Den diskussionen brukar vara het! Är det bra eller dåligt med förbud?
Vissa framhåller ju att det inte är det- att förbud bara triggar lusten att äta mer- att trotsa. Ei saa peittää- effekten! Det gör att tankarna kretsar ännu mer kring det vi inte får- och vi vill ha det ännu mer? Trotsåldern all over again- och ni vet det där med att det vi fokuserar på har en tendens att växa- så ju mer jag tänker att jag inte ska = ju mer vill jag ha!
Andra tycker att förbud funkar perfekt- att det är det som avgör om det går att hålla sig ifrån t ex godis. Det måste vara tvärstopp och nolltolerans och inte en enda godisbit som får komma över läpparna.
Kanske beror det på ens utgångsläge?
Jag är extremt positiv till socker- och godisförbud därför att det funkar så extremt bra på mig! Det är faktiskt det enda som funkar på mig. Tvärstopp. Nolltolerans. Inte en enda bit. Totalt förbud. Osynlig silvertejp över käften! Och jag kan hålla det. Det jag inte klarar är att äta lite ibland... För det blir snabbt mycket och jämt... Det är en enorm fallgrop för mig!
Och jag vill dra en parallell till alkoholism eller narkomani. Som alkoholist måste du vara helt utan alkohol. Visst är det så mycket mer än ett förbud som avgör om du klarar din avgiftning och håller dig nykter, självklart! Men jag kan förmin del applicera tänket på mitt sockerberoende. Jag kan inte äta lite godis då trillar jag dit igen och äter allt jag kommer över.... Visa mig den alkoholist som klarar 1 glas vin...
Så om man inte har den överkänslighet som jag har så kan man ta en godisbit någon gång ibland, samma som att det går bra att ta en drink eller ett glas vin då och då. Men jag måste förbjuda mig allt som har med smågodis att göra. Det går bra att ta en bit mörk choklad nån gång, och det går bra att ta en glass eller kaka vid något tillfälle. Men just godis- det kan jag inte hantera. Där är det total förbud som gäller- och det funkar!
Ganska intressant egentligen att jag kan hantera vissa "sockerarter" såsom glass men absolut inte smågodis!
Ganska intressant egentligen att jag kan hantera vissa "sockerarter" såsom glass men absolut inte smågodis!
Funkar förbud för er eller triggar det er bara?
5 kommentarer:
Jag är helt med dig gällande förbud. Min stora svaghet är chips som jag gärna äter och då i stora mängder. Ett totalförbud funkar bra för mig eftersom jag då bara behöver ta ställning ungefär en gång i veckan, när jag är i affären och handlar mat. Då har jag oftast styrkan att tänka "nej, jag ska inte" och sen när jag blir sugen någon kväll senare så finns det ju inget att äta.
Dessutom brukar suget minska när jag inte käkat chips på ett tag så problemet blir mindre och mindre även om jag nog aldrig kommer att helt sluta tycka om chips...
//Johan
Det är nog väldigt individuellt. Ibland går det jättebra för mig och sätta förbud mot tex godis som du skriver. Ibland går det inte alls och triggar igång mig. Det beror på var i livet jag är.
Jag har tex förbud mot tomat, och i princip all frukt för jag kan få allergiska reaktioner. Den dagen jag reagera på tomat första gången uteslöt jag det totalt men går säkert bra att inta en liten bit. Där är de inga problem för jag blir rädd att det skall få skrämmande konsekvenser.
Så förbud som ger skrämselfaktor är inga problem.
Jag är en periodare vad detgäller förbud hur de fungerar för mig!:)
Jag är som du Ems, nolltolerans är enda sättet :) .
Åh. Förbud fungerar inte för mig. Inte alls. Jag har kört med förbud så många gånger, det har fungerat i en till fyra veckor och sedan har jag vräkt i mig det förbjudna. Jag lyckas alltid lura mig själv in i frosseriet igen. Nu däremot, när jag i början på det här åren sade till mig själv att jag skulle börja ta hand om mig själv för min egen skull, göra det som är roligt (träna) och äta det jag tycker är gott och det jag är sugen på har jag total koll på sockersuget. Det kom någon sorts insikt under vintermånaderna. Jag insåg att minst 70% av det socker jag vräkte i mig tidigare är jag inte speciellt förtjust i egentligen utan åt det enbart för söthetens skull. Helt vrickat, men det är ju vad beroendet skapar. Sedan januari har jag inte ätit godis fler gånger än jag kan räkna på ena handen och det underbara är att det inte ens har varit svårt. I förbudens tid var det ofta så att jag åt så mycket godis jag kunde de gånger jag trillade dit eftersom jag inte skulle få äta det igen. Nu, när jag vet att jag får äta om jag VILL, nöjer jag mig när jag inte är sugen längre.
Men det är ju så, alla människor fungerar olika.
Jag är en förbud tjej, har jag ett förbud är det så också.Precis som du, är jag sjukt svag när det gäller lösgodis. Det väcker nåt i mig och jag kan inte sluta äta.Het galet. Inte alls samma sak med choklad eller kaka, men just dom små lösgodisarna kan jag äta i oändlighet.
Skicka en kommentar