Om Eyes on the price

Jag vill tacka alla som skrivit snälla kommentarer om mitt senaste inlägg Eyes on the price. Ni verkar precis ha förstått vad det är jag ville visa på genom mitt inlägg och vad det var jag ville förmedla. Roligt att flera av er fann det inspirerande, det var min tanke. Jag vill lyfte fram att det inte alltid är så lätt att nå sina mål, men att man kan ta sig dit, bara man vill! Tyvärr så finns det andra som inte förstår. Jag vill inte sjunka till den nivån att jag nedvärderar mig till att besvara sådana kommentarer som mest består av barnslig påhopp, men känner att jag ändå är tvungen. Jag fick nämligen 2 besynnerliga kommentarer. Den första löd så här (observera att personen i bägge fallen valde att vara anonym...):

nej!!Jag håller inte med!! Man måste ju leva också lilla gumman.

Att person väljer att vara anonym OCH kalla mig för lilla gumman tyder inte på någon vidare mognad, men jag väljer att besvara detta. Jag har ALDRIG påstått att man inte ska leva. Jag levar. Jag äter, jag sover och jag dricker. Jag har ett hjärta som slår och jag andas = JAG LEVER! Att leva innebär inte för mig att äta socker och fett och annat skit som kroppen inte mår bra av. Att leva för mig handlar inte om att dega i soffan och nå en övervikt. Alla människor har dock rätt att leva sitt liv precis som de vill. Jag väljer att undvika sådant som min kropp inte mår bra av. Jag väljer att se min kropp som "mitt tempel" och därmed ge den vad den mest behöver, en hälsosam kost och träning, då jag vet att min kropp mår som allra bäst när den har styrka och kondition och får ett hälsosamt bränsle. Jag har aldrig påstått att man, eller jag för den delen, aldrig mer ska äta godis eller pizza, och aldrig mer ligga i soffan och vila. Men jag tror inte att leva innebär att vara så oförsiktig med sig själv som möjligt!

Den andra trista kommentaren löd så här:

Hej. Vad är det som är ditt mål. Ska inte träningen vara njutning. Tror du att du kommer att bli lycklig av att tappa kilon så kan jag säga dig att det snarare kan lura dig ner i helvetet. Det är lätt att intala sig att bara lite till(några kilon) sen är det bra. Jag vet dock att man bara lurar sig själv. Jag har förstört både mitt liv och min kropp genom att tro att "en perfekt" kropp ska göra mig lycklig. Du verkar tyvärr redan vara inne på ätstörningens bana men jag hoppas att du en dag ska kunna se att ditt värde och din lycka inte sitter i vikten.

Jag känner inte dig. Du känner inte mig. Du känner bara den liiiiiiiiilla del av mig själv som du kunnat läsa dig till i denna blogg, och inte ens detta kan du ha läst särskilt noga med tanke på din kommentar. Mitt mål är att gå ner några kilon till i vikt. Jag har haft övervikt på mig kropp. Jag strävar nu efter en hälsosam vikt. Det handlar inte så mycket om en siffra på en våg utan ett välbefinnande i en stark och sund kropp, inte att vara benig och spinkig. Träning är för mig en njutning. Jag älskar att träna. Men precis som med allt annat finns det sämre dagar, men vill man uppnå sina mål kan man inte hoppa över träningen så fort det är lite dåligt väder eller bara för att man inte orkar. Det är som med allt annat. Vill du ha alla MVG kan du ju inte strunt i att plugga för att du inte orkar eller festa hela helgen om tentan är på måndagen, eller hur? Jag är inte på väg att lura ner mig "i helvetet" och jag kan bara beklaga att din viktminskning lätt till osunt tänkande och ätstörningar. Jag vet dock att jag inte kommer hamna där. Min "diet" går inte ut på att äta så lite som möjligt. Detta borde du veta om du läst min blogg då jag valt att publicera min matplan där det tydligt framgår att jag faktiskt äter upp till 6-7 gånger per dygn! Om du hade läst min blogg lite noggrannare hade du utan tvekan insett att jag är långt ifrån någon ätstörning! Jag strävar inte efter att bli så smal som möjligt utan efter en stark och sund kropp! Jag är mycket medveten om att min lycka och mitt värde inte sitter i min kropp men jag kan inte dela min kropp från mitt psyke och väljer därför att ömsint vårda helheten.

Jag ber dig vänligen men bestämt att inte komma med mer anonyma kommentarer, men om du har modet att stå för vem du är så kan vi givetvis diskutera frågan. Vidare ber jag dig att inte döma mig utifrån enstaka inlägg, då du inte känner mig eller vet någonting om mig eller mitt liv!

Nu över till något trevligare! =)
Igår var det sambos födelsedag! Grattis till honom! När han kom hem från träningen väntade jag med middag! Hans favorit! Pepparbiff med hemgjorda klyftpotatisar och pepparsås! Idag har jag var duktig flickvän och bakade tårta, för idag kom gästerna, (en tårta full med massor av hallon och vaniljvisp, eftersom vi inte är så förtjusta i grädde, och toppade med massa björnbär) och bjöd på de mest traditionella kakorna:



Och jag kan avslöja att tårtan var god! Tog mig en bit! =) Av mig fick sambo ett presentkort på middag! Han får välja restaurang och datum! Och så ett presentkort på massage hos Aromaspecialisterna!

Veckans träning
Måndag: Powerwalk 1 h och 25 min
Tisdag: Red 40 minuter Sprang intervaller 5.5 km
Onsdag: Powerwalk 50 minuter
Torsdag: Red 40 minuter
Fredag: Gick 1 timme och 45 minuter
Lördag: Red 80 minuter Powerwalk 50 minuter Hemövningar 30 minuter (situps, armhävningar, rygglyft, kickbacks, utfall, benböj, skuggboxning mm)
Söndag: MorgonPowerwalk 60 minuter Sprang intervaller 5.5 km Cyklade 13.4 km

Vart ett litet "tvåatlon" idag! =) Gav mig bara en liten vätskepaus innan jag bytte från löpningen till cyklingen! Jag brukar inte räkna ut kaloriförbränning men idag gjorde jag det: Cyklingen: 307 kalorier. Löpningen: 340 kalorier. Powerwalken: 288 kalorier. Sammanlagt: 935!