Gott nytt år!!!

Så här firar jag slutet av 2010 och starten på 2011!! Helt okej känna det som *ler*! Hur firar ni!? Gott nytt år till alla som läser detta! Hoppas ni är nöjda med årets som gick och att ni tar väl hand om alla möjligheter som nästa år bjuder på! Gott nytt år!

Ett meddelande från himmelriket!

Ja det känns faktiskt lite himmelskt! Slippa snö och kyla! Gå i klänning och sandaler! Vi har ett hotellrum större än vår lägenhet hemma *haha*!  Appropå på himmelrike har jag aldrig ätit härligare frukost- här fanns allt x 1000! Lovely! Nu ska vi testa en av hotellets 3 pooler! Nice! Ska börja smörja in lite solskydd först! Härlig känsla i kroppen! Hoppas ni inte fryser för mycket hemma *hihi retas*!

Mitt nyårslöfte för 2011

Varnar för långt inlägg av naturlig anledning- 2011 innehåller ju 365 dagar och löftet ska räcka hela vägen *ler*! Imorgon är det dags att fira nyår och då avlägga nyårslöften- om man har några såna. Jag brukar inte ha några, men detta känns så bra så jag måste. För mig handlar inte löften om förbud utan om att lova sig själv en förbättring! Jag vill inte svära mig fri från något, utan jag vill ge mig själv ett löfte om välmående. Lova att göra något snarare än att lova ett förbud!

Mitt nyårlöfte handlar om energi.

Jag lovar härmed att bli bättre på att hushålla-

såväl som investera min energi!

Frågor på det?

Okej, förklaringen kommer här!

Jag har en teori om energi.

Jag tänker att vi alla får lika mycket energi till en början. Förstår ni? Samma energimängd., varken mer eller mindre Men sen hushåller vi olika med den, är olika rädd om den och investerar den olika. Tänk på människor ni känner som verkar ha hur mycket energi som helst, jämt. Den verkar bannemej aldrig ta slut! De har alltid energi, vissa sprudlar av den och andra har bara ett förbannat stark go, och driv! Varför är det så? Ju för att de investerat rätt och det gör att de inkasserar mer energi som en naturlig avkastning! Energi som är rätt använd alstrar ny energi. Den blir alltså inte enbart förbrukad utan den förnyas!

Vi drar en parallell!

Tänk energi som dygnet. Alla får lika många timmar, nämligen 24 stycken. Vissa verkar hinna hur mycket som helst medan andra inte verkar hinna något. Vissa klagar konstant på allt de inte hinner medan andra verkar få dygnen att räcka mer än väl. Beroende på vad vi investerar vår tid i så uppfattar vi nog den olika. Vad lägger vi vår tid på? Vissa lägger extremt mycket tid på sina fritidsaktiviteter och ignorerar kaoset i hemmet lite grann. För andra är det viktigare att vara hemma och fejja. Vissa kan rabbla alla deltagare i alla tänkbara dokusåpor på TVn och andra startar inte ens sin TV. Vi lägger olika mycket tid på jobb, fritidsaktiviteter, träning, vänner, kärlek, familj, nätverkande, sociala engagemang och så vidare. Vi får ut olika av de aktiviteter vi tycker är värda vår tid. Tid är inget vi ska slösa med, för då går dagarna men vi tycker inte vi hinner med något- inte heller de roliga saker som vi vill lägga tid på!

En annan parallell

Tänk energi som pengar. Vissa har alltid pengar kvar på kontot i slutet av månaden. Kanske inte för att de tjänar så ruggigt bra men för att de är ekonomiska. Andra tjänar bra men är panka efter den femtonde varje månad. Varför? Jo, för att de investerar sina pengar olika. Vissa tänker noga igenom vad de vill lägga sina pengar på, vad är värt något andra shoppar hejvilt och spenderar pengar som andetag. Mitt i konsumtionssamhället och materalismhysterin har vi ett val, fylla vårt hem med saker och ting, eller spara pengarna till annat. Vill du köpa saker så gör det, vill du spara så gör det. Vissa investerar halva lönen i nattlivet och skickar pengarna över bardisken, andra spar och reser sedan med en härlig kassa till främmande land. Vissa gör riktigt smarta investeringar på banken och köper fonder och värdepapper etc och kan inkassera fin avkastning. Om alla får lika mycket pengar kommer ändå inte alla ha lika mycket pengar kvar i slutet av månaden- vi lägger pengar på olika saker därför att vi uppfattar deras värde olika! Men jag tror de flesta mår bra av att fundera över vad de fick för pengarna!

Jag vill bli energiekonomisk!

Jag har slösat med min energi, det inser jag när jag blickar tillbaka. Jag har gått i en fälla några gånger och investerat energi på fel saker. Jag rannsakar mig själv lite grann och jag vet att jag har insikten att jag är en känslomänniska. Jag agerar på impulser. Jag är emotionell. Jag tar åt mig. Jag blir berörd. Jag blir upprörd. När jag blir arg, ledsen, besviken, orolig så slukar det energi. Tonvis av energi. Och vad alstrar det? Vad ger de för avkastning? Det ger usel avkastning i form av negativa energier i min kropp följt av en dränerande känsla i kroppen. Det får vara slut på det!

Jag vill investera min energi rätt under 2011. Jag tänker att jag den första januari vaknar upp med en ny energipott till mitt förfogande. Nu gäller det bara att hantera den rätt! Jag vill lägga min energi på rätt relationer, på rätt människor, på rätt aktiviteter och på rätt känslor.

Jag vill lägga energi på att boosta mig själv, uppmuntra mig själv och utveckla den jag är, i den mesta positiva andan. Inte trycka ner mig själv, inte nedvärdera mig själv och det jag gör, och är. Det är dålig energi! Jag vill sluta klaga på mig själv, älta över misstag och motgångar. Acceptera att man inte kan vara på topp jämt och sluta att alltid tycka att jag kunde gjort bättre, sluta jämföra mig med andra! Jag har ödslat och förbrukat energi på negativa tankar om mig själv och det måste jag sluta med.

Jag vill lägga energi på sådant jag tycker om. Sådant jag älskar. Sådant jag väljer. Inte för att man ska, eller borde, eller för att andra tycker- utan för att jag mår bra av det. Bli noga med att välja mina aktiviteter utifrån vad jag mår bäst av!

Jag vill inte vara den som blir så där upprörd när saker går emot mig. Jag slösar energi på att bli arg på sånt jag inte kan råda över. Jag  måste sluta bli heligt högrött, könsordsvärande skitförbannad och skogstokig över sådant som inte alls är värt den formen av energi. Jag måste lära mig att vifta bort, skaka av mig och vända blicken åt ett mer givande håll! Släpp och gå vidare. Har jag missat bussen så har jag, den vänder inte för att jag blir galen och jag kommer inte hitta nycklarna lättare i röran i väskan för att jag svär och blir svettig. Som sagt, förbrukad energi helt i onödan!

Detsamma gäller relationer. Det gör ont att säga det, och det är personligt att skriva det men jag har gått på en del nitar under 2010, samt åren innan dess. Jag har investerat energi i fel människor, gett av mig själv men inte fått tillbaka. Jag har blivit sårad, och det har gjort så oerhört ont. Inte bara gör det ont att bli behandlad illa- utan ont för att jag slår på mig själv. Jag förbannar då min egen dumhet som var så naiv och att jag borde ha vetat bättre. Det är kolossalt korkat! För vi kan aldrig kontrollera vad andra människor gör- bara hur vi själva väljer att responsa. Så där- tillbaka till mitt nyårslöfte för 2011.

Jag lovar härmed att bli bättre på att hushålla med

såväl som investera min energi!

Har du något nyårslöfte!?

Nu åker jag!!!

Mot Puerto de Mogán

 

Ser lovande ut!

Ta chansen att boosta ditt ego!

Dagens fråga:

Vad är du mest stolt över när

du tänker tillbaka på ditt 2010?!

Vill du eller är du villig?

Huvudet på spiken Mia Törnblom!

"Ibland vill jag saker men jag har inte villigheten att göra ansträngningen"!

Hur vanligt är inte detta? Att vilja till B men inte orka gå från A! Att vilja vara i målen men inte orka göra det som krävs för att komma dit! Därför ska man när man sätter upp ett mål fundera noga på om man är beredd att anstränga sig för att nå mål!

Varän jag vänder mig skådar jag ett mål

Faktiskt! Överallt bloggas det nu om mål. Drömmar. Drömmar och mål. Mål och drömmar. Där till kryddas inläggen med tankar kring inspiration och motivation. Och så finns det en och annan plan. Jag gillar planer och slår ett hårt och bestämt slag för dem. Planer is the shit! För vad är ett mål utan en karta och en kompass? Visst kan det säkert vara ett äventyr att vimsa runt i en djungel utan färdriktning men till slut blir det ganska tröttsamt att inte söka upp en bra stig att vandra. Oavsett hur lång denna stig må vara så leder den iallafall mot målet! 2011 är i antågan och drömmarna för det kommande året är många!

Stoppa drömmarna och målen i en tratt!

En del sätter upp mål som "komma i mitt livs toppform"! Och det är ju härligt- men är det bara en dröm? Mer än vision om ett tillstånd än en konkret plan kanske. Jag tycker det är härligt att börja med en stor och bred dröm- som "mitt livs toppform" men sen tratta ner det!

Nästa nivå på tratten kanske är "bygga mer muskler". Fortfarande är vi ganska lösa i formuleringarna men det dyker upp något konkret- "muskler". På den här nivån kan i också säga saker som "få bättre kondition" eller "bli smalare" eller "bli starkare" eller "orka springa". Något mer konkret än "toppform" men fortfarande ganska löst hållet.

Ytterligare en bit ner i trappen får vi börja att konkritisera det vi vill uppnå- "gå ner 10 kilo" eller "orka göra 40 armhävningar på tå" eller "ta 60 kg i bänkpress" eller "springa milen under 60 minuter" etc. Här kanske det går att säga att de där riktigt konkreta sakerna som är mätbara, men också det som kanske tillsynes låter lite mindre konkret, som är svårare än mäta men som ändå kan upplevas som konkret- "bygga en tydlig muskelmassa".  Huvudsaken är att drömmarna som vi stoppat ner i tratten blir mer konkreta.

Så vad kommer ut ur pipen längst ner!? Jo, där trillar planen ut! Slutmål, datum, tider, delmål. Allt sånt som hjälper oss på vägen! Kanske ett mätbart mål för varje månad under det kommande året? En bra sak är då att räkna baklänges, för att få en konkret plan och för att få en översikt på det jobb som måste utföras för att kunna nå målet. Vi kommer ju inte från A till Ö på ett nafs utan att gå igenom bokstäverna däremellan! Så var vill du vara nästa december? Hur långt krävs det då att du nåt i november? Oktober? Augusti? April? Som att spara pengar, då kan man ju också se hur mycket som måste komma från varje lön för att du efter ett år ska ha sparat ihop en viss summa! Delmålen blir till milstolpar. Datum att checka av hur långt jag kommit och hur långt det är kvar.

Att börja med den stora visionen, den som inte är så konkret, stoppa ner den i en tratt och för varje centimeter den glider så blir målen mer konkreta och planerna mer tydliga- det är så jag gör iallafall! Så tänker jag med mina drömmar och mål. För att inte låta dem svepa runt för länge uppe i det blå och riskera att inte kunna greppa dem så tar jag ner dem till en nivå där jag kan klämma och känna på dem. Inspektera dem och syna dem noga. Så jag kan lägga en konkret plan. Nej, det finns inga garantier här i världen. Och ingenting är gratis.  Men steg 1 är att våga drömma, steg 2 är att planera, steg 3 är att genomföra. Så ju tydligare och konkret plan jag har desto enklarare blir det att se vad som behövs göras för att genomföra och nå målet!

Ner i tratten!

Inspirerad inför träningsåret 2011!

Så jäkla nöjd med mig själv! Jag älskar att planera, jag älskar att skriva listor och ha struktur. Jag tycker om planer och jag älskar att inhandla kalendrar och liknande. Tycker om att ha fina block att skriva mina listor i. Nu har jag sktivit iordning träningsplanen för 2011. Hur mitt veckoschema ska se ut! Hurra! Mycket skruvande och vridande men nu har jag en plan jag är nöjd med- som säkerligen kommer modifieras så småningom men jag är mycket nöjd med den just nu. Den passar mina mål! Och nu har jag skrivit ut den så fint, plastat in den och förvarar den i plånboken! Så himla nöjd!

Inspiration i min plånbok

Jag bär min plan med mig var jag än går

Drömmarna och inspirationen finns i huvudet och hjärtat

Vägen till målet finns nu snyggt inplastad!

Drömmar är inte statiska

De är som livet. De är som känslor och tankar. De förändras och utvecklas var efter tiden går. Jag älskar den tanken. Mina drömmar är en del av mig- jag förändras och utvecklas, och likaså gör mina drömmar. Även om mina drömmars grundmaterial består, inriktningen består så har drömmarna en tendens att modifieras efter hand. De utvecklas och justeras. För de är inte statiska! Det är vad som gör drömmar spännande! Jag anser mig inte vara en fegis men ibland är jag kanske det när jag drömmer. Jag drömmer inte alltid så där jättestort, kanske för att jag inte vågar. Jag är en inbiten rationell, logisk, lätt cynisk person och kanske håller jag mig själv lite för mycket på mattan ibland, pga dessa personlighetsdrag? Eller så är det för att jag gillar att ta en sak i taget, ett steg i taget. Jag älskar delmål och jag tror jag del- drömmer också! Jag startar med en mindre dröm men ju närmare jag kommer att uppfylla den drömmen desto mer växer den! Det är spännande. Rakt framför mina ögon börjar drömmer få eget liv och växa och växa och bli så mycket större än den var när jag började. Så jag vågar idag drömma en större dröm eftersom jag drömt ödmjukt på vägen. Jag samlar mod för den där stora drömmen. Och det är häftigt att våga drömma stort! Det pirrar skönt i knäveck och armar. Det spritter skönt i magen och det ilar till lite längs med ryggraden! Förväntansilar! Mina drömmar har inget slutmål, mina drömmar handlar om tillstånd, livsstil, livsmönster och alla mina dagar och min tillvaro!  (Tack Sara för påminnelsen att drömmar inte är statiska!)

Den skönaste löpturen någonsin!

Det var den imorse! 30 minuter skön löpning! Fast jag var trött, fast det var kallt, fast det var tidigt på morgonen. Och fast kroppen var seg och fast magen är svullen- Men känslan av befriande. Jag kände mig vild och fri. Jag kände mig som mig själv. Jag kände mig öppen för möjligheter, nyfiken på dagen. Jag kände mig redo att använda min kropp och varje steg jag avverkade var som att att tända en till lampa. Till slut lös hela jag och sprang så över snöiga vägar. Upplyst löpning i min egen lilla värld. Behövde inte ens musik i öronen utan var nöjd och glad med egna tankarna. Jag känner hur energin byggs upp inom mig, förväntningar, nyfikenhet, driv. Passionen glöder och jag är taggad. En underbar känsla som fyller mig till brädden!!

Du vet att du har bra rutiner när...

...du efter en härlig julhelg faktiskt kan välkomna måndagen för att det återför just lite av de där rutinerna!

Dan-efter-dopparedan-tips!

Ätit lite för mycket senaste dagarna? Glöm då inte att ångest inte förändrar något. Ångest idag ändrar inte det som hände igår. Redan gjorda val går inte att sudda så försök inte någonsin kompensera dem med självförakt. Att slå sig själv idag tar inte bort annat som gör ont. Du gjorde val igår, i förrgår, du gör val idag och imorgon. Det är vad som räknas! Det finns alltid nya möjligheter. Att ångra det som redan är gjort är så meningslöst. Det har ingen mening alls för gårdagen går inte att förändra!

En stark längtan

Det har varit en underbar jul- avslappnad och mysig! Men jag är redo att åka hem nu. Det är något magiskt med att komma efter många dagar borta. Hem till egna rutiner, egen säng, egen tid och lite tystnad. Skönt att styra själv när man ska äta och göra vad. För visst har det ätits mycket denna jul. Inte överdrivet men klart mer än jag är van vid. Kroppen är svullen och innehåller mycket vätska efter mycket salt mat. 3 dagar tills vi flyger utomlands och tills dess är det mycket vatten och smal mat som gäller. Vill råda bot på den främmande och ovana känslan i kroppen. Jag har en stark längtan efter att känna mig som mig igen!

Sköna dagar

Inga måsten Inga krav Bara vara Bara njuta Bara skönt!

Fridfull sinnesro

Granen är klädd Skinkmackan avsmakad Tekaka mumsade Uppesittarkväll pågår Katterna sover i min famn Föräldrarna stökar runt Kvällen är bara stillsam och skön Kroppen och själen likaså! Sinnesro som säger mig att alla kommer bli bra- litar på känslan. God jul alla fina!

Bokslut- Ems år 2010

Det är sluttränat för i år. 2010 lider mot sitt slut och jag stänger ett fantastiskt 2010. Året jag tränade hårt. Året jag valde att fokusera på det jag jag älskar- styrketräningen och löpning. Året jag blev bättre på att planera min träning och forma strategier. Året jag blev starkare. Året jag blev muskligare. Jag utvecklades. Jag har mer nu än 2009. Jag hade mer 2009 än 2008. Det är härligt att höja sin nivå, utvecklas, bli bättre, starkare, smidigare. Det är härligt att processen går framåt. Det är så skönt att känna att jag utvecklats! Vad hände med Em under 2010?!

Januari!
Jag skrev om förändringar.  Jag gav mig själv en tankeställare om att det här är ju livet- om att jag måste dra ner på mitt onödigt stressande!

Februari!
Gjorde min första älskade tatuering!
Jag gick igenom tankar om att jag inte vill legitimera mina val inför andra!
Februari var en bra månad!

Mars!

Jag grubblade mycket kring olika tillskott, vilka är bra, vad ville jag ha, ville jag ha några. Smaker, sammansättningar, innehåll. Tankarna snurrade. Jag ville bygga mina armar- och kan nu konstatera att jag ökat vikterna rejält- ca 50 % vad gäller hantelcurl tex. Känns härligt!

Röhnisch anordnade en härlig bloggträff och inspirationskväll!

Det blev en del härliga powerwalks och njutande av solstrålar som träffade vit snö!

Jag hittade den bulgariska splitböjen och blev kär! Härliga smärtsamma övning!

Jag träningsdejtade bästa Ingela!!

Frida hade träningskalas!

Jag klurade mycket på tvivel och självkänsla!

Jag skrev om att det verkar skamligt att vilja vara snygg och det väckte många tankar hos andra och genererade många kommentarer!

April!

Jag roade mig med att utvärdera kroppen- ganska lärorikt!

Jag älskade mina morgonvändor allt mer- så underbart när våren kom! Men jag slet också i gymmet!

Jag slet med mina dips! Bannemej jag skulle bli bra på dem! Jag satt ett rekord i dips- 14 stycken! Sen gjorde jag 16 stycken!

Jag blev lycklig och rusig över ett riktigt grymt box-pass!

Jag grubblade över ätardagar!

Jag var på BBC2010! och fick för första gången träffa underbara Martina!!

Och äntligen kom våren!!

Min blogg fyllde 3 år!!

Les Mills hade ett skojigt blogg-event! Anordnat av bästa Åsa!! Supersköna Soffan fick jag träffa för första gången!

Jag njöt av dagar med min älskade Melissa

Maj!

Månaden som jag skrev flest blogginlägg (maj och oktober delar den placering!) 98 inlägg!

Jag var less på brudar med för vassa armbågar

Jag började längta efter sommar!

Jag berättade om en stor kärlek!

Jag konstateade och synliggjorde en utmaning för mig själv- hur svårt jag har att bli mätt. Något jag slagits emot gång efter gång. Hur kämpiugt det är att vaar stor i maten och hur svårt det är att anpassa sitt ätande när det inte tycks finnas någon botten.

Jag jobbade med den mentala tanken att alla började någonstans!

Jag shoppade proteiner *haha*!

Jag vågade vara stolt över mig själv!

Jag gjorde 35 armhävningar på tå!

Jag var tacksam över att jag delar så många värderingar med min Kärlek!

Jag var på en grym träningsdejt med Sanna- hemma i hemstaden på gamla gymmet!

Jag insåg vikten av att tro på sig själv: Oavsett om du tror att du kommer klara det eller ej så kommer du få rätt!

Jag upplevde årets första dag i solen!!

Whatever is going on in your mind is what you are attracting

Jag njöt av barfotaridning!

Jag fick vara med och anordna en inspirationskväll på Löplabbet!

Juni!

Så äntligen blev det sommar! Med "Smaka på Stockholm", underbara dagar på stranden, härlig värme, sol på mitt skinn, brunfärg, badhandukar, dopp. Så underbart!!

Jag firade 1 år som sambo

19 juni- Jag förlovade mig med världens finaste Kärlek!!!

Juni blev powerwalkens månad men också actionwalken- kryddade mina walks med utfallsgång, knäböj, jägarställningar, splitböj!

Jag irriterade mig lite på träningstidningarna i Sverige och insåg att det är bara Body som får mina pengar och uppmärksamhet!

Klurade lite över trovärdigheten vad gäller PT- liscenser!

Träffade bästa Jossan!

Jag klurade lite på om jag är endorfinöverkänslig!

Jag sprang! Jag sprang massor! Älskade löpningen! Detta var verkligen månaden då jag sprang! Uppförsbackar fick stor fokus och uppmärksamhet och jag rusade intervaller i mina trappor. jag sprang tidig morgon och jag sprang helg och kväll. Löpningen fick stort utrymme i min träningsplanering!

Juli!

Mer sommar! Äntligen semester och sol. Fina kvällar utomhus. Mälarpaviljongen besöktes, älskade smultronställe. Långa sköna promenader och härliga soldagar på kliporna i Fredhäll, sol och bad i Tanto. Underbara dagar och mycket glass- ätande!

Formen i mitten av juli:

Klurade lite på andras satsningar jämfört med mina egna

Jag var stundtals ganska vilse i min balans mellan träning och kost och jag grubblade mycket på hur jag skulle planera för att utvecklas som jag ville.

Det blev många tunga benpass!!!

Jag satte ett viktigt rekord på min löparvända och var så stolt!!

Jag ville verkligen bygga muskler!!!

Verkligen bygga muskler!

Jag körde chicken-race på träningen med Kärleken- så fantastiskt kul!!

Jag firade den årliga underbara Priden!!

Jag skrev om min tro!

Augusti!

Efter en omnämnd intervju med Jillian Michaels var det många bloggar som fylldes med inlägg om varför de tränar! Jag skrev också om det- utifrån mitt perspektiv!

Jag kände mig övertygad!

Det väcktes en diskussion kring periodisk fasta! Åsikterna var många!

Dessa frågor snurrade mycket:
Hur ska jag äta för att ha optimalt med energi?

Hur ska jag äta för att orka bygga muskler?
Hur ska jag äta för bäst återhämtning?
Hur ska jag äta för att kunna minska i fett?

Träningspassion blev mitt ord!

Jag ville tränga ut ur min comfort zone och utmana mig själv. Jag ville hela tiden framåt och jag ville ha mer, känna mer, klara mer, prestera mer. Jag hade ett enormt driv och en medvind och jag gjorde framsteg.
Jag hade tydliga mål:
Jag vill bygga muskler
Utveckla min kondition
Jag vill bränna fett
Jag vill bli tightare, ha en mer fit och definierad kropp
Jag tänkte att livet är ganska likt löpning!

Jag fick uppleva den hittills värsta dagen i mitt liv. Jag tvingades efter 11 år ta adjö av mina fina älskade underbara häst Melissa. Det skar i hjärta och jag trodde aldrig jag skulle sluta gråta och lida. Jag saknar henne fortfarande så oerhört mycket! Det var det tuffaste beslutet jag någonsin behövt fatta.  Jag fick jobba för att resa mig efter det! 

September!

Jag började känna mig redo för höst. Jag längtade faktiskt lite. Jag ville ha lite svalare dagar och jag var redo för höstens träningssäsong. Ryggen fick från och med nu allt mer fokus och uppmärksamhet. Jag ville fortsätta att utvecka min kropp och muskler och jag insåg att ryggen hamnade efter. Så jag ville fokusera på rygg- och axelträning och det gjorde jag! Riktigt bra ryggpass kördes!

När jag bläddrar bland septembers träningspass så känns det att stort fokus var rygg och ben- och fokus var att köra tung. Verkligen utmana mig själv! Jag skrev också mycket om mentala förberedelser- de är så viktiga för mig!

Jag blev ett år äldre och fyllde 27!
Underbara fina lilla Lexie flyttade hem till oss!
Jag dejtade fina tjejer!

Oktober!

Jag gjorde tatuering 2!!

Jag upptäckte fler varianter av latsdrag!

Jag började jobba allt mer med små förändringar i gymmet- inte byta hela övningar utan fokusera på att byta grepp för att få helt nya känslor i gymmet! Medan utvecklingen gick framåt tänkte jag oerhört mycket på min teknik och hur viktig den är! Kontakt blev ett allt mer viktigt ord!

  

Jag inledde en deff som lärde mig massor. Kanske fick jag inte de resultat jag önskade mig, på vågen. Men jag lärde mig amssor- om hur min kropp funkar, vad den tål. Men jag vet att jag inte riktigt hittade den balans jag önskade. Men jag fick testa mitt tålamod och uthållighet och det blev många intressanta veckor.

Jag tog grönt kort i klättring!

Bland bloggare skrevs det mycket om proteinrikkost, LCHF, LCHP, GI etc. Jag skrev om vad jag tycker.

Vi köpte ett nytt hem!!

Vi fick hem vår andra lilla kisse katt!

Mitt motto:

To get a little higher...
To go a little further...

You have to push a little harder!

 November!

Jag ställde mig frågan: Den stora frågan är inte vart du vill nå- utan om du är beredd att göra det som krävs för att nå dit!?Dagsformen:

Ordet fokus var ständigt återkommande och närvarande. Jag ville ha fokus, och jag ville låta fokus bära mig framåt och hjälpa mig att ta de rätta besluten. Funderar på om fokus är något som provocerar andra. Jag tänkte mycket på att lyfta blicken och fokusera på rätt saker! I många bloggar diskuterades vad som är hälsosamt!

Formen i november:

Jag förälskade mig i jeffersson squats!!

December!

Här är vi idag! 1 år har passerat och så mycket har hänt. Ibland tycker man inte att man ser någon förändring eller omväxling, men när man tänker efter lite har mycket hänt. 365 dagar. 12 månader. Klart att mycket hinner hända!

Jag har tänkt mycket på att följa mina egna drömmar. Mina egna mål. Det spelar ingen roll vad andra gör- de har sina anlendningar och argument, jag har mina. Jag fokuserar på det som jag mår bra av. Det är lycka och hälsa för mig!! December bjöd tyvärr på en rejäl uppförsbacke och svacka. Jag sitter här nu och är välbehållen men jag är oerhört trött. Jag behöver vila sinne och kropp en stund för att orka ge mig i kast med 2011.

Formen i december:

A decision based on the hearts deepest desire is the only decision worth fighting for!

Jag lämnar 2010 med ett tack

Tack för ett fantastiskt år. Tack kroppen och sinnet. Tack hjärta och fokus. Tack passion och övertygelser. Tack vilja och glädje. Tack styrka och pannben. Tack.

Jag blickar framåt

Mot 2011

The past is a foreign country- They do things differently there

Tack alla ni som läst min blogg under 2010!

Tack för alla kommentarer och pepp.

Tack för tankar och inspiration!

Tusen miljoner tack-pussar!!

Mitt bästa hälsotips!!

Det kommer alltid finnas fler självutnämna kockar som vill stoppa fingrarna i soppan

Det kommer alltid vara någon som kommer säga att det där kunde du gjort annorlunda

Och de kommer ha rätt varje gång

För man kan alltid göra saker annorlunda

Men man kan oftast bara välja ett sätt

Så man får välja och så får man hålla fast vid sitt val, om inga alternativ uppenbarar sig

Men hur konsekvenserna än blir så får man stå vid sina val!

Det är fint med råd, och tips

Konstruktiva förslag uppskattas och kan leda till utveckling och nya framsteg

När de kommer ut välmening

Men ibland gör de nog inte det

Ibland tror jag de kommer ur en stinkande avgrundskälla som kallas självbekräftelse

Kryddat med lite falsk avundsjuka

Lite sånt där hålla-på-plats-komplex

Ditt sätt är visst alltid lite bättre än mitt

Och det gnager

Jag tror på konstruktiv kritik och ifrågasättanden med avsikt att utveckla någons tankegångar- samtidigt som det är viktigt att respektera det som är heligt för andra!

Det finns många sätt att vara hälsosam. Många sätt att nå en hälsosam och sund tillvaro. Men jag tror att det måste starta i tanken innan hälsan når kroppen. Osunda tankar är lika destruktiva som osunda handlingar. Att fastna i negativt tänkande om den egna kroppen och de egna prestationerna är kanske värre än ett osunt förhållningssätt till mat och träning. Vad som är hälsosamt för mig är inte det för dig. För att vi är olika. Vi kom till världen olika. Vissa kommer med huvudet först, andra med rumpan, så inte konstigt att vi sedan blir olika varandra *ler*! Men vi kom till världen själva. Eller hur. Och det största ansvar vi har är väl vårt eget liv. Varför ska man sätta andningsmasken på flyget på sig själv först, innan man hjälper andra? Sopa rent på din egen trapp innan du ger dig på andra. Mitt bästa hälsotips är att lyssna lite mindre på andra och lite mer på dig själv. Andra kan få en att tvivla på ens väg, tvivla på ens egen förmåga, planer, drömmar, strategier. Men det är i huvudet man sår tvivel. Så låt hjärtat och magkänslan tala starkare än huvudet. Lycka kan inte definieras av andra människor. Inte heller framgång. Det är mitt bästa tips för att må bra- lyssna mer på ditt eget hjärta och mage än på andra människor!

Logga ut?

Ja tack
Sista arbetsdagen imorgon
Skönt
Slut i kropp, hjärta, själ
Jag vill bara logga ut
Har nog aldrig känt mig så slutkörd

Den där bloggvärlden

Visst är det en liten ankdamm. En kul damm i och för sig, men ändå. Den har gett mig massvis av nya kontakter, kompisar, erbjudanden och massor av kunskap och inspiration. Det är kul, med ryggdunkar och uppmuntran. Man blir glad. Fast så inser man att det är ett evinnerligt leende och ryggdunkande och uppmuntrande och så luktar det plötsligt lite lism. Och alla älskar alla, förutom de som inte älskar för de kommentarar då inte alls. Så intressant. Hejaramsor i överflöd men sällan ifrågasättanden. Håller alla verkligen med alla om allt? Jämt? Och om man ifrågasätter får man stämpeln kritisk och småsint. Intressant. Och vissa vill ingen stöta sig med, blogg-gurusarna. Intressant. Men visst måste man väl få ifrågasätta och fråga och vara nyfiken? Om man bloggar öppet får man kanske räkna med lite frågor också och inte endast hejjarramsor!?

Jag ryser varje gång

De väcker tankarna varje gång

Mitt all time bästa kosttips!

Jag fick en fråga om jag kan ge ett bra kosttips (väldigt konkret fråga Hmm!) *ler*!

Det handlar inte om ät detta men inte detta. Mitt bästa kosttips ger sig inte in på detaljer vad gäller livsmedel, eller hur man sätter samman en måltid. Det handlar inte om att mäta fett, kolhydrater eller protein. Nej, allt det där handlar steg två om. Men steg ett, mitt bästa kosttips, är egentligen det enklaste!

Var medveten om vad du äter!

Planera samt storkok!

Det är svårt att köpa en bra frukost. Det är svårt att köpa en bra lunch eller middag. Hemlagad mat is the shit, för då kan man ha full kontroll över vad man stoppar i lådan eller lägger på tallriken, exakt vad som är i. Då kan vi kontrollera tillsatser men också mängden och portionsstorlekar! Jag tror just att portionerna ofta är en bov och anledning till varför folk går upp i vikt, eller inte går ner som de önskar. Ett enkelt exempel är väl de populära mackorna från subway, de är ju enorma! Men också de gånger jag äter lunch ute förundras jag ofta över hur enormt mycket mat man får! Jag är stor i maten men orkar inte alltid äta upp.En annan sak när man äter lunch ute är att maten ofta är väldigt fet och inte alltid innehåller de färskaste av råvaror, inte alls som när man köper hem råvaror och livsmedel och lagar hemma. Jag tycker det är skönt att veta vad jag äter. Visst finns det bra restauranger som serverar bra luncher och middagar, men de är ärligt inte särskilt många!

Storkok är dessutom väldigt ekonomiskt! Räkna efter själv, vad kostar en lunch på stan jämfört med en matlåda hemifrån? Om du är sån som bryr sig om vad du får för pengarna vill säga.

"Men det tar ju sån tid"!
"Jag fattar inte hur du hinner laga mat och ha matlåda varje dag"!
Invändningar och ursäkter

Faktiskt!

Det handlar absolut om prioritering. Jag prioriterar maten, den är riktigt superduper viktig för mig. Jag vet vad jag mår bäst av att äta, och det är inte en färdigbredd frukostmacka från seveneleven eller lunch från thairestaurangen runt hörnet. Så jag prioriterar matlagning! Och så lång tid tar det inte, steka lite kyckling eller lax, skära upp en sallad. Hur lång tid tar det att koka ris liksom? Jag gillar att göra storkok vilket leder till en ganska "enformig mat". Vissa klarar inte sånt, och nä, vi människor är väl olika. Själv tycker jag det är skönt. Jag äter hellre likadan lunch 3-5 dagar i rad än tvingas gå till ica och köpa nåt färdigpaketerar. Förra veckan hade vi kycklingvecka här hemma. 2 kg kyckling stektes upp för att täcka våra luncher. Det tar inte lång tid att steka 2 kg kyckling men sen så hade vi luncher för hela veckan! Ibland gör vi 2 laddningar per vecka och varvar varannan dag, det mesta går ju också utmärkt att frysa in!

"Jag har inte tid"!

Invändning igen.

Nej visst, klart det tar lite tid att handla, planera och laga (fast jag håller fast vid att det är en överdrivt att det tar så lång tid!) och vi prioriterar olika. Men om du sett varje avsnitt av Idol, vet exakt vad alla bönder och mammor och hollywoodfruar på TV heter, bor, har på sig och du kan citera dem- nja då tror jag inte på att du inte haft tid!

Storkok är ett sätt att försäkra sig om att alltid ha bra mat tillgänglig

Mitt bästa kosttips!

Klurar på svar och idéer!

Kommit en del frågor igen. Om träningstips. Om kost. Om annat. Jag klurar på svar! Finns det fler frågor!? Frågor är kul!

Den nakna hälsan i mitt brevinkast!

Igår damp den ner på mattan, boken "Den nakna hälsan" av Herr Colting. Ett recensionsexemplar. Jag har fått förfrågan om jag vill läsa och recensera, skulle tro att fler bloggare fått det mailet. Jag hade ändå tänkt köpa boken så detta var ju perfekt. Jag gillade hans bok "Jag vill ju bara se bra ut naken"- så hoppas på att gilla denna lika mycket. Det återstår att se! Den kommer packas ner i min utomlandsresväska och läsas på stranden. Skönt! Herregud jag ska flyga om 8 dagar *lite flygskrajsen*!

Färdig!

Jag skrev att det skulle bli sista gympasset innan jul men jag inser nu att det troligtvis var årets sista gympass... Eftersom jul och nyår firas på annan ort så blir det svårt att hinna pressa in något mer pass. Jag kommer vara i Sthlm 2 dagar under mellandagarna men vet inte om det då finns tid att gymma. Lite trist och lite läskigt- men inte mycket att göra. Jag tror faktiskt att jag kan behöva avbrottet. Kanske egentligen inte från träningen men jag är ganska slut i kropp, själ och hjärta, så en allmän vila, från allt. Inget jobb, ingen träning, inget tänkande. Ja, det känns skönt med lite ledigt. Jag behöver ladda om och jag tror jag behöver vila. Jag har förresten inte haft något träningsuppehåll sedan i maj! Herregud när jag tänker efter, jag inte vilat sedan dess. Hur ofta lägger man in en träningsvila liksom- om man inte är sjuk? Lägger ni in planerade träningsvilor?

Sista passet gick iallafall bra och jag känner mig nöjd. Körde igenom samma axelpass som sist och det känns riktigt bra- it's a keeper! Jag tycker om övningarna, träningen känns allsidig och följden på övningarna bra. Axlar har åter blivit min favoritmuskelgrupp att träna, jag har massor av inspiration. Både för att det är kul att träna dem och för att det är grymt snyggt med trimmade axlar! Träningen känns bra- och det är kul att vara nöjd efter sista passet. Jag har ju nyligen planerat om all min träning lite grann och det känns bra, det väntar en spännande vår!

Min chef sa något klokt idag- det är viktigt att tänka vad man vill få ut av varje dag och av allt man gör- annars förvandlas livet till en sörja av dagar, omöjliga att skilja åt och så vaknar man en dag och undrar var fan livet tog vägen!

Sista gympasset innan jul?

Det kan vara så. Eller det är så snarare. Innan det är dags att ta pick och pack och fara till familjen. Packa julklappar, småtyrannerna aka mina katter och en väska och anlända till familjen. Så ikväll är det final. Le grande final! Innan jul! Och vad passar bättre då än att mosa axlarna!!?!? Axelträningen är det som just nu ger mig de bästa endorfinruscharna, som bäst väcker förväntansfullt pirr i magen, som ger mig med största träningsleende. Så axlar blir det! Dessutom mage- inte för att det är så glädjeväckande och roligt- utan för att det är behövligt. Nytta och nöje ikväll alltså!

På inspirationsjakt!

Ibland tappar man riktning lite grann. Letar i fickorna efter drivet. Känner sig lite vilse kring var man är på väg, vad man vill, vad som är viktigt. Känslorna klibbar liksom ihop till gröt och det känns lite segt i kropp och huvud. Då kan det vara bra att snatta lite från andra. Spana in folk som inspirerar en och se vad de gör. Låna lite energi helt enkelt!

Hamnar som alltid på Pauline Nordins blogg. Jag får mig en dos läsning om hård träning och disciplin. Huvudet blir lätt snurrigt och berusat att läsa om hängivenhet och dedikering. Snurrar sedan vidare på webben och gogglar lite på Jillian Michaels och beundrar hennes kropp och läser lite om henne. Tar en sväng in på Jessica Lonkas blogg, scrollar ner och läser om igenom om hennes väg mot sin fitnessdebut, om tävlingen, kollar bilder, läser lite om hur hon upplevde träningen. Snurrar förbi den här stenhårda tjejen och läser om hennes tävling och vinst. Jag klickar mig in till Nattis blogg och kollar bilder på hennes grymma kropp.

Jag läser det här inlägget och får mig en tankeställare.  "När hjärnan vill bestämma trots att hjärtat tycker något annat så blir det sällan bra beslut." Adrig vill jag ångra något jag gjort- och jag tror sällan vi ångrar det vi gör- vi ångrar det vi inte gör, det vi inte vågade. Det jag kan känna att jag ångrar i mitt liv är de där gångerna jag önskat att jag vågat men istället blivit stående iaktagandes.

Och sedan det här inlägget om när Miranda med vän sprang över 9 mil på en dag. Jag läser ord för ord, jag brukar annars vara en hejjare på att skumläsa långa inlägg. Men nu vill jag läsa varje ord och det är värt det. För även om jag inte är sån som springer långt, jag nöjjer mig med mina 5-10 km och är nöjd med det, men det här är häftigt. Kanske inte är det alla kilometer i sig som får det att pirra i benen på mig, det är inte den långa distansen som inspirerar mig egentligen, utan snarare bravaden i sig. Hon har inte alltid kunnat springa så där långt, och så är det väl för alla, vad vi än gör. Man måste börja någonstans och sedan tillåta sig utvecklas, våga blicka tillbaka och se hur långt man kommit. Känslorna i raderna inspirerar mig!

Fastnar vid den här sidan och deras fotogalleri och klickar på bild efter bild.

Läser lite artiklar på FitnessGuru!

Nu känns allt lite tydligare igen. Lite mindre dunkelt. Lite mer fokuserat. Jag är ju jag, bara jag, mitt bland alla drömmar och planer och mål. Mitt bland tvivel och osäkerhet. Mitt bland rädslorna och hoppet. Mitt i viljan att lyckas och tankarna kring hur sjutton då. Mitt i allt är jag bara jag. Bara nu lite mer inspirerad!

Det var god jaktlycka idag minsann!

Jag tror att antingen älskar man eller så gör man det inte. Men kärleken till träningen är kanske som kärleken till sin partner- även om man älskar någon av hela sitt hjärta kan ens relation ibland behöva en putt i rätt riktning för att man ska känna riktig passion för varandra! Även om man är hängiven, disciplinerad och dedikerad så måste man ibland kasta lite extra vätska på lågan för att den ska brinna starkt. Tillsätta lite inspiration till sin motivation!

Vad mer kan jag önska?

Tror inte jag behöver önska mig något av tomten i år

Jag har redan allt jag kan önska!
I 2 år har jag nu haft allt

Så tacksam för de 2 år jag redan fått och jag ser fram emot alla de år vi har framför oss. Jag trodde inte att den här sortens kärlek fanns. Den lämnar mig mållös. Du är min största inspiration i livet. Jag vill göra saker, prestera och utvecklas för att det gynnar oss. Jag vill ge dig samma trygghet och passion om du visar mig. Jag vill hjälpa dig att alltid känna tillit till dig själv precis som du alltid uppmuntrar mig lita på mig själv. Jag vill alltid ha dig, hålla om dig och gå bredvid dig- jag vill aldrig gå ifrån dig, hålla fast dig, äga dig eller förändra dig. Jag älskar och respekterar dig mer än några ord kan uttrycka. Det vi har kan aldrig förminskas eller betvivlas. Jag önskar inget mer- för jag har redan det största. Jag älskar dig med allt jag är och allt jag har!

Förlöften inför riktiga nyårslöftet!

Jag börjar att skissa på mitt nyårslöfte, eller nej det är nästan klart faktiskt! Jag värmer upp nu med lite andra löften till mig själv. Löften jag vill ge mig själv som känns viktiga, som ska hjälpa mig att må bra och ha fokus. Det är väl vad ett löfte ska vara? Ett löfte om något bättre!

Den här tanken har väckts!

Det är lika viktigt att aldrig tillåta någon annan att placera ett tvivel i ens hjärta

som att aldrig tvinga sig att prestera för att bevisa något för någon annan!

Jag vill aldrig uträtta något eller prestera något för att bevisa för någon annan att jag kan. Och jag tänker aldrig göra något för att motbevisa någon annan. Låt dem tvivla, låt dem undra, låt dem ifrågasätta, låt dem provocera. Människor gör så. Ibland. Uttrycker sitt tvivel över andras förmåga. Ni har säkert hört dem eller hur? Särskilt hur tjejer pratar bakom ryggen på andra. "Hörde du vad X ska göra? Det fixar hon aldrig!". Osäkerhet, svartsjuka, avundsjuka, så oerhört osexigt!

Det viktigaste hittar vi inte mellan pärmarna i någon tidning

Inte i en bok

Inte i bilder

Inget som någon annan kan ge dig

Det sitter i huvudet

Viljan

Drivet

Fokuset

Hängivenheten

Dedikeringen

Övertygelsen

Fokus

Koncentration

Prioritering

Struktur

Konsekvent

Regelbundet

Långsiktigt

Genomtänkt

Bortskämda människa!

Ja, kanske har jag blivit bortskämd. Jag har alltid motivation. Jag har alltid vilja. Jag har alltid driv. Mitt pannben är alltid vasst. Jag har alltid energi. Jag är nog lite bortskämd. Som att jag öser av min energi men den tar ändå aldrig slut. Kanske därför det blir så otäckt när man känner att man skrapar bland smulorna på botten i energiburken och inser att den verkar vara på väg att tömmas fullständigt.

Jag gick till gymmet motiverad. Jag hade en plan att genomföra och lusten att göra det. Jag var taggad. Jag inledde med träningen i gymmet där det var ryggen som skulle tränas och fokus skulle läggas på övningar som bygger knölar och djup. Skivstångsrodd, sittande kabelrodd med bockstyre, kabelrodd med stång och brett  grepp, enhandsrodd med hantel, liggande rodd med hantlar, kryssdrag i cabelcrossen... Och jag jobbade, kämpade och det gick bra. Men någonstans bland de sista övningarna sinade energin. Och lusten. Istället för att känna rösten i huvudet som brukar skrika att nu jävlar kör vi rätt in i kaklet så kände jag tårar tränga upp i ögonvrån. Jag ville inte ta i mer, inte köra hårdare, inte slita mer. Jag ville hem. Mycket olustig känsla. Otäck faktiskt. Och jag veta att det är larvigt och överdrivet men plötsligt kommer oron över att fastna i sådant tillstånd, aldrig mer orka pusha hårt rakt igenom. Larvigt. Överdrivet. Ja, men känslor är ju så ibland. Inte rationella eller logiska.

Jag gick hem modstulen. Visserligen med ett väldigt bra pass i kroppen men ändå med en nedslagen känsla. Usch. Jag är bortskämd med att alltid ha mycket energi och måste verkligen lära mig att uppskatta den och ta vara på den!

Jag ska aldrig ta något förgivet!! Dagens läxa!

Räknar ner till dagens träningspass!

Det jag mest sett fram emot! Morgonträning och cardio i all ära men det är ju på gymmet jag mår som bäst! Förbränning och löpning kan ju vara skoj men det är inte vad som ger mig den där underbara fantastiska berusande känslan! Den väcks däremot i gymmet! Nu suger det lite i gymcravingtarmen men snart tystar jag abstinenes med ett träningspass. Idag är det ryggen som är i fokus- och då framförallt övningar som bygger det knöliga djupet! 

Styrketräning är min drog

Men också mitt botemedel mot allt

Det är på gymmet jag mår som bäst!

Drog, botemedel... Nu kommer jag ju osökt att tänka på de engelska orden poison, remedy och på Prodigys låt- Poison. Herregud! Jag gogglade just deras låttext...

Så här går texten:

What? Yeah, yold on a second... (in the background)
Liam, someone on the phone for you
Oh, fucks sake, tryin to write this fucking tune, man

Så här sjunger jag:
What? Yeah, yold on a second... (in the background)
Liam, someone on the phone for you
Oh, fucks sake, tryin to rock this fucking chair, man

Inte konstigt att jag inte fattat vad fan texten handlar om! Gungstolar? Varför liksom? Men sjungit med har jag! Högt! Engelskakurs anyone?!