Torsk på cravings?

Eller varför får jag inte cravings efter torsk?

Eh, jo det händer faktiskt! Cravings behöver inte bara handla om onyttigheter! Ett stark craving jag ofta drabbas av är hela burkchampinjoner kokta i tomatsås! Mums!

Men nu är jag sjuk och inget smakar särskilt utsökt när man mår sjukling... Igår blev det inte en tugga förrän 19.00 och det är inte alls bra! Nu äter jag torsk med kvarg/senap och en knäckis. Kanske inte den bästa brunsch/lunch/frukosten man kan tänka sig men sannerligen bättre än att inte äta alls.. Inget smakar bra när man är sjuk, inget annat än sånt som är sött och smakar socker... Underligt! Jag har inte ätit godis sedan.. Ja du någonstans runt kristi födelse känns det som... Men nu, nu kommer tankarna på ferraibilar, hallonbåtar och zoo- apor... Why?? Tur att jag är för trött och öm i kroppen för att ta mig någonstans. Inte för att jag ska äta det eller äta det endå. Och jag vet ju att jag egentligen inte vill ha, detta är bara hjärnspöken! SJUKA hjärnspöken och de ska ignoreras!

Tänkte lite på det jag skrev om igår, inför deffen, att jag oroar mig för att inte kunna motstå vissa saker. Men som så klokt påpekats- har man bestämt sig så är det inte svårt. Vet inte vilken cool fitnessbrud som jag läste en intervju med, men hon sa iallfall något i stil med "När jag har ett bestämt mål och en plan så är det där med karaktär aldrig ett problem". Och jag gillar det tänket! Att radera cravings och sug genom en bestämd plan. Då ska det inte vara svårt att välja bort sådant som inte hör hemma i planen. När man väl har bestämt sig och vet var man är på väg så ska det inte vara svårt att välja bort sånt som egentligen bara försvårar ens väg, som förlänger den. Varför ska jag sinka mig själv? Sabba för mig själv? Det handlar om att vara lite rationell och logisk. Och den enkla frågan:

"Tar det här mig närmare mitt mål?!"

Ja eller nej?

Kanske inte behöver vara svårare än så!