Att gå på ett löpband och läsa en bok samtidigt är inte att utnyttja sin fulla potential
Inte heller att sitta på en cykel och spela wordfeud
Att gå på löpbandet och prata i mobilen är inte maximalt utnyttjande av den fulla potentialen
Inte heller att vara kapabel att föra ett samtal med sin kompis och samtidigt genomföra tvåbiljoner bicepscurl utan att räkna dem
Att inte grimasera, inte grina
Att inte stöna, kvida, grymta
Att komma från styrketräningen med knappt höjd kroppsvärme
Det är inte att utnyttja sin fulla potential
Att stanna löpbandet när det börjar bli jobbigt
Att välja minsta möjliga motstånd
Att inte våga söka det där jobbet som låter så spännande
Att stanna kvar i trygghetszonen
Att aldrig släppa sarjen
Aldrig kasta sig ut
Att aldrig söka sig vidare
Att aldrig breda ut sina vingar
Det är inte att utnyttja sin fulla potential
Det är inte att ta reda på vad ens fulla potential innebär
Jag tror de flesta av oss kan och är kapabla till så mycket mer än vi själva vet eller tror
Jag tror att alldeles för många är alldeles för rädda för att utforska vad den fulla potentialen innebär
Mentala krokben fäller oss innan vi når dit
Nojjor, hjärnspöken, tvivel, mindervärdighetskomplex
Om du aldrig har misslyckats har du aldrig försökt utnyttja din fulla potential
En redig käftsmäll betyder att du iallafall har försök!
Det handlar inte om andras bekräftelse, vackra ord, komplimanger, uppmuntran
Utan den där tryggheten som kommer från djupt i själen när du vågat
Vinsten är sekundär
Att utnyttja sin fulla potential handlar om att våga
Oavsett vad världen säger om dina möjligheter
Oavsett vad du intalat dig själv
Varför inte våga?
Alla andra är för upptagna med sitt för att lägga märke till om du lyckas eller ej
Så vi är sällan i det blickfång vi själva inbillar oss
Så vad hindrar dig egentligen?
Förutom du själv
Vi är våra bästa vänner
Vi är våra största fineder
Vi är våra enda hinder
Vi är våra främsta möjliggörare
torsdagen den 6:e oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Jag tycker samtidigt att mycket blir ganska hysteriskt... måste man alltid maxa i allt man gör? Går det inte bra att bara vara lagom i vissa saker. Man kanske är nöjd med att prestera lagom på vissa områden. Jag tycker också att man ska utmana sig själv att bli bättre och "krossa" gränser, men man kanske inte måste göra det jämt och inom alla områden. Den personen som läser en tidning på löpbandet kanske är nöjd med den nivån på sin träning och tidningen kanske hjälper den personen att faktiskt genomföra passet istället för att låta bli. Det kanske är den nivån som den personen har valt på sin träning och är det som hjälper den personen att nå sitt mål inom ett annat område. Alla gör sina egna val och man behöver inte hetsa folk som inte prioriterar på samma sätt. Vi har alla våra områden där vi valt att prestera och det står inte i pannan på dig vilket val du har gjort, därför kan vi inte heller säga att de inte utnyttjar sin fulla kapacitet. Kapacitet är relativt och beroende på mål, vilja och syfte och teoretiskt sett utnyttjar nog ingen sin fulla kapacitet. Det är inte "bättre" att ta ut sig max på varje pass. Vad som är bättre beror helt och hållet på vad syftet med det hela är.
Klart man inte måste
Man måste ingenting
Men för mig personligen är det viktigt att ta reda på min fulla potantial
Vill man inte måste man inte!
Det finns säkert områden där andra personer tycker att du inte utnyttjar din fulla potential. Man blir insnöad på det man själv håller på med och prioriterar. Just inom träning tycker jag också att många maskar när de kör, men de har kanske andra mål i livet där de försöker utnyttja sin hela kapacitet. Bara för att man väljer att inte göra det inom ETT område så betyder det ju inte att man inte gör det inom andra. Att maxa inom allt man gör tror jag inte att nån orkar med.
Fast inlägget är inte skrivet för att kritisera andra utan mer för att synliggöra för mig själv hur väl jag kämpar för att utnyttja min egen kapacitet
Tror de flesta av oss har en uppfattning om rätt/fel eller bra/dåligt men det betyder ju inte att andra måste hålla med
De som vill maska på träningen får göra det
men jag tycker ju inte de uttnyttjar sin fulla kapacitet då
Om de sen INTE VILL är ju en annan femma
Tänkte lite samma sak när jag skrev mitt inlägg i morse. Menade inte heller att nervärdera andra som har andra ambitioner med sin träning. JAG måste ta ett större kliv ur bekvämlighetszonen för att nå det höga mål jag har satt. Vill man ha resultat måste man vara beredd att kämpa. Folk vill helst hitta en genväg till toppformen.
Tröttnar på att höra gnäll i omklädningsrummet på gymet, dessa damer i alla åldrar som är missnöjda med sina kroppar, och sen i nästa stund pratas det om tårta till fikat på jobbet och hur svårt det är att tacka nej till frestelser. "Man måste ju unna sig"... ja men då får ni fortsätta vara missnöjda med figuren också. Man kan inte äta kakan och ha den kvar.
Bra inlägg btw...
Jag måste nog oxå i fråga sätta de här. Människor tränar av olika syften. Jag sitter många gånger i veckan på en spinning cykel och läser en tidning. För att de är ett återhämtningspass. FÖr att kunna hålla pulsen nere. FÖr att vara maximalt förberedd för kommande kvalitetspass. Jag vet att när pulsen blir för hög, fattar jag inte vad som står i tidningen. SÅ då får jag sänka hastigheten. Jag joggar mina återhämtningsjoggar med min syster i ett headset. För att tempt inte ska bli för högt. FÖr att de ska fylla de syfte de faktiskt har... Att återhämta snabbare. Och att fylla själen med ro.
Emelie du borde förstå att människor har olika syften. Och om man alltid maxar, och ligge rpå 20 träningstimmar i veckan: Då går man sönder. Det finns inget annat.
Jag känner mej verkligen super träffad av det här inlägget. Och lite lessen. Jag antar att eftersom jag känner mej träffad finns de säkert fler om gör det. Tänk om den som skriver de här bara ser mej dom gånger som jag genomför mina återhämtningspass? För att de är de enda som görs på spinningcykeln på gymet, exakt den tiden du är där. FÖr att dom ligger exakt när du ser dom. Men alla andra timmar där man sliter hund, och där man har sina toppar, är dom inte värda nånting för att andra inte har sett dom..?
Häromdagen fick jag frågan av en kille som ENDAST sett mej träna mina ben med ett gummiband: ALltså, du nu har jag funderat på de här länge, hur fan kna du ha så vältränade ben bara genom att träna med gummiband. vad tar du för nånting????
Det var vad han såg. Min gummibandsträning. Inte allt slit som ligger bakom, innan jag blev invalid. Han ser inte att de här bara är vägen tillbaka till dom starka benen som en gång fanns där.
Jag peronligen tycker man ska vara väldigt försiktig med att döma. För allt är inte alltid som det ser ut att vara... Ännu mer försiktig tycker jag man ska vara när man har en hyfsat stor blogg, och man är en stor inspirationskälla för många (så även för mej).
Tänk dom som faktiskt aldrig i hela sitt liv tränat tidigare, men äntligen tagit sej till gymmet. Dom har klivit ur SIN bekvämlighets zon. Bara genom att gå till gymmet. Även om dom läer en tidning eller spelar word-vad de nu heter.
Allas bekvämlighetszon är inte samma....
Oj vilket långt inlägg de blev.. sorry. Hoppas du förstår att de här inte är elakt menat, jag menar bara att... tja.. jag tog illa upp, och kanske finns de nån fler som gör det.. och allt är inte alltid vad det ser ut att vara...
Carro- tråkigt att du tar det så
Jag dömmer ingen
Rehab är en annan värld
Jag kan uttrycka mig annorlunda "jag utnyttjar inte min fulla kapacitet om jag läser på en cykel"
Du läste inlägget på ett sätt som fick dig att ta illa upp
Jag kan inte stå till svars för det
Rehab är en sak
Olika mål och syften med träning kan jag respektera
Men jag står fast vid att många inte utnyttjar sin fulla kapacitet
Ibland är jag en av de
Försöker undvika det dock!
Sen måste jag säga att detta är MIN BLOGG
jag skriver det jag känner
Man måste inte hålla med mig allt
Men det finns för många bloggare som aldrig vågar sticka ut hakan med en åsikt
Jag tycker såna bloggar är tråkiga
Jag säger vad jag tycker
Menar aldrig att såra någon
Men kommer heller inte be om ursäkt om någon tar illa upp av mina personliga åsikter!
Hoppas jag kan inspirera dig en annan dag!
Blir galen på folk som tror att de tränar när de de facto har typ fikarast men med en swebar istället för en latte :p
Förstår de andras kommentarer, men jag vet de som aldrig, verkligen ALDRIG tar i och som går till gymet för att vara social, detä r okej, men på ett trångt litet gym kan det blir irriterande för den som verkligen vill köra.
Lägger mig i igen... Lorena, jag håller med dig. Självklart respekterar jag de andra på gymet oavsett ambitioner och mål MEN kräver också att bemötas på samma sätt. Det är inte okej att ha konferens på mattorna i magträning-/stretchhörnet. Det är inte okej att hänga över maskinerna medan man småpratar med kompisarna. Inte när det finns folk som är där för att verkligen köra järnet. Nu pratar vi inte om rehab utan om ren lathet, de som går till gymet för att "umgås". Det finns ju faktiskt olika typer av anläggningar/gym och jag kanske får leta på ett mer Hardcoregym i framtiden. Kul att höra andras syn på saken och att det blir lite diskussion kring ämnet iaf.
Fast ibland är ju, vad som för någon som inte är insatt i just mitt (eller ditt) träningsprogram ser ut att vara ett mespass, en pusselbit i helheten till att utnyttja sin fulla potenital. Om jag ska bli så bra jag vill kan jag knappast maxa på varje pass, faktiskt på väldigt få jämförelsevis. Måhända kan detta skilja sig lite åt beroende på idrott/sport/diciplin men det är nog ytterst få som klarar av att köra på max varje pass utan att gå sönder.
Återigen! Folk får göra PRECIS vad de vill!
Min åsikt är att många inte utnyttjar sin fulla kapacitet- vissa väljer att inte göra det och det är deras val! Vill man köra på halvfart så får man göra det! Men om man är nöjd och bekväm med sina val blir man inte upprörd eller stött över mitt inlägg!
fast jag blev varken upprörd eller stött, jag ville bara ge min syn på saken.
Andrea- det vet jag, var inte en kommentar till dig och alla inlägg är ju underlag för diskussion! =)
Jag förstår de andras kritik, ibland blir det lite väl hardcore och många kan missuppfatta. Men jag väljer att se inlägget som en helhet, och drar fina paralleller till Saras inlägg häromdan. Ibland behöver man bli knuffad över kanten för att se vad som finns på andra sidan. Jag gillade det där om en riktig käftsmäll!
Skicka en kommentar