söndagen den 31:e januari 2010

Oush!

Min svanskota! Min rygg! Mina skuldeblad! Äventyrsbadet var inte att leka med, iallafall inte som vi körde! HALLÅ! De har vattenruschbanor! Som tar tid! Och så registreras det. Och det finns en dagens bästa åktid. Hallå! Tävling?!!! *skratt*!

Jag glömde att jag var bakis iallafall!

Filmtips!
Alvin och gänget Del 2!

"Här kommer pusståget! TUT TUT!! Här kommer läpparna"!

Sjukt charmig film!

lördagen den 30:e januari 2010

Snabba personlighetsförändringar

Inatt var man en rockstar, en dancinqueen, som hivade öl och skakade rumpa tills timmen blev sen. Nu är kajalen borttvättad, party- outfiten undanhängd och huvudet någesånär återställt. Nu vankas det ett dygn som supermoster och först på schemat står en tripp till Husby och äventyrsbadet. Mama Mia. Baksmälla, vattenruschkanor, tjoho i bassängerna, lek och plask, och därtill min extrema träningsvärk i skinkorna! Hardcore!

fredagen den 29:e januari 2010

Here we go again - and after

Med den sjukaste träningsvärken på länge är jag nu på väg mot SATS! Min rumpa och mina lår kvider- tur att jag har bra musik i MP3n att överrösta dem med *hehe*

Jag känner mig förväntansfull, men lite oförberedd. Jag har ingen plan för detta träningspass. Absolut ingen plan. Inte bestämt vad jag ska köra alls. Cardio? Styrka? Och i så fall vilka muskelgrupper? Ingen aning! Jag tar passet som det kommer!

Uppdatering- efter passet!
Vad blidde de då?

Stegen styrdes först mot löpbandet- kanske inte så strategiskt med tanke på träningsvärken, men nöjde mig å andra sidan med 30 minuter som varvades mellan löpning och powerwalk i rejäl uppförsbacke *hehe*! Smärta är det där som lämnar kroppen, eller svaghet, eller hur var det nu igen!? Men det var tunga 30 minuter. Benen vägde bly och betong...

Sedan blev det lite blandade rygg- och axelövningar. Aningen jobbigt eftersom vi körde bröst igår, men det funkade!

Gnäll om gnäll
Det var jäkligt gnälligt i omklädningsrummet idag och jag blir lite fundersam. Det är rätt dyrt att anlita en PT, och det krävs väl att man satsar lite grann? Men varför detta gnäll? Det är väl ganska frivilligt att träna och definitivt frivilligt att ha en PT? Eller kan man få det istället för typ samhällstjänst- för då ska jag också råna en kiosk!?

"Uhhh ska köra med min PT nu. Usch han är så tuff. Kommer ha massa träningsvärk imorgon... Usch vad jobbigt"!

Gnäll gnäll gnäll. Men va fan! Låt bli att köra med honom då?

- Och jag har inte tränat på flera veckor.
- Äh men så är det. Man måste ju leva också. Inte bara plågas.

Vad är det för jäkla inställning?
Träning är bara en plåga?
Men låt bli då!
Och när man tränar så lever man inte?
Hur fan pallar man träningen om man har den inställningen?

torsdagen den 28:e januari 2010

2 av 2 avklarade

Så nu har jag för andra gången idag gått till SATS. För andra gången kommit därifrån. För andra gången duschat. Är det någon mer än jag som känner att de lägger en stor del av dagen på till/ från gymmet transport och ett evigt ombytande av kläder och duschande?! Stackars utslitna hår!

Pass 1: 60 minuter löpband på morgonen
Pass 2: 70 minuter styrka på kvällen med Kärleken

Först benmördning!
Vi körde utfall i smithmaskinen- en välbeprövad men ack så bortglömd rumpmördare (kan känna nu efteråt hur det pirrar i skinkorna!) som vi återvände till. Var väldigt länge sen jag körde den och tror mig komma få sota för det imorgon. Sedan körde vi även knäböj- övningen jag är helt totalt fullständigt förälska i! Efter att ha dropsetat i den efter utfall kändes det knipigt i lår och rumpa- då var det fint att sätta sig och köra tungatunga dropset i curlmaskinen så baksidan tills låren kved!

Det är så fantastiskt roligt att känna sig stark!

Sedan bröstpress med hantlar
Äntligen kom 13 kg upp ordentligt- alla 10 x1- på lutad bänk. YEAH!

Avslutning- mage
2 stationer för att komma åt övre/nedre/ sneda magmuskler och så 4 omgångar på vardera station! Sviiiiiiiiiiiiiiiiiiiider!

NU!
Greys Anatomy, ett glas rött, hemlagade enchiladas och sedan kanske lite popcorn?!



Undrar vad jag njuter mest av... Hmm. Slår fast att benpasset iallafall var det som jag längtat mest till idag!

300 kronor i återbäring!

Jag är kung av medlemskort!
Prisextra- here we come!!

Why get mad- When you can get even!!

Revanschsugen
Revansch planerad
Revansch tagen!

Det var inte roligt sist, på löpbandet, med den frukansvärda hållen som slog till. Så jag var sugen på att ge igen idag. Riktigt sugen. Det var skönt att avverka 60 minuter. De första 30 minuterna nötte jag i ett jämt tempo sen blev det alldeles för trist. Så jag började mixtra och mecka med tempoknapparna, och det blev allt från löpning i tempon som var både lägre och högre än mitt medeltempo, och så blev det ruschar i allehanda tempon tills det smakade blod i munnen, och emellanåt några kortare powerwalks. Jag är mycket nöjd med passet- tufft, svettigt och utpumpande. OCH håll- löst! Så skönt. I got even!!

Det där med håll

Skrev om håll häromdagen och fick bra tankar av Andréa kring om det förvärras av mens, och om det är vätskan i kroppen som är boven. MYCKET möjligt att hon har rätt- nån som har andra/ kompletterande teorier?!

Enligt Wikipedia:
Håll (även kallat mjälthugg) är en typ av värk i kroppens ena eller båda sidor i magtrakten under revbenen och uppkommer vanligen vid kraftig fysisk ansträngning, särskilt efter måltider. Orsaken till värken är okänd men en hypotes är att diafragman som sitter som en skiljevägg mellan buken och bröstkorgen smärtar på grund av syrebrist. Två sätt att undvika håll kan vara att avstå från måltid precis innan träning och att värma upp ordentligt.

Öh okej... Uppvärmning det köper jag. Men när jag ej ätit innan träning får jag aldrig håll- uppvärmd eller ej!

Men den här gången... Jag hade inte ätit på 4 TIMMAR men fick sjuk smärtsam håll? Ska jag bara dra slutsatsen att det jag ätit sjunker undan vansinnigt långsamt? Det måste alltså gå typ 5 timmar eller mer efter mat innan jag klarar cardio- träning? Fast kanske beror det på vad man ätit också? Jag hade ju ätit pasta... Men fortfarande.... 4 timmar? You kidding me?

Åt mycket mat, sent igår kväll, och tränade imorse utan frukost, och då fick jag inget håll + att jag hade massor med energi- trots att många påstår att man ej ska träna på fastande mage. Men alla är olika. Eller hur? Och detta verkar vara vad som passar mig bäst!


Annars kanske man får dra till med det gamla bota- håll- tricket! Minns ni det gamla placebo tricket med att krama en sten i ena handen? Funkar det??

onsdagen den 27:e januari 2010

Hyllning av bullen och Avatar- tankar!

Världens mysigaste fika med världens mysigaste Lotta! På Café Saturnus i närheten av Stureplan. De hade de brutalstörsta bullarna jag någonsin sett! Oh my god!!

Herregud jag har aldrig sett en större kanelbulle! (Ps bortse gärna från min spretiga lugg som ger mig en helt galen uppsyn)!


Liten Lotta och gigantisk bulle!

Jag vill bli en Avatar
Jajamen nu har jag sett Avatar (japp i 3D!) och vad ska jag säga? Det är väl bara att kapitulera? En storfilm, kanske ensam (hittills) i sitt slag. Men egentligen en ganska simpel historia- en alternativ värld på en annan planet med en annan ras av varelser- och mellan dem och oss (människor) står en strid som kretsar runt det traditionella om än så enormt banala -pengar. Inga överraskningar där i handlingen (vilket var en liiiiiten besvikelse) men vilket kanske fångar den mänskliga idiotin (?) och sedan får jag ju erkänna att det blev ett litet abrupt uppvaknande där allt jag kunde tänka var Nej nej Cameron- du har kommit längre än så här när Mr MegaMega Macho klev runt i robotkostym och bara vägrade dö! Men annars- då var jag trollbunden och fängslad, och lite tårar i ögonen och det kom några spontana AHH och NAAW när det blev gullipluttigt. Och visst- man får ge det till Mr Cameron- det är nyskapande, världen är orginell, det är vackert, färgglatt och ett fantastiskt äventyr och man vill bara slippa den fula gråa vintergatan och stanna i det magiska Pandora och flyga på en egen blåröd flygare.

Helvetesjävlaskitkropp och håll

Inte ofta jag säger så! Jag brukar förvisso inte hylla min kropp men jag brukar vara ganska nöjd med den vad avser att den brukar vara väldigt lojal. Men igår vettefan vad den höll på med... Löpning på löpband stod på schemat. Och tanken var klar och konkret när jag klev på. Jag skulle göra mitt livs bästa löppass. Så det så. Men efter 2 minuter fick jag håll. Va fan. Blev tvungen att gå. Försökte springa igen. Aj håll. Det gick inte över. På 45 minuter. Va fan! Jag gav upp. Jag gav verkligen upp. För det gick inte. Hur kan det bli så här? Kändes som om tarmarna satt i en rävsax som klämde åt. Håll- vad är det för skit?

Låt mig tillägga att jag inte hade ätit på 4 timmar... Har jag så kass matsmältning? Att jag 4 timmar efter maten fortfarande får håll?

Nytt linne- men vad hjälpte det när jag inte fick nån riktig användning av det?

Ni förstår inte vad det betyder...

Att få en award. Att få den "erkännelsen" det betyder alldeles vansinnigt mycket. För ibland tvivlar man på sig själv. man tänker att man skriver sida upp och sida ner och det mesta känns som trams och det är inte alltid lätt att se om det har något läsarvärde. I och för sig grubblar jag mig inte sömnlös över detta- det är min blogg och jag skriver mina känslor. Men just nu, när jag är i en lite "tveksam och turbulent" tid så betyder det så mycket- så tusen tack snälla Johanna, Helena och Thea!


Den som har fått en award ska:
1. Kopiera awarden på sin blogg
2. Länka till personen som gett dig awarden
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till
5. Länka till deras bloggar & kommentera hos dem att de har en Award att hämta!


Okej
here we go!

De där 7 sakerna hos mig själv. Jag tror jag väljer att beskriva mig själv med 7 ord istället!

Jag är den där rastlösa tjejen som inte riktigt kan sitta still, som inte tycker det är så fantastiskt skoj med vardag utan jag blir oerhört lätt uttråkad och måste vidare och är därmed ganska ombytlig. Att träningen är en stor del av mitt liv har alla redan förstått, och jag behöver den för att få utlopp för min energi då jag är en väldigt aktiv person. Men träningen fyller en annan viktig funktion- den ger mig möjlighet att tillfredsställa mitt tävlingsbehov då jag är en väldigt tävlingsinriktad person men som helst av allt bara tävlar mot mig själv, men det håller igång mitt driv som är en viktig sak hos mig. De som kommer nära mig upptäcker också att jag är sjukt envis- det är mitt sätt som är rätt sätt så det så, men man kan ta det med en nypa salt ibland. Men det hör nog ihop det där, med att vara envis, och driva saker, och även att ta hand om det jag anser är mitt, och värna om det, inte lämna det halvfärdigt, och värna om relationer och de viktiga viktiga människorna i mitt liv- jag bryr mig mycket, älskar mycket, och jag gör det för jag är en passionerad person!

Det finns otaliga bra bloggar- verkligen otaliga!!! Men några av de jag dagligen helst läser och som ger mig mycket är: Lotta (min alldeles fantastiska vän vars blogg jag älskar- dels för åsikterna hon har och dels för alla underbara bilder- hon är tjej med sann blick för bra bilder!) Helenas (den känns alltid ärligt skriven, hon hymlar inte med dåligheter men har en sån enormt positiv syn på livet och det gör mig påmind om all optimism som kan bo i en människa), och Ingela (för hon är sån kämpe! Och en "kroppsförebild"!) och Jossan (för jag får alltid träningsinspiration av hennes blogg, maken till kvinna att vara i grym form, både före och efter barna födande!) och så självklart Fitnessdrottningen Linda Fodor- jag slukar allt hon skriver och älskar hennes bilder!

tisdagen den 26:e januari 2010

Bli 12 cm smalare om midjan på 12 veckor!

Jag blir så trött... Fick detta "erbjudande" som rubrik på ett mail:

"Bli 12 cm smalare om midjan på 12 veckor!"

Och så öppnar man mailet och läser sådant som:

"Bli 12 cm smalare om midjan på 12"

"Platt mage nu och alltid"


Jag blir så trött...
Garantier utlovades också... Jo jag tackar ja...

Morgonpromenader är underskattat

För de är verkligen avkopplande!

Promenerade med Melissa Horn i öronen och tusen tankar i huvudet. Lite kretsade de runt den sångerskan också- kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om henne. Å ena sidan älskar jag hennes musik, den är avkopplande och behaglig, hon har en del textrader som träffar mitt i prick och då blir igenkänningen stor. Men så finns det annat som mest låter skräp och banalt. Men kanske är det mitt fel. Har svårt att ge någon sångerska i den kategorin en chans- eftersom Lisa Ekdahl är min One and Only och alla andra blir bleka kopior...

måndagen den 25:e januari 2010

Hur många måsten måste man egentligen?

Det är så lätt att bli stressad, och känna att man har en massa måsten. Det verkar finnas tusen saker vi alla ska göra varje dag. Allt vi ska. Allt vi borde. All vi måste. Sedan lyckas vi också bli stressade över stressen- alltså det är stressande att vara stressade, och vi stressar med aktiviteter för att finna tid att slappna av...

Fast om man sätter sig ner och skriver en lista över allt, och sen stryk sak efter sak, hur många måsten har vi kvar då?
* Jobba
* Plugga vidare
* Äta
* Sova
* Städa, tvätta, diska, laga mat
* Följa TVprogram, facebook, msn, bloggar
* Shoppa, klä sig snyggt, vårda håret
* Umgås med vänner, familj, pojkvän/flickvän
* Göra karriär, utvecklas
* Träna och vårda kroppen
* Hänga med på diverse aktivteter, nätverka, vara social
* Resa, se världen

Hur många måsten måste vi av dessa? Och vad är måsten?

Jag tror det finns olika "måsten" som vi kan stryka- egentligen. Och vissa kan vi inte stryka- men vi kanske kan göra dem till det vi vill? Måste inte göra alla måsten precis som alla andra tycker att de ska genomföras?

Det finns så många saker som kan räknas till hobbys, till fritidsaktiviteter, och saker som räknas som guldkant på vår liv, sådant vi anser vara viktigt för oss och som vi varken kan eller vill vara utan, men när övergår det till måsten? När blir träningen ett måste som får oss att må dåligt? När börjar vi försöker vi pressa in sociala aktiviter med människor som egentligen inte är värda vår tid/ som gör oss till en del av en relation som inte längre berikar vårt liv? Hur många saker gör vi som vi egentligen inte vill/ behöver/ brinner för som läggs på hög till en packe med måsten?

Jag tillhör de som skulle behöva stressa mindre. Men jag inser att det krävs planering, för att få tiden att räcka till det man vill göra och samtidigt få tid till avslappning. Men ibland känns själv planeringen till ett stressmoment. Hur mycket kan man hinna med? Och vad är det vi vill prioritera att hinna med?

Jag stryker nu i min måsten
Rationaliserar
Ingen utom jag får tala om för mig vad jag måste
Raderar sådant som ligger som måsten
Behåller det jag mår bra av och de saker som tillhör livet
Men raderar de måsten som bara skapar press
Stryker dem- ett i taget

söndagen den 24:e januari 2010

Löpband

Är det där man springer ifrån alla problem?

Nej knappast. Men det är ett bra ställe att skingra tankarna. Den egna musiken i öronen, tempot inställt så det passar mig, bra svikt under fötterna, varmt och torrt, bara tre- kvarts tightsen och linne, ser inget, hör inget. Ser inte ens mig själv till slut, bara en rytmisk rörelse i spegeln.

Apropå det- var färster ni blicken när ni springer på löpband? Jag har den fäst någonstans runt axlat/ bröstkorg. Så fort jag flyttar den blir det för jobbigt. Som om det tar en massa energi att röra blicken. Förstår inte de som fixar att läsa tidning/ bok medan de springer. Jag orkar knappt kolla på TV.

Förändringar

Andas
Syre
Hjärtslag

Oron...
Ångesten..
Paniken...

Drömmarna!
Visionerna!

Framtiden?
Nutiden...

Osäkerhet
Planlös
Tveksamheter

Möjligheter?
Utmaningar?
Utveckling?

Stäng en dörr
Öppna ett fönster
Glänta
Kika ut
Ovetande om vad som väntar
Förväntan
Förhoppning

Jag visste att det skulle komma- visste bara inte hur, eller när. Men nu är det ett faktum.
Livet förändras
Och likaväl förutsättningarna
Men vi går vidare
Eller hur?
Jag kikar ut genom dörrspringan nu
Uppbådar en viss förväntan kring vad som ska finnas där
Men fortfarande lite för trött för att helt orka kliva över tröskeln

Ibland kastas förändringar i vårt ansike
När vi inte är beredda
Men vi fortsätter gå- på något sätt fortsätter vi alltid gå

Måste bara kliva över högarna av bråte och förvåning, de som hamnade där som ett resultat av andra människor. Det finns de som chockat mig. Ignoranta småsinta människor, de som inte tänker utanför boxen, de som inte klarar att utmanas. Men de ska inte komma åt mig. Jag går vidare.

lördagen den 23:e januari 2010

Omkull

Har ni känt någon gång att hela er värld blivit ett korthus och hur otäckt det känns när ni inser att det drar in en vindpust...?

torsdagen den 21:e januari 2010

All inclusive

I like it!


Fylld med köttfärs och grönsaker!

Vilodag idag.

Känns välbehövligt men märkligt. Det "fattas" liksom något. Men 5 pass på de senaste 3 dagarna så vila idag. Men det får mig att tänka på hur det skulle kännas om man inte tränar alls. Om jag skulle helt sluta träna. Hur det känns för de som inte tränar alls. Det skulle fattas något i min kropp. Jag älskar ju att starta dagen med ett träningspass. Om jag inte gör det känner jag mig inte riktigt "vaken" när jag kommer till jobbet. Och jag sover så mycket godare på kvällen om jag tränat innan jag lägger mig.

Jag vill känna styrka i min kropp, och även om jag har nåt kilo för mycket så känns kroppen fast. Man kan vara smal och lös, men man kan vara "större" och fast. För mig skulle det inte räcka att vara "smal" utan jag vill ha muskler på min kropp, och kondition, och en uthållighet i mitt blod. Jag har gått perioder utan träning där jobbet/ livet/ omständigheter gjort att det inte funnits möjlighet att träna- men jag mår inte bra av det. Jag vet att det för vissa inte spelar så stor roll om de tränar eller ej, men jag mår dåligt, både fysiskt och mentalt av att inte träna. Jag blir trött om jag inte tränar, jag sover sämre, och har en sämre balans i min kropp och även en försämrad harmoni i min person.

Träningen ger så oerhört mycket mer än en fysisk form!

onsdagen den 20:e januari 2010

Ur funktion

2 toaletter
2 löpband
3 andra cardio- maskiner

Illa Illa gymmet

Min mage
Mitt humör

Jävla hormoner, jävla tjejgrejer, jävla mage, jävla känslor

Mitt tålamod
Vissa andras förmåga att tänka

Nej idag var inte rätt dag för mig att försöka handleda. Jag vet inte hur många gånger jag körde den där räkna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10... Och idag var inte rätt dag för SATS att ha löpband ur funktion. Det var inte rätt dag att tålmodigt kö till ett löpband, att vara kreativ och finna andra cardio/ förbrännande övningar. Snabb som en vessla var jag när ett band blev ledigt dock.

Den här dagen var ur funktion...

Imorgon är en viktig dag.
Jag har förhoppningar och förväntningar.

Frustrerande

Ibland är människor det mest frustrerande som finns
Nu ska jag gå och springa av mig lite irritation

Morgonträning och skåp 216

Det finns inget bättre än att starta dagen med träning. Jag slår fast det som den absoluta sanningen. Trogna empiriska studier under längre tid har gjort att jag kommit fram till det resultatet. Det må vara min subjektiva sanning men den är underbar att konstatera! Morgonträning är ett fantastiskt sätt att inleda en dag, speciellt om passet går bra! Och det gjorde det idag!

Jag var kanske fortfarande lite hög och lycklig efter gårdagens rekord- slagning och jag var taggad när jag kom ner i gymmet. Rygg stod först på schemat och jag får erkänna att det inte var allt för skönt att köra latsdrag när man har enorm träningsvärk i bröstmuskeln! Men förutom bröst pumpade jag upp axlarna lite grann *hehe* och sedan även triceps. Bästa övning måste vara att ligga på rygg på en bänk, ta en hantel i handen, hålla i båda "klumparna= ändarna" på hanteln och sedan hålla den över/bakom huvudet och sedan i fixerat läge pumpa triceps. En övning som garanterar att det svider!

Jag och trogna skåp 216- Undrar om det är ledigt och väntar på mig ikväll när jag kommer för Dagens Pass nr 2!?

tisdagen den 19:e januari 2010

Den underbaraste känslan

Eller iaf en av dem- måste vara när man sätter nya Personliga Rekord?!

Jag kände en lätt nervositet när jag närmade mig smithmaskinen för att köra knäböj. En underlig känsla, men jag kände mig stark idag, oövervinnerligt stark, en perfekt känsla att ha när man vill testa sina gränser och utmana sina rekord, men det manar även fram en lätt nervositet, en anspänning som vilar på en grund av förväntan. Men jag hade inget att vara nervös för- jag var så stark som jag kände mig på vägen dit, och jag fick ett nytt rekord.

3 dropsets genomfördes- det första efter gamla mått men sen kom höjningen:
95 kg (x10 reps) sedan drop till 70 kg (x10 reps) och så 2 sådana set!

Så fantastiskt enormt nöjd. Inget tummande på tekniken- utan djupt, långsamt och strikt!

Lätt hög på känslan av att vara oövervinnerlig och att ansträngt sig till max (jag säger inget annat för det gick verkligen inte lätt, jag kämpade och stönade och var enormt sammanbiten- det är fantastiskt när man grinar illa redan på 5 repetitionen och man vet att man har lika många kvar...)! Men under resten av passen behöll jag känslan och det gick enormt bra på de andra övningarna oxå- maximalt tungt på samtliga övningar. Som sagt- en av de bästa känslorna som finns!

Mer fisk till folket

Gott, nyttig, lättlagat och fyllde med nyttiga ämnen!

Stekt spätta med wokgrönsaker och en egen romsås! Himmelskt!



Benmördarpalatset aka SATS

Inför ett grisbenpass som ska äga rum ikväll!! Jag är laddad, känns som det var länge sen benen fick riktigt pumpa loss och jag känner mig taggad. Laddar nu med tonfisk och morot!

Funderar på vilka övningar jag ska välja. Det smakar ju alltid härligt med hederlig utfallsgång med viktplatta- ska man slå till på den med "vridning" kanske för att klämma till magmusklerna lite på en gång?! Och efter det kommer jag knappast kunna hålla mig ifrån smithmaskinen. Jag vill tillbaka dit och köra benböj, kanske om det känns bra ska man utmana sig ikväll med en liten höjning? Sen då? Få det att svida i baksidan genom curls så man får sån snyggsnygg gångstil imorgon? Och runda av det hela med lite vadpress kanske? Tills det inte går att stå på tå för att det skakar i hela benen?

Gah!! Jag längtar!!

Vad kör man efter detta då? Kanske pumpa bröstmusklerna tills de spottar och fräser?!

Mot benmördarpalatset aka SATS!

Morgonslir

Satans vad svårt det är att springa ordentligt när det ligger snö ute, och nysnö kommit, och det blir halt och slirigt. Jag kan inte påpekade att det gick vidare bra att trycka på i steget, utan det blir mer balanserande och mer fokus på att ta sig framåt. Och trots att musiken dog efter 2 Alicia Keys- låtar så blev det en ganska skön tur.

Inledde med trappintervaller- vilket ju var fasligt slirigt med snön och halkan men de gick att genomföra, dock med stor försiktighet, jag har ingen lust att halka och sträcka mig! Men fem intervaller genomförda till ljudet av ett sömning Stockholm. Jag finner stor harmoni och ett väldigt lugn att springa vid Hammarbyhamnen på morgonen. Det är tyst och stilla, båtarna guppar sakta, det är massor med mysig belysning och vattnet är svart och blankt. Jag trivs att springa där.

Men just nu måste jag säga att löpband trumfar över utomhuslöpning när underlaget ser ut så här. Herregud vad jag längtar till utomhuslöpning på barmark, där linne och korta tights räcker, på tidig morgon eller sval kväll. Längtarlängtarlängtar!!

måndagen den 18:e januari 2010

Om gårdagen var en parentes...

...så var faktiskt morgonen ett utropstecken!

Det hade jag inte förväntat mig, jag trodde jag skulle vara trött och slö efter allt ätande igår. Visserligen borde jag ju vara utsövd eftersom vi vilade så mycket, men jag trodde magen skulle vara svullen fortfarande och känslan därmed tung och "tjockis". Ni vet den där känslan när man känner sig uppsvälld- den känslan brukar göra mig ilsken och jag får mer lust att stampa och skrika på löpbandet än springa framåt... Men jag kände mig faktiskt allt annat än seg, istället hade jag massor med energi och det gick riktigt bra att köra!

45 minuter på löpbandet stod på schemat. Jag höll ett något högre medeltempo än sist och låg och nötte på det större delen av tiden, med inslag av några ruschar och nån kortare powerwalk. På det hela taget ett bra cardiopass!

15 minuter mage fick det att svida bra i båda övre, nedre och sneda magmuskler. Vi satte upp2 stationer och körde 4 omgångar på varje, och peppade och pushade varandra!

söndagen den 17:e januari 2010

Stanna- inne- hela- dagen- dagen

Thrillerfilmen "Sisters" sent i går kväll
Lång sovmorgon
Godis och fanta
Filmen "Detaljer" baserad på texter av Lars Norén- vilket inte gick att ungå att notera- fängslande film.
Underbara rester från gårdagen till lunch
Kyckling med potatisgratäng som innehåller gorgonzola
Hallonpaj med vaniljvisp
Greys anatomy säsong
Fortfarande inte påklädd
Kramar och mys
Stanna i sängen
Mysa i soffan
Kärlek
Värme
En form av dvala
Avslappning
Tända ljus
Mer god mat
Mer godis
Thrillerfilmen "The Gray man"

Något svullen, något mätt, fortfarande inte påklädd, inte borstat håret. Lite dekadens i vardagen. Så vansinnigt skönt! Varit i ide ett dygn. Isolerade. Persiennen drogs motvilligt uppe. Världen utanför behövde få stanna just där.

Idag tog vi en paus från livet.

Imorgon blir det skönt att röra på sig igen, laddad för träning efter denna dag. Imorgon kommer det kännas skönt med svettigt cardiopass!

lördagen den 16:e januari 2010

Längtar...

Är det inte sommar snart?


Sommaren 2009- Jag trivdes!

fredagen den 15:e januari 2010

Längtar till imorgon eftermiddag

Ska bli så roligt att träffa min vän- som gått rakt in i hjärtat, ger så mycket energi, inspirerar och stärker mig, tror på mig, uppmuntrar och som alltid finns där.



Jag och bästa bästa Lotta!

Så jävla trött på Men

Utvecklingen går framåt, jag blir starkare och duktigare, mer uthållig och etc och såvidare och ni vet. Men ska det vara så himla svårt att bli nöjd? Jag är så trött på att bilda dubbel meningar med en men i mitten. Varför är det så svårt att säga något och sedan sätta punkt? Alternativt utropstecken? Mina meningar som brukar låta så här:

Idag sprang jag milen för första gången, det var så grymt kul, men jag hade ingen bra tid...

Nytt personligt styrkerekord, aldrig lyft så tungt förut, men egentligen är det ju inte så tungt jag lyfter...

Äntligen har jag gått ner 2 kilo men jag väger fortfarande ganska mycket...

Varför ska det vara så svårt att vara nöjd med sina resultat? Jag kommer på mig så ofta med att sätta komatecken och fortsätta alla meningar med en fördröjning och ett men. Varför ska det vara så svårt att låta bli att vara så jantelagsanpassad, och så över ödmjuk, eller hela tiden färga meningarna man säger med en viss diskinkt doft av osäkerhet. Hur står det till med självkänslan egentligen? Hur svårt att ska det vara att bara säga jag var stark idag PUNKT. Jag sprang på ny rekordtid idag PUNKT. Jag gjorde ett riktigt bra pass UTROPSTECKEN. Kanske är det den gnagande jämförelsekänslan? Att ens prestationer inte kan riktigt stå för sig själva utan de hamnar alltid i jämförelse med någonting annat?

Samma blir det i dialoger:
- Vad stark du var idag på träningen?
- Tack! Men jag kan bli bättre...

Och visst! Det är sant! Man kan alltid bli starkare, snabbare, smidigare och bättre. Trist vore väl annat? Om man slog i taket och det inte gick att bli bättre? Men det kanske skulle finnas en poäng i att vara nöjd med en prestation. Punkt. Utropstecken.

Måste börja träna på detta!

Jag blir stark av att träna på morgonen

Faktiskt!

Jag känner mig stark hela dagen efter att ha tränat morgonpass. Inte bara fysiskt stark utan även mentalt. Känner mig lite oövervinnerlig. Känner att jag gjort något bra för mig och min kropp i tidig morgontimme medan stora delar av staden sover. Det ger en känsla av att klara allt, orka allt.

45 minuter på löpbandet. Jag kände mig lite rastlös och otålig så det blir ett evinnerligt tryckande på både hastighetsknapparna och knapparna som ändrar vinkel på bandet. Så det blev löpning i hög fart/ låg fart, löpning på lutat band/ platt band, powerwalk i högt tempo med och utan lutning. Blev nog ett ganska bra cardiopass till slut!

Det sviiiiiiiiiiiiiiiiiiiider!
Magmusklerna är lite krampiga just nu, det svider och stretar lite och jag ser fram emot hur det kommer kännas under eftermiddagen! 20 minuter intensiv magträning med hjälp av sax på bänk, och så crunshes i cabelcrossen, plankor och sneda och raka crunsches och situps. 20 minuter är kanske inte en så lång tid men när man håller fokus och kör intensivt och non- stop så är det en ganska lång tid!

Det här känns som en fantastisk dag- jag är stark, glad, nytränad, vågen visade siffror jag blev glad över, det är fredag, en härlig helg väntar!

Tjoho!!!!!!

torsdagen den 14:e januari 2010

Kontraproduktivt

Det är vad det är när man drömmer om en platt mage till sommaren och så köper man en godispåse istället.

Det är vad det är när man drömmer om att komma i sin livs form men somnar om istället för att pallra sig till gymmet- fast man egentligen sovit fullt tillräckligt!

Det var lite kontraproduktivt att käka en grillad macka till lunch idag!

Det är lite KP att ge sig ut på en shoppingtur när man borde spara pengar!

Tänk om man fick välja exakt vad som skulle vara produktivt- vad skönt livet skulle vara!

Men å andra sidan kanske inte allt man gör vara produktivt? Eller? Ibland kanske man måste göra avsteg från vägen mot målet? Eller vad säger ni?

Sur mejeriprodukt

Inte ofta man vill beskriva en mejeriprodukt så, och sedan rekommendera den- men nu gör jag ett undantag. Köpt keso på Lidl, och den är så jäkla god. Den smakar lite citron (låter trevligare än att säga att den smakar surt haha)! Mycket bra köp!



Filmtips till helgen

Om ni ska hyra film tipsar jag om Powder Blue!

En begravningsentreprenör, en fd brottsling, en självmordsbenägen fd präst och en strippa - förs samman på julafton på grund av olika omständigheter.

Rollerna:
Jessica Biel, Eddie Redmayne, Forest Whitaker, Ray Liotta, Lisa Kudrow, Patrick Swayze, Don Swayze, Chandler Canterbury, Sanaa Lathan

Jessica Biel har en fantastiskt intressant rollkaraktär och det är hon som är den stora behållningen av filmen. Filmen är tragisk, och den gör ont, men den väcker tankar och känslor. Jag tycker om att ha en ny känsla i kroppen när jag sett färdigt en film, och det gjorde jag efter Powder Blue!


Hope is found in the darkest of places

onsdagen den 13:e januari 2010

Det där med att rätta munnen efter magsäcken..

... eller är det tvärtom? Ingen aning. Men drar parallellen till att det kanske kan vara fint att anpassa sina förväntningar efter rådande omständigheter, eller framförallt förutsättning!

För NÄ det här passet blev inte lika bra som sist men kanske inte så underligt med tanke på alla VS som dyker upp om man jämför

Utsövd VS väldigt kort och dålig nattsömn
Skön avslappnad söndag VS Efter en hektisk arbetsdag
Laddat med mat VS inte hunnit käka mellis

Att komma till träningen hungrig är ingen bra idé! Dels för att kroppen saknar energi och dels för att den försöker mätta sig genom att hinka vatten vilket resulterar i att man får springa kissnödig och med håll. Att inte hinna med mellis är väldigt dåligt, det ska inte gå 6 timmar mellan sista målet och träningen- men idag fanns ingen tid.

Så trots usla förutsättningar gick passet "okej"- jag måste påminna mig om just det, att det gick okej trots omständigheter. Jag tappade några hundra meter på distansen, men sprang under samma "tidssträcka", jag powerwalkade en del, men när jag sprang så höll jag ett högre medeltempo än sist.

Jag hade ingen rolig känsla i kroppen- men är stolt nu efteråt. Den tanken kom faktiskt efter halva passet- jag tänker vara stolt över mig när jag är klar- att jag tog mig igenom det!

Nervös...

...Vilken konstigt pirrig känsla i magen. vad beror den på? känner mig nästan nervös! Eller iaf förväntansfull! Varför? Ska till SATS snart. Springa på löpband. Så jag gissar att nervositeten är lite grundad i att det gick så bra när jag sprang sist- och nu vill jag att det ska gå lika bra igen (minst!)!!

To be or not to be at funbeat

Förut var jag så nitisk med att registrera all min träning på Funbeat men nu har jag totalt kommit ifrån det. Jag gillade det ju, kul att kunna se veckans träning i staplar. Vet fasen inte riktigt varför jag kom ifrån det, kanske för att det är så mycket med bloggarna, och mail och allt annat. Men nu klurar på om man ska börja igen. Väldigt smidigt sätt att få överblick över sin träning.

Jaja nu är jag tillbaka! Vore roligt med fler funbeat vänner!!

Använder ni Funbeat?

I love dessa!

Fy fasiken vilket bra köp! Oxfond med rödvin i! Himmelskt underbart gott att ha i grytor. Jag har pippi på fonder, använder nu denna nya fantastiska upptäckt, men även kycklingfond. En fantastiskt god smaksättare!

Nåt annat som är fantastiskt bra är Milda mat Extra. Bara 4% vilket gör att man kan vara hyfsat generös med användandet, och som är supergod att ha i pastasåser!


Båda dessa favvisar hamnade i vår fläskfilégryta, med paprika, lök och färska champinjoner! Med färskspenatpasta!


To die for!!!

tisdagen den 12:e januari 2010

Det är det här som är livet

Jag fick en kraftig tankeställare häromdagen. Och tankarna kring det som sades sitter fast i huvudet och maler runt, lite till och från. Ibland kickar de till- och det känns faktiskt väldigt bra!

Jag är en väldigt stressad person. Rastlös. Konstant på väg. Jag har ett väldigt dumt "tänk" vilket är att hela tiden få saker gjorda och bli klar. Just det där med att bli klar stökar till det ibland. Det är som om allt jag gör ska bara bli klart. Men till vilken nytta då? Vad är det jag ska bli klar med, livet? Och vad sjutton är det jag hela tiden ska göra när jag blir klar?

Jag ger ett tydligt exempel!

I söndags skulle jag och sambo ha en skön och avstressad dag. Vi skulle ha sovmorgon, sen gå och träna i lugn och ro. Sen komma hem, småstäda lite i lägenheten, laga god mat och se en film.

Sovmorgon hade vi, men när vi väl kom iväg till gymmet efter att ha småpulat runt med saker hemma hade klockan blivit ganska mycket. Det ger mig panik och jag blir småtjurig (nja, jag vet inte om jag är helt ärlig nu med vilken nivå min tjurighet hamnar på...) och säger nåt i stil med "fan vi blir ju aldrig klara. Det blir ju ingen dag kvar".

Sambo stannar upp mig och säger "Men det är ju det här som är dagen!".

PANG i huvudet! En tankeställare.

Vad hade jag så bråttom till? Det var ju en superskön sovmorgon. Det var mysigt att sedan läsa lite bloggar och fixa lite med musiken i MP3n. Vi gick i lugn och ro och valde en bra film till kvällen och handlade lite god mat. Sedan skulle vi hade ett skönt träningpass- utan stress, vilket vi hade. Och sen fanns hela kvällen kvar.

Varför är jag så stressad? Är jag ensam om den känslan? Känslan av att vilja "bli klar" hela tiden? Det är ju hemskt! Att inte stanna upp och känna efter. Att inte uppleva och uppskatta varje aktiviteten en dag innehåller? Träningen är inget jag vill ha "överstökat" för jag älskar den, likväl som sovmorgon, handla god mat, se film etc etc. Men ändå finns känslan där- av att dagen bara går, timmarna rinner väg, plötsligt är det eftermiddag och jag har inte fått "nåt vettigt" gjort.

Livet är det där som passerar medan vi är upptagna med att göra upp planer- känns det bekant?

Dagens ris och tusen ruttna tomater!!

Om man går upp när staden fortfarande är mörk, när ens varma sambo ligger och sover bredvid en, om man ger sig ut i kylan, strax efter klockan 06.00 på morgonen för att ge sig iväg till gymmet... Då vill man inte bli stående 45 minuter utanför gymmet och och trampa och frysa arslet av sig för nån klantskalle har försovit sig och sedan kommer med nån ursäkt om mänsklig faktor och enda kompensationen man får är en bar för 30 spänn... Jag står uppskriven på en "missnöjdlista" nu... Spännande att se vad de ger för uppföljning på detta. Mycket spänd!

Och visst- ni som kanske vill kommentera det där med mänsklig faktor och att den existerar- jag håller med. Nu hade ju snubben försovit sig, han var inte påkörd, och visst visst, alla kan försova sig och jag klandrar inte bara honom. Men det stod 2 PTar och 1 passinstruktör utanför gymmet. Varför inte ta och ändra på sitt system så fler anställda har nyckel? Känns som en ganska enkel lösning?

Kom igen nu SATS det här håller inte! Ni är en enormt stor kedja- sådana här misstag får inte ske, ni borde ha ett system som garanterar era medlemmar den tid som de betalar för. Hur många har tid att vänta 45 minuter på morgonen för sin träning? Vissa gick efter en kvart för att de inte har mer tid!

Blev det någon träning då?
Efter att ha kommit över mitt missnöje med den försenade träningen, och tillslut fått upp värmen efter att ha stått ute och frusit som en tok så blev det iallafall träning! 45 minuter styrketräning som fick mig att pumpa axlar och rygg riktigt ordentligt! Jag var väldigt sugen på styrketräning- gårdagens pass kändes mest som en aptitretare!

Dagens bästa övning? Hmm Latsdrag med V- handtag- jag var stark!!

Uppdatering- mer missnöje. För tredje gången har jag nu mailat SATS angående att jag inte fått inbjudan till SATS Night som jag väldigt gärna vill gå på. För tredje gången har jag fått svaret att "det kommer under dagen". Hmm...

Hur svårt kan det vara? Jag tycker inte om SATS idag...

måndagen den 11:e januari 2010

Huttdutt- träning

Det var ingen bra idé det här med helkroppsträning. Jag inser det. Efter två försök. Det blir en dutt här och en där, och en övning på varje muskelgrupp, och allt känns som halvmesyr (finns det nåt som heter kvartsmesyr?) och inget är uttröttande och det känns bara väldigt vansinnigt trist. Så NÄ- det var inte min ljusaste idé. Jag har testat två gånger och nu får det vara nog.

Cardio står i fokus under januari och februari. Det ruckar jag inte på. Men jag måste få träna mer styrketräning. Jag kommer att förgås -bokstavligen- om jag inte får lyfta mer och tyngre. Jag älskar att styrketräna. Jag är beroende av det. Så jag måste iallafall dela kroppen i två delar och köra styrka 2 dagar i veckan och så resten av tiden på cardio. Jag måste få köra ett tungt benpass ibland med minst 5 övningar och jag måste få köra skiten ur biceps ibland, köra axlar tills hela överkroppen skakar och bröst så tungt att jag knappt får på mig jackan dagen efter.

Jaja- man lär sig något av allt. Nu har jag testat min hittills sämsta idé. Så nu förkastar jag det.

Mer styrketräning tack!!

Soppa med ytspänning!

Jag är ett enormt fan av storkok! Så nice ikväll efter träningen att det finns thaisoppa kvar sen igår!

Full med kyckling, chilifrukter, wokgrönsaker, färska champinjoner, lime, limeblad, kokosmjölk! Himmelskt!!

Överhuvudtaget finner jag stor glädje i mat! Jag blir hysteriskt lycklig när jag gör matkap i butiker, som sist när jag fyndade både nötkött och fläskfile till bra priser. Men det är inte bara priser på mat som gör mig lycklig- jag älskar att köpa färgglada grönsaker, och ha en fylld frys och kylskåp!

söndagen den 10:e januari 2010

Oh ni har så rätt!

Ni som kommenterat att mitt löpbandmål!

Det var kanske var lite i fegaste laget. Jag tänkte det faktiskt när jag skrev det, att det kanske var lite för snällt satt. Men samtidigt- jag har lite löpbandsskräck, eller snarare sjukt dåligt självförtroende när det kommer till löpning. Jag har varit duktig på att så väldigt länge (hela mitt liv kanske?) intala mig själv att jag är en ingen löpare, och att jag kan inte springa långt. Därför fegar jag på att sätta för höga mål på löpning. Jag sätter mål som jag är säker på att jag kommer klara... Fegis!

Och jag är fortfarande en amatör och jag gör inga grymma resultat, men om jag utgår från mina egna förutsättningar och tidigare prestationer så är jag nu jäkligt nöjd!

9.5 km avklarat!

Så sjukt nöjd!! Avklarade på 60 minuter!

Hade mitt livs kanske bästa löppass, hittills. Allt kändes rätt, under de första 30 minutrarna kände jag inte en enda gång att jag ville dra ner tempot till powerwalk, och den första sprinten höll jag i 3 minuter (brukar bara palla 2 minuter) och när jag kom förbi 30 minuter hade jag gjort 5 km! Wohooo! Jag låg och pendlade mellan 2 olika lägen som kändes bra för att orka springa långt, och avverkade en 5-6 riktiga ruscher!

Min kondition är inte fullt så dålig som jag befarat, jag har faktiskt en hel del orka i musklerna och benen och jag kan faktiskt springa! Så skönt att komma över den spärren!

Några kilometer förflöt med ett fånigt leende på läpparna- det gick så lätt och det kändes som jag seglade fram! Så här ska träning kännas!

Firar nu med mammas köttbullar, några hallonbåtar (efter köttbullarna- inte samtidigt!) och ett avsnitt av Greys 3 (jajamen tredje säsongen inhandlad!)!

Dessutom höjs ju såklart januarimålet till milen på 60 minuter!!

Mål för januari

Har ju alldeles glömt att anteckna och tänka igenom januari månads träningsmål!

Men jag tror de kommer vara mycket baserade på Cardio eftersom det är kondition och den typen av förbrännandeträning som står i fokus under januari/ februari!

Det är 21 dagar kvar på januari- om man bortser från denna dag. Alltså exakt 3 veckor. Om jag utgår från detta så är det rimliga men utmanande mål att fixa:

* Minst 15 träningspass
* Minst 4 cardiopass/ veckan
* Fixa minst 9.5 km på 60 minuter på löpbandet- bara testat 60 minuter en gång tidigare och då kom jag 8.8 km- vilket måste förbättras!

* Och få vikten att stå balanserat under 60 kg!

Och då utgår jag alltså från 10 januari- 31 januari!

Vad tror ni om målen?
Vilka är era mål för januari?

lördagen den 9:e januari 2010

Burr!!!

Kanske vinterns kallaste ridtur!


Termometern visade minus 24! Men en varm hästrygg under rumpan var skönt, och det är så vackert med den gnistrande snön, solen, ljuset, och hästarnas varma andedräkter som ryker!


Och hon är allt bra fin i vinterljuset!


Hihi! Rimfrost i skägget!






fredagen den 8:e januari 2010

Påpälsad!

MysPys!



I love it! Och ja- det är självklart fuskispäls!




Men nu får det väl räcka

Potatismos med smält marshmallows på?

Vart är världen på väg?

Ps- inte samma kollega som käkade kyckling och grillchips till lunch!

8.8 km

När klockan ringde imorse var kanske inte träningsmotivationen på topp.
Det får jag erkänna.
Jag visste inte vad det var som lät.
Jag visste inte var jag var någonstans.
Jag kände knappt igen min Sambo.
Jag ville bara sova...

Men väl framme på gymmet (Hur fasen kom jag dit? Minns knappt...) så vaknade den igen. Jag hade ju sett fram emot detta pass, mot löpning, mot löpbandet, mot att springa, med musik i öronen, min musik, mitt tempo.

Satte upp följande regler för passet:
* 60 minuter skulle avverkas
* Minst 8.5 km skulle jag ta mig
* Inte hålla lägre tempo än 7.5 km/h under powerwalken
* Powerwalk, löpning och ruschar var tillåtna

Resultat:
8.8 km avverkade- så lite bättre än målet. Känns skönt att ha kört en timme och nu ha en sträcka att anteckna! Den kommer nu vara min måttstock, så nu är 8.8 km mitt minimum och längre och längre sträckor ska kunna avverkas på samma tid!

Det var ju sannerligen inget hiskeligt bra resultat *skratt* utan långt därifrån. Men jag har mätt min nivå och nu finns inget annat än öka öka öka!

torsdagen den 7:e januari 2010

Illusioner

Visst är det så här:

Age is nothing but a number
Red is nothing but a colour
Pain is nothing but a illusion

Eftersom jag har åldersnoja, alltid går mot röd gubbe och inte alls tror man kan dö av träningsvärk! Eller?

Träningsvärk ger mersmak. Jag konstaterar det med ett nöjt leende. För det kniper lite i triceps idag, och det spänner lite i låren och rumpan, och en liten kramp uppvisas i bröstmuskeln när jag sträcker ut armarna!

Imorgon infaller det första riktiga cardiopasset. Det blir löpning på löpbandet. Och jag ser fram emot det så vansinnigtsupergalet mycket. Under vintern gillar jag faktiskt löpband, jag gillar att få svettas i trekvarts tights och linne! Det är lyxigt att springa inne, och inte halka runt i snöspår. Det är skönt med värmen! Och det är skönt att bygga upp längtan till den snöfria sommarsäsongen som kommer. Och då ska jag ha så j**** bra kondis.

Så det så!

Väskebrist!

Jag led av det (stackars stackars i- lands- barn...) innan jul, men tack vare Kärleken är mitt lidande slut!


Ingen mera väskebrist!

onsdagen den 6:e januari 2010

FräschtSuntGottBilligtEnkeltMums

Vad mer kan man begära av livet- eller iallafall av en middag!?


Stekt kassler!

Favoritgrönsakerna rostade i ugn med olivolja:
* Zucchini
* Riven rödkål
* Riven vitkål
* Morötter
* Rödlök
* Paprika

Kallsås på matlagningsyoghurt (1.5%) och senap!


FräschtSuntGottBilligtEnkeltMums!

Back in the game

Idag inföll 2010s första steg mot vår comeback. Fick med mig Kärleken till SATS för ett gympass. Årets första. Och det första på närmare 3 veckor! OHMYGOD! Välbehövlig och efterlängtad återkomst!

Tanken för dagen var ett "allroundpass"- egentligen bara känna igenom samtliga muskelgrupper- kolla status efter vilan, var har vi tappat styrka, var har vi bibehållit den- och bara väcka musklerna!

* Sittande rodd- Ungefär lika stark!
* Axelflyes- oj vad tungt!
* Bröstpress med hantel lutad bänk- Tyngre än någonsin!
* Triceps liggande med 1 hantel bakom huvudet- Gick finfint!
* Bicepscurl med skivstång- Tungt med skönt!
* Knäböj i smithmaskinen- Kändes som en den skulle!

Ett genomkörarpass helt enkelt- vi körde strikt och tungt, men med eftertanke efter den långa vilan. Jag kan säga och skriva under med permanent färg på att styrka är en färskvara! Det fick jag bevisat för mig, men också att en hel del muskler är "bevarade"!

Det känns väldigt gött att vara tillbaka, jag har haft träningsabstinens och träningssug och jag känner mig hemma när jag är på gymmet. Det är så mycket jag stampar av mig vid dörren när jag passerar entren. Det är skönt att stampa av sig snö och slask, lämna kylan, stiga in, ta av sig ytterplaggen, och slänga av sig dåliga tankar, missnöje, irritation, negativa tankar. Sedan stiga in i en värld där man får sätta sig själv och sin kropp i fokus. En värld för välbefinnande. En värld där kroppens alla delar får tala, där jag verkligen hör mig själv, varje del, cell, lem, fiber. Alting talar högt och distinkt. Jag lyssnar och lär, utvecklas och får sinnesro. Nu kanske jag låter religiös, men var det inte någon som sa att kroppen är ett tempel?!

Just det! Hade ju nya fräscha skorna på mig!


Vitt är fint!
Tach ShoeZone i London som sålde dem för 110:-

tisdagen den 5:e januari 2010

Smaken är som baken...

... Men det måste väl smaka skit med "grillad kyckling på en bädd av ris och grillchips" (jag citerar min kollega) till lunch?

Igång igen!

Trots att det var 13.5 grader kallt när jag gav mig ut var det skönt. Trots att jag sovit dåligt, och hade få timmars sömn i kroppen så var det en njutning. Att ge sig ut och springa. Efter ett lång träningsuppehåll så känns det dags att komma igång igen. Julmat, nyårsmat, semestersnask... Det har inte satt så farliga spår på vågen som jag befarat, men i kombination med träningsuppehållet så känns kroppen mjuk och lös. Men nu tar träningen fart igen, och det är Cardioblocket som gäller- konditionen ska slipas på, och förbränningen gasas igång!

Nu jäklar!

Dagens träningslåt: Lady Gaga- Teeth!

måndagen den 4:e januari 2010

London baby!

Nu är jag hemma. Efter en alldeles fantastisk resa!!
Varnar för långt inlägg!

Höjdpunkterna!


Phantom of the Opera
Vilken upplevelse, som jag längtat och väntat på detta! Jag kan soundtracket till filmen utantill, och även filmens alla scener, alla replikerna. Jag älskar den, och nu fick jag se den på riktigt, tårarna strömmade och jag var trollbunden. Detta är något av det bästa jag gjort! Musiken, orden, känslorna, dekoren, scenerna. Jag älskade den!


Nyår på Trafalgar Square
Vårt nyår blev av olika anledningar inte som vi planerat, utan vi var tvungna att kasta om våra planer i sista sekund- men det blev bra ändå även om det inte blev som vi tänkt. Men det blev en trerättarsmiddag med vin på en mysig Italiensk restaurang i SOHO. Sedan såg vi raketerna över Trafalgar Square, raketerna som avfyras från London Eye.


Det var så otroligt mycket folk, och vilken stämning, alla som sjöng, och skrek och ropade HAPPY NEW YEAR!!


Primark
Herregud! Om ni någonsin åker till London måste ni ta er till Oxfordstreet och gå in på Primark. En stor butik som är den grymmaste lågprisbutiken jag varit in i. Men det gällde att vara där när de öppnade- för så mycket folk som det kom sen och så rörigt som det blev! Det var ca en halvtimmes kö till provhytterna, låter galet, men priserna är så bra att det var värt det! Sammanlagt spenderade vi 4.5 timmar i butiken!

Den ser inte "Lumpig" ut, utan affären är snygg och välordnad men sjukt billig. Jag trodde det var ett skämt. Som prisexemplen kan jag nämna att jag köpte sommarsandaler för 45:-/ st, jeans för 100:-, stövletter för 200:-, bikini för 84:-, kjol för 45:-, massor med trosor för ca 12:-/st etc etc. Det var så galet billigt allting!!! Och butiken känns ändå fin, ungefär samma stil som H&M så jag förstår att de får enorm konkurrens av Primark.

Camden
Vi åkte till Camden street market och Camden lock market- en av världens mest kända markander där du kan köpa precis allt! Jag tror detta skulle vara himmelriket för alla "emosar" och alla som gillar trancekläder för det är mycket sånt. Ett ganska knäppt ställe där det mesta finns att köpa, från kläder, väskor, skor, skärp, smycket, tavlor etc etc. Vi inhandlade ringar, örhängen, en skinnväska och en klänning, ett linne. Det var dock inte jättebilligt att shoppa här, utan mer ett ställe att strosa i och köpa en och annan kul och annorlunda grej/ plagg!


Harrods, Oxford street, Piccadilly circus
Mysiga ställen att strosa på. Oxford street är en stor härlig gata, fylld med massa fina butiker, mycket att se och mycket att shoppa om man så önskar. Piccadilly circus är också en häftig plats som alltid är full med folk!

Harrods var en upplevelse- här finns ju verkligen allt du kan tänka dig, och allt du inte kan tänka dig, och allt annat och allt därimellan! Men allt på Harrods är galet dyrt måste jag säga! Så det blev ingen shopping där, bara strosande!


Covent garden, SOHO, Carnaby street, China Town

Mysiga ställen att gå på. SOHO kändes lite som hemma, lite som Södermalm liksom, fast engelskt. Det var mysigt här. Här hamnade vi på en riktig engelsk bluesbar och drack öl, kände mig riktigt brittisk! Hihi!! I Covent garden hittade vi Appel market- en annan mysig marknad med massor av fin juldekoration- mys!


Big Ben, Westminster palace, Houses of Parliment, London Eye
Japp- vi hann med en hel del turistande också, roligt att se de kända byggnaderna och platserna. Jag trodde inte att Big Ben skulle vara så speciellt att se, men det var häftigt när man väl var där, hade inte fattat hur stort det var!

Jag rekommenderar alla som åker till London att se iaf lite av deras kända byggnader, även om det är "turistattraktioner" och man känner sig lite larvig när man trängs med alla kineser och japaner med enorma kameror. Men det är riktigt roligt att se dem!


Samlade tankar om London
Jag hade hört innan vi åkte om hur dyrt allt ska vara i London men jag tycker inte det var så farligt trots allt. Okej, det är inte billigt, men är man lite smart behöver det inte bli så dyrt. Vi åt på restaurang och då bland annat god pasta på en fin restaurang för ca 120:-, och så kanske en öl eller ett glas vin för ca 45:-

Vill man shoppa billigt finns det "lågbudgetbutiker" som Primark, och en hel del andra om man håller ögonen öppna!

Det fanns mycket fint att se, mysiga områden, jag gillade kanske mest SOHO och Covent garden! Men Camden market är också ett måste om man åker till London!

5 underbara dagar som gick alldeles för fort!