onsdagen den 12:e oktober 2011

SelfPity

Idag är det tungt, fasligt tungt. Det var tungt att ge sig ut imorse, det var tunga ben som återvände hem efter en timmes löpning. Det var tunga känslor och tung kropp. Det är fortfarande tungt. Det gör lite ont i kroppen idag. Känns nästan febrigt (nej jag är inte sjuk- jag deffar....) och jag är öm i kroppen. Självklart vill jag inte känna så, jag vill ju vara pigg och stark hela tiden. Men det är kanske andra gången jag känner så här efter 10 veckor på deff så fortfarande ligger snitter på känslorna bra till, mycket bra. Det är ingen motivationsdipp eller liknande, inte heller någon självömkan som pågår. Bara ett krast konstaterande. Idag är det tungt!

Läser dessa ord:

I never saw a wild thing feel sorry for itself

Och tänker:
Jag är kanske ingen "wild thing" men jag tycker om budskapet. Jag tycker inte synd om mig själv. Jag har ju dessutom valt situationen jag befinner mig i. Jag har valt deff. Så att jag är öm och trött och hungrig (men har ändå väldigt svårt att äta, underligt...) är en direkt reaktion på att kroppen utsätts för hård påfrestning. Som jag själv valt! Det är ingenting märkligt i denna situation. Nästan underligt att denna känsla inte kommer oftare. Men jag gnäller inte, bara konstaterar, och försöker sedan finna "botemedel". Det blir att verkligen försöka att inte stressa under dagen, sitta mjukt och skönt på kontorsstolen, dricka extra mycket vatten (känns liksom alltid bra), tänk att det bara är idag och imorgon det är dubbelt med träning, se fram emot helgen, se fram emot all sömn jag kommer få på söndag och planera för lite extra tidig säng- gång ikväll. Det är allt jag kan göra. Ingen självömkan. Inget gnäll.

Om man sig i leken gett får man leken tåla- skriver orden för andra gången idag!



4 kommentarer:

Annie sa...

Helt rätt! Man får sätta det i perspektiv- "jag har det så bra att jag kan VÄLJA att vara hungrig för att bli snygg o nå mina mål" inte många i världen som kan unna sig den lyxen! Ibland får man ta till 3D världskollen när motivationen tryter! Grattis till fotosessionen det ska bli kul att se. Ba så du vet- jag är löpare o läser din blogg för att få inspiration för att idas köra styrka :)! O d funkar! Tack!

Johanna sa...

You can do it!!!

Jenny sa...

Helt rätt inställning! Den tar dig långt, inte bara inför tävlingen utan i livet i övrigt.

Och tänk så gott du mår ikväll när du kryper ner under täcket =) Efter att ha tagit sig igenom en sån dag utan egentliga problem, eftersom du är stark.

Snorkkis sa...

Kroppen är fantastisk ändå! Egentligen borde den gnälla oftare.