De senaste försöken till powerwalks ute har inte riktigt känts som powerwalk... Har jag tappat förmågan att gå fort? Jag får inget driv i benen, inget pump. Klurar på om de beror på att jag är kass på att driva upp tempot själv? För när jag tar en powerwalk på löpbandet går det ju hur bra som helst. Där går jag fort, jag jobbar med hela kroppen och jag blir svettig och jag blir trött i benen och känner av det i rumpan. Men det är kanske lättare att driva på sig på ett löpband- där klickar jag ju in en hög hastighet och sedan avstår jag från att sänka dne och då tvingas jag ju hålla samma höga tempo! Dessutom brukar jag på löpbandet välja en rejäl lutning och sedan hålla den. På löpband har jag inget problem att tvinga mig till en rejäl powerwalk! Men ute är det desto svårare att hålla tempot av någon anledning...
Eller?
Håller jag kanske bättre tempo än jag tror? Förut gick jag otroligt många powerwalks, har alltid gjort och tyckt det känts bra. Men sista året har de nästan fullständigt bytts mot löpning. Blir ganska sällan powerwalks utan jag springer istället och kanske är det därför det känns segt att gå? Lite som att det alltid varit 90 km/h som gällt på en vägsträcka, men så plötsligt sänks det till 70 km/h och det känns som bilen kryper fram.
Känner ni igen er i detta?
När man försöker sig på lågintensiv träning efter att länge bara kört högintensivt?
Synvilla eller ej- powerwalksen ute är sköna och det är härligt med frisk luft, men jag tror förbränningen är bättre på löpbanden för mig.
Äh- jag skiter i hela resonemanget och springer istället! *ler*
1 kommentar:
Jag brukar tycka att det känns väldigt ineffektivt tidsmässigt att gå när jag har sprungit mycket. Men ta en (ytterligare) paus från promenaderna och testa igen om några veckor... Det funkade för mig.
Skicka en kommentar