Under "deffen" (eller alla mål, planer) gäller det att vara uppmärksam på hinder/ problem- ni vet de där otäcka sakerna vi ser om vi tar ögonen från vårt mål. Jag har funderat på vad som skapat problem för mig tidigare- vad som lett till att jag misslyckats- för att denna gång undvika just det- att misslyckas! För vet ni vad det är som är bra med att ha misslyckats? Att man har något att lära sig av!
Det har tidigare sett ut så här!
1.Jag ger upp om inte resultaten kommer bums!
Alltså. Om jag ätit "perfekt" och tränat "rätt" och så kontrollerar jag vikt/måtten och jag inte gått ner/ gått upp istället/ inte gått ner så mycket som jag tyckte jag skulle ha gått ner- då ger jag upp. Jag blir besviken, tycker inte mitt kämpande ger någon avkastning. Surar och känner mig faktiskt... Ja- rent orättvist behandlad.
Problem? Jag tänker inte tillräckligt långsiktigt. Det är svårt att nå vissa mål, därför blir det så viktigt med delmål och tålamod. Jag är allergisk mot oönskade platåer och vill se en stadig utveckling- åt det håll jag önskar. Jag vill bestämma mina egna resultat men det är inte alltid man kan styra över dem... Jag måste skaffa mig tålamod!
2. Jag tror jag är odödlig när jag ser resultat!
När jag får bra resultat- på vågen/ måttbandet tänker jag "fan vad nice- det här går ju skitenkelt, jag kan ju faktiskt käka lite skit och endå gå ner". VA? Jag tror jag är odödlig som sagt. Som om jag köpt en prenumeration på positiva resultat- och de kommer fortsätta att dimpa ner på dörrmattan om jag inte säger "nej tack". Yeah right...
Tålamod igen! Tålamod när det går åt rätt håll. Inte sluta då. Utan fortsätta. Pränta in i huvudet "okej- det här var bra, det här gav önskat resultat- så jag fortsätter på den här vägen"!
Är du medveten om vilka hinder som står mellan dig och dina mål?
5 kommentarer:
Mitt skitkassa tålamod har hindrat mig många gånger!
Säger som ovan - mitt tålamod har satt käppar i hjulen flera gånger.. Men ska inte låta det göra det denna gång. Ska försöka fokusera på det bra och inte det dåliga som ett plus på vågen tex. Och jag ger ju upp för enkelt - denna gång ska jag bita i!
Tålamod har mycket mer med saken att göra än man kan tro. För det är (som alltid) helt rätt det du säger. Jag är precis likadan. "Äsch, jag ger upp det här går ju ändå inte!" "Oh, titta jag kan äta det och det och det och ändå gå ner. Perfekt då äter jag lite till!". Nu gäller det att komma ur det tankemönstret.. att ha tålamod och fokusering! "Keep your eyes on the price" :D
Tack för dina kommentarer. Nu ska jag våga, för har man inte gjort det är det svårt att komma någonstans! KRAM!
Du är på hugget nu! Du analyserar riktigt bra och jag tror det kommer gå bra nu när du identifierat fallgroparna.
Mitt tålamod blev riktigt prövat efter graviditeten, men jag gav inte upp och det gav resultat - men det tog låååång tid. För en gångs skull gav jag inte upp. Jag tror dock inte det kommer ta flera månader för dig (min kropp var påverkad av gravididetshormoner och knasig sköldkörtel som gjorde förbränningen långsam).
Jag har precis nu hamnat i en sån situation som är avgörande för mig. Har varit här många gången förut. När jag gått ner i vikt och folk börjar kommentera att det syns och när till och med jag själv känner, ser och kan säga det själv - ja, jag har gått ner. DÅ! Då börjar jag slarva med maten. Jaja, jag har ju gått ner, då gör det inget att jag äter en portion till eller nåt sånt. Jag tenderar ändå att inte ta till onyttigheter men jag ökar i stället portionsstorlek alternativt nåt mellanmål för mycket.. bara för att det är så gott! Bara ta tjuren vid hornen och kämpa vidare!
Skicka en kommentar