måndagen den 31:e januari 2011

Något nytt, något gammalt, något antikt, något ärvt, något grönt, något renoverat, något intellektuellt

Ledig idag, pga flytten, och ställer upp datorn och premiärsurfar. Det känns riktigt härligt! Ja, alltså, inte själva surfandet men nya lägenheten. Lite som en dröm faktiskt. Det blir bra, riktigt bra. Det blir bättre än tänkt till och med och det är bara att njuta! Fortfarande är det tusen (snabbt räknat) kartonger kvar att plocka upp men det börjar se mer ut som ett hem än resultatet av en atombomb på en loppmarknad. Så det går åt rätt håll.

Jag längtar tills vi är ännu mer på plats (vilket vi förhoppningsvis är när vi somnar ikväll) och de sköna rutinerna kan komma tillbaka. För många snabba kolhydrater på sista tiden känns i kroppen och den obligatoriska flyttpizzan och flyttölen känns. Det har snaskats lite allt möjligt i förbi farten men nu är jag less på det. Jag är glad att jag höll igång träningen så bra under förra veckan men alla morgonpass så jag inte känner mig allt för slapp. Men jag önskar rutinerna välkommen! Laga mat, bra mat, god mat, göra matlådor, lägga i frysen, fixa grönsaker, äta bra mellisar, koka ägg, ja allt det där!

Men saker börja komma på plats. Gamla saker, sparade saker, ärvda saker, nya saker. Äntligen finns det plats för alla saker. Nu bor vi större och kan dekorera hemmet. För här är det inte trångt!





Något nytt, något gammalt, något antikt, något ärvt, något grönt, något renoverat, något intellektuellt.


söndagen den 30:e januari 2011

Hitta knölarna

Svårfotat minst sagt!

Packar upp allt i nya lyan å letar lite knölar *hihi*

lördagen den 29:e januari 2011

Em i fotbojja!

Vad har du nu ställt till med?



Jo! Kickbacks i cabelcrossen! Förträfflig övning för rumpa och andra delar av baksidan. Smärtsamt ilande övning, men så härlig! Tack för den coachen! Jag har kraftig träningsvärk idag och jag skyller på den här övningen!



Ajjjjjjjjjj!!

What was I thinking?

Hur smart var det att köra ett tungt pass baksida lår samt axlar igår när det är flyttdag idag?
Oh well det är ju bara  3 trappor utan hiss *ler*!

Men nu flyttar vi vårt hem! För precis så känns det- samma hem men ny lägenhet för jag har allt jag älskar med mig. Och vad är ett hem? Jo- lojalitet, respekt, trygghet, omsorg, närhet, värme och kärlek. Allt det där har jag, var jag än befinner mig. Jag är lyckligt lottad! Home is where the heart is!

fredagen den 28:e januari 2011

Jag blev uttagen till PT- kampanj... Förlåt "Kampen"...

Jag anmälde mig till PT- kampen för någon månad sedan. Jag visste inte mycket om tävlingen, snubblade över den på webben, tyckte den lät intressant- så jag anmälde mig. Mest på skoj. Vad är oddsen för att man ska få en chans liksom? Jag tänkte att det är massor av folk som kommer anmäla sig och chansen att bli utvald är inte stor. Satte aningen i halsen när de ringde upp! Jag är utvald! Hurra vad kul!

Så här står det om tävlingen PT- kampen på som annordnas av World Class:


Låter ju hur kul som helst (ps jag anmälde mig innan jag hade anlitat min coach så det inte blir någon förvirring) och fortfarande tycker jag det lät grymt. Men jag höll på att sätta i halsen (igen!) när den glada tjejen i telefonluren i förbifarten hasplade ur sig att det kostar 20.000....

Jag trodde hon skämta först. Men detta är alltså en tävling, annordnad av den stora välkända gymkedjan- som nu ska ha in 20.000 kronor per person som deltar! Plötsligt lät det inte lockande längre. Plötsligt lät det inte alls som en suverän tävling. Plötsligt lät det som en PT- kampanj. Rätt och slätt.

"Köp träning för 20.000 och gör massor av reklam för World class. "
Fasen vilket lockande erbjudande hörrni...

Delar av annonsen:

"Deltagarna tränar i 10 veckor med en personlig tränare."
"Förutom regelbundna pass med sin personliga tränare går deltagarna på föreläsningar och lär sig träna, tänka och äta hälsosamt."

Jag har ingen aning om hur det känns att vara med och kanske är det massor av bra inspiration, motivation, träning och kunskap till ett tämligen lågt pris. 20.000. Och deras PT-ar är säkert suveräna, och jag menar inte att det vore toppen att träna så mycket med en PT och resultaten kan säkert bli strålande... Men hur kan man annonsera ut detta som en tävling? Vad är glädjen med att vinna? Jag kan ju lika bra gå in på World Class, eller annan gym-kedja och köpa PT-timmar för 20.000 och köra.  Inget tävlingmoment men annars inte mycket till skillnad. Och dessutom inte ha pressen att jag måste beta av samtliga timmar under 10 veckor- för det är den tiden man har på sig. 20.000 ger ju i runda slängar runt 40 timmar med en PT. Inte säkert att man vill bränna av allt detta på 10 veckor. Detta var nog det mest missledande jag sett.

Det som stör mig är att det ingenstans på hemsidan, eller i formuläret där man anmäler sig till tävlingen står ett enda ord om att det kostar pengar att vara med. Illa. Uselt. Dåligt. Nej tack.

Jag jämför detta med t ex Talangjakten: "Årets åtta deltagare kommer att under sex månader få full support från oss helt utan kostnad. Detta inkluderar bland annat privata kost- och träningsseminarium med instruktionspass, kostprogram, träningsprogram, träningsjournal på internet, coach på tävling samt tävlingslicens. Utöver detta får de träningskläder och kosttillskott från årets huvudsponsor Top Formula och shakes samt kläder från sponsorn SmartShake och tidningsprenumerationer samt träningsprylar från Sveriges ledande träningstidning BODY Magazine."

Jag konstaterar att detta är som med så mycket annat vad gäller reklam, marknadsföring, PR och hur man ibland lyckas  förvirra budskapet så det ska framstå som ett erbjudande. Varför inte skriva ut klart och tydligt vad som gäller från början? Det kunde sett ut ungefär så här:

"Pt-kampen våren 2011! Nu har alla ni som i år köper PT- timmar för 20.000 chans att vara med i en tävling under 10 veckor. Målet är att förändra sin kroppssammansättning så mycket som möjligt!"

Det finns enkla sätt att undvika missförstånd.
Och så finns det dålig marknadsföring!

Nu drar vi!!

Eller nej! Jag har redan dragit! Dragit massor och dragit tungt. Dragit ett tungt lass, i positivaste bemärkelse. För jag har tränat ryggen med fokus på djup här på morgonen och då är det många drag- rörelser som inkluderas. Rodden i cabelcrossen var klart morgonens skönaste. Jag körde många uppvärmningsset med låg vikt- det finnns flera anledningar till detta. Inte bara vill jag känna mig ordentligt uppvärmd och varm i muskler för att undvika skador- utan dessutom är det bra att köra flera uppvärmningset, gärna på varje övning, för att verkligen träna på tekniken. Köra riktigt rent och strikt så tekniken känns naturlig innan vikten höjs. Jag brukar köra så och det har verkligen hjälpt mig att garantera mig en god kontakt. Och kontakt- ni vet- det är ett måste för resultat!

Morgonens fokus ryggen!


Kvällens fokus: Baksida lår och axlar!
Japp det vankas ett träningspass även ikväll! Hurra! Jag har tränat morgonpass hela veckan och ser så mycket fram emot att få trycka på lite på kvällen!

Vilken fantastisk fredag!

torsdagen den 27:e januari 2011

Dagens tjuvlyssna-skratt!

Tjej 1: Vill du smaka godis?
Tjej 2: Har du köpt godis? Du skulle ju sluta?
Tjej 1: Jo, men de sålde 2 påsar gottochblandat för 25 spänn. Det var ju ett kap!
Tjej 2: Men du skulle ju satsa?
Tjej 1: Jo men detta är sista mensen innan jag köper ett gymkort!!

Excuses excuses!!

Denna intressanta dialog hörde jag på ICA igår:

Kassörskan: Ska du ha 2 kexchoklad?
Kunden: Ja!?
Kassörskan: Men såg du att du får 3 för 30 kronor?
Kunden: Jo, jag såg det men jag håller på å trappar ner!

Kan det finnas nåt roligare än att tjuvlyssna?!

1 kg bly eller 1 kg bomull

Vad väger mest?

Jag har inte vägt mig på flera veckor. Och det är så förbannad jävla skönt *ja svordomarna är berättigade*! Just nu är det faktiskt ganska ointressant vad jag väger. Eller nej, kanske inte ointressant helt. Om jag håller samma "omfång" men går upp i vikt är det av godo. Det betyder att jag bygger muskler och att de väger. Jag vet att jag under denna period kommer gå upp en del. Jag äter med flit ett överskott och jag har kapat rejält i min cardio- den är nästan obefitnlig bortsett från lite sköna promenader. Nu ska det byggas muskler. Jag ska bli stor och stark! Att gå upp i vikt går av rena farten! Men nej, jag vill inte bli ett monster, det är ingen "grisbulk" vi pratar om! Bästa kosten för att bygga muskler är inte pizza, hamburgare, wienerbröd, choklad tyvärr *ler*- men mat, bra mat! Mycket proteiner, kolhydrater i kontrollerad mängd vid rätt tidpunkter, bra fetter! Men ett överskott så det finns något att bygga av! Om jag inte hade det målet hade jag kanske tyckt att jag vägde lite för mycket redan nu i förhållande till min längd. Men nu ska jag bygga. Satan vad jag ska bygga muskler. Det är mitt primära fokus. Och muskler väger! Men för mig är de värda sin vikt i guld! Så att svara på frågor om vad jag väger är så ointressant som det kan bli!

Jag ångrar mig!

Har en vilodag idag. Men jag ångrar mig redan... Ikväll finns ingen tid att träna men ett morgonpass var planerat. Men igår kväll kändes det som en usel ide att gå upp och träna. Jag vet inte när jag var så trött sist, som jag var igår. Helt slut. Totalt dränerad. Jag kom även i säng väldigt sent och det allra bästa för min kropp verkade vara att sova lite längre imorse och vila. Det var säkert en toppenidé och det blev ca 1 1/2 timme mer sömn än om jag hade gått upp och tränat. Då hade jag dessutom bara fått sovit runt 6 timmar! Men nu... Nu känns det som en usel idé! Nu ångrar jag mig! Nu är jag ju träningssugen *bu böl snyft*! Dessutom har jag ont i huvudet och är grusig i ögonen fortfarande- det är jag aldrig när jag tränar på morgonen! *surar*! Men jo, jag vet, man ska lyssna på kroppen och igår sa den vila. Så jag vilar! Men jag hoppas på en helt annan tongång imorgon! Då vankas både morgonpass och kvällspass! Hurra hurra!!

onsdagen den 26:e januari 2011

Till alla som behöver stärka sin självkänsla

Repetera dessa ord:

I decided long ago, never to walk in anyone's shadows
If I fail, if I succeed
At least I live as I believe
No matter what they take from me
They can't take away my dignity
Because the greatest love of all
Is happening to me
I found the greatest love of all
Inside of me
The greatest love of all
Is easy to achieve
Learning to love yourself
It is the greatest love of all

Jag hoppas de inte sover gott om natten

Ett inlägg totalt off topic!
Men jag måste skriva det- för det gnager

Jag kan inte hjälpa att jag blir lite ledsen
Och besviken
Besviken på människor
Besviken på ryggradslösa människor, egoistiska, självcentrerad människor.
Såna som inte ser andra!

Scenario 1
Strax innan jul så skulle jag åka tåg. Precis när dörrarna slår igen kollapsar en ung tjej och faller till golvet. Någon rycker i nödbromsen och tågpersonal rusar till för att hjälpa henne. Tågpersonalen kommer och det rings efter ambulans. Men så ställer sig en man upp och säger till konduktören "Det kan ju ta en evighet innan det kommer en ambulans- ni kan väl lyfta av henne så vi kan åka?"! URSÄKTA??? Det var 20 minus grader ute och det var en tonårstjej vi pratar om. Skulle de lägga henne på perrongen tills ambulansen kom?

Var var din medmänsklighet? Tänk om det var din dotter. Hade du velat att hon blev liggande där ensam på perrongen? Vad hade du så förbannat bråttom till att du inte kunde sätta sig själv i andra hand nu?

Scenario 2
Igår runt 17.30 fick jag syn på en tjej som låg på marken på en snöig trottoar. Hennes kompisar sprang därifrån och flickan blev liggande. Det stod några människor bredvid. Viskandes, pekande, tittandes. Men ingen ingrepp. Jag rusade fram, fly förbannad och frågade de om de kände henne. Alla skakade på huvudet. Så nästa fråga var "Ska ni hjälpa henne eller bara stå där?". Nej de hade minsan BRÅTTOM! Ja men gå då för fan! En medelålders man närmade sig och lutade sig också över henne för att se hur hon mådde. Flickan var kraftigt berusad men talförd. Jag satte mig på huk och började prata med henne, frågade om namn, ålder, var hon bodde, om hon hade ont någonstans, hur hon mådde. Hon var talförd och kunde svara för sig men inte resa sig. Jag och mannen som också förbarmade sig över henne hjälpte henne på fötter. Hon sa sig bo bara ett kvarter bort så vi bestämde att hjälpa henne hem- om det ej fanns en vuxen där skulle vi ringa ambulans. Hon kom hem och togs emot av de hon bodde med.

Jag var ingen hjälte. Det krävdes inte så mycket för att stanna. Jag hade också bråttom, jag var också på väg någonstans, men det var värt att bli sen. För henne skull. Jag känner henne inte, hon var en vilt främmande person. Men hon ska inte ligga på mage i snön. Bli liggandes där medan människor tittar, viskar och går förbi. Ynkryggar! Så rädda att bli inblandade.

Jag blir ledsen när jag tänker på båda dessa situationer. Och rädd. Så otroligt rädd. För vi tillhör alla någon. Någons mamma, någons dotter, någons syster, bror, son, bästa vän, sambo, barn, maka, make... Vem hjälper mig när jag råkar illa ut? Vem hjälper dig? Vad är en människa värd? Hur kan man passera och inte ingripa? Inte stanna? Inte försöka hjhälpa till? Alla kan göra något- åtminstonde tillkalla hjälp. Jag tycker vi har en skyldighet att ingripa och hjälpa andra, bekant eller ej, inte bara vända bort blicken och gå. Jag sov oroligt i natt och fortfarande mår jag dåligt. Jag tänker på henne. Vem var hon? Hur mår hon idag? Varför var hon så berusad? Vad lever hon för liv?

Och om jag mår så efter att ha ingripit- tänk hur jag hade mått om jag bara hade passerat henne. Jag hoppas att ni som passerade, ni som valde att vända bort blicken, ni som inte ville se, ni som inte stannade och erbjöd er hjälp- jag hoppas ni aldrig mer sover gott!

Morgonträning med my new BBF!

Underligt hur lätt det är att kliva upp tidigt tidigt när man vet att det är ett gympass som väntar!

Idag var det dessutom ett av favoritpassen- rygg med fokus på bredd samt biceps. Var effektiv som satan och hann faktiskt samtliga övningar minus en och då trots att jag har en ganska begränsad tid på morgonen att utnyttja. Oh well- effektiv jag var och bra gick det. Jag är barnsligt förtjust i just breddande övningar för ryggen. Latsövningar i alla de former passar mig bra och jag gillar hur de känns. Har betydligt lättare med tekniken i de övningarna än i roddövningar och är oftast starkare i just latsdrag av olika former- stor favoriten är den traditionella med brett grepp om vinklad stång men även med smalt grepp i v- handtag. 

Men nu över till min bästis! Min nya härliga bästis. Den är inte ny på gymmet och det är inte första gången jag testar men plötsligt ser jag på den på ett helt nytt sätt. Mina ögon har öppnats. Så underligt det är, när man tidigare lite missat det som funnits rakt framför ögonen på en *ler*! Men nu så!

Jag pratar om maskinen som kan hjälpa en att bli grym på chins! Jag klarar ännu inte av att göra chins helt själv. När jag kör med Kärleken så kan hon hjälpa och hålla under fötterna. Men när hon inte är med så får man jobba själv och då är ju den här maskinen perfekt! Målet är såklart att komma bort från den för att köra själv men tillsvidare är den nu stämplad som min bästa vän! Jag och min nya BFF* ska träna upp min chins förmåga tills den är helt suverän! Jag valde en vikt nu som får mig att klara ganska exakt 3 sets av vardera 7 repetitioner. Jag kommer variera upplägget lite grann men hålla mig till ungefär de siffrorna och undan för undan ta bort mer och mer av motståndet/hjälpen tills jag kör mina chins själv! Detta är vårens (ja jag bestämmer mig för att inleda vårsäsongen nu!) stora utmaning!



Har du någon BFF på gymmet?!

*BFF= BestFriendForever

tisdagen den 25:e januari 2011

Mest omtalat i tjejerna omklädningsrum

Fascineras lite av de samtal man hör i omklädningsrummen. Mest återkommande och till synes (höres) mest populära topic- andra tjejers eventuella viktuppgång eller för den delen, viktnedgång.  Det är ett evigt skvallrande om kompisars, bekantas, kollegors vikt och hur den har förändrats åt något håll. Vad är grejen? Är tjejer så besatta av att diskutera just vikten eller är det bara i mitt omklädningsrum jag konstant tycker mig höra denna diskussion?

Dunderträning!

När man inte har så mycket tid då gäller det att dundra på! Jag vill alltid ha effektiv träning- visserligen, men när tiden är knapp blir det ännu viktigare! Jag älskar att träna, love it love it love it, men det betyder inte att jag vill spendera massor med ändlösa timmar på gymmet, när jag vet att jag kan få lika bra träning bara jag är mer effektiv! Denna vecka tvingas jag dock vara mer effektiv än jag själv önskat och tyvärr även skala ner träningspassen. Detta är flyttveckan när tusen saker ska göras hemma och i nya lägenheten så att flyttlasset kan köras i helgen. Detta innebär att jag behöver frigöra tid på kvällarna och får istället flytta flera träningspass till mornarna. Det är inget större problem förutom att gymmet öppnar så sent som 6.30 så jag hinner köra max 40 minuter- jämfört med ett kvällspass som normalt brukar vara runt en timma. Så- vara effektiv, komprimera och tyvärr även skala ner, det är veckans melodi!

Ingen tid att "hänga" på gymmet- här ska dundras!



Det är ganska svårt att dundra på morgonen känner jag. Jag tycker om morgonträning, har alltid gjort! Jag har lättast att komma upp de mornar jag ska träna (det är roliga att stiga upp för träning än för jobb hihi!) även om klockan ringer extra tidigt då! Men det är svårare att orka dundra på genom hela passet, lyfta riktigt tungt, pressa på det extra, kämpa så svetten sprutar. Kroppen är lite segare och det tar längre tid att bli varm och sen tror jag det är atmosfären. På morgonen är det stillsamt och tyst, lite meditativ känsla mer än nu-jävlar-kör-vi- känslan. Men allt sitter i huvudet, precis allt!

Nu sitter dock de mesta känslorna i magen och benen, det var nämligen de muskelgrupperna som sattes på prov imorse. Knäböjen gick finemang och jag lade till något bonus-set faktiskt. Sittande bensparkar är svidande jobbigt men jag bet mig fast i känslan och pusha igenom. Ett ben i taget tills musklerna grät! Vaderna kördes tungt och väldigt fokuserat, långsamma rörelser och stoppa i högsta läget så de verkligen fick hålla emot vikten! Jag vet inte vad det är med vadträning som gör att det gör så ont- men det gör ont! Sista stunden på passet ägnades åt att träna magen och jag börjar få kläm på mina nya övningar! Hurra! Jag tycker faktiskt att det blev ett ganska bra dunderpass! Eller nej, inte "ganska"- utan det blev bra! Ett riktigt bra pass! Ett dunderpass!

måndagen den 24:e januari 2011

Träningspartner eller ej?

Vilka är era erfarenhet?
Bra? Dåligt?
Peppande eller ej?

Tränar ni helst ensamma eller tillsammans med någon?

Lysande övning för dig som vill plåga magen!

Jag har funnit en ny favoritövning för magen!

Lägg dig på rygg på en matta
Sträck ut armarna bakom huvudet
Sträck ut benen på golvet
Greppa en pilatesboll mellan fötterna
Lyft upp bollen i luften
Ta emot bollen med händerna!
Sträck händerna bakom huvudet igen och håll i bollen- sänk samtidigt benen utan att låta hälarna slå i golvet!
Upp med bollen i luften igen och samtidigt upp med raka ben
Fatta åter bollen mellan fötterna och sänk ner mot golvet
Kniiiiiiiip så du kan hålla fast bollen mellan fötterna och sänk ner- inte nudda golvet med hälarna!
Och så upp igen!
Och etc etc etc!!


Jag lovar! Det svider!

Bara gröna ljus tack

Morgonpromenader är bra. Bra för kroppen. Bra för sinnet. Bra för dagen som kommer. Bra för tankarna. Men jag önskar mig fler gröna pilar i verkligheten. Tänk vad skönt det skulle vara. Gröna pilar som pekar ut rätt väg. Färdriktning. Det finns en del gröna pilar som lyser i min mage- magkänslans vägvisare som utsöndrar små signaler när jag är på rätt spår. De där inbygda små pilar blinkar ibland så starkt och grönt och tycks ropa "ja- rätt väg- hurra- du gör helt rätt"! Men ibland skulle jag vilja ha mer än magkänsla. Ibland skulle jag verkligen vilja VETA. Alltså 100% veta vad som är rätt. De röda signalerna är ju tydliga- de som säger när något är nej nej nej fel! Men ibland vore det härligt med övertydliga gröna pilar som pekar ut rätt väg också!


söndagen den 23:e januari 2011

Veckans bästa träningspass!

Det blev träningspasset på lånade tid! Jag hade inte tid att träna idag. Egentligen. Med tusen saker att fixa i nya lägenheten, lådor att packa, skåp att rensa... Men det brann i kroppen när jag vaknade. En brinnande iver! Jag vill tränade, jag ville ville ville!!! Så jag lånade lite tid och investerade den i mig själv och min kropp. En mycket bra investering och tack för avkastningen! Sköna endorfiner och en bekräftelse att jag är stark! Idag kände jag mig verkligen stark!

Medan Justin Timberlake rullade igång tonerna av Sexyback så startade jag passande mitt pass med att träna ryggen. Idag var fokus på bygga djup i ryggen, vackra knölar och djup. Roddövningar avlöste varandra och det sved med skulderbladen och nöp riktigt skönt. Särskilt enhandsrodd med hantel plockar fram de känslorna. Där känns det som att jag kan höja vikterna. Och höja! Och höja! Så länge det nyper till i toppläget och det gör det! Det var lite skakigt med axelträningen till en början men det flöt ändå fint och jag hittade rytm och bra vikter. Skönt. Bröst fick också lite uppmärksamhet såväl som mage!

Nöjd och glad med min prioriterning att träna en timme- för det gav så oändligt mycket! Black eyed peas sjöng Now I've had the time of my life- No I never felt like this before- Yes I swear it's the truth... - och jag log åt varje ord!

Att hålla fast vid det dåliga men släppa det goda

Klurar lite över beroenden. Över val. Över vilja och styrka. Karaktär. Över att bestämma sig. Över att inte släppa taget. Över att ge upp. Över beteenden och prioriteringar.

Undrar varför så pass många människor kastar ut träningen som en påse gamla sopor så fort livet blir lite stressigt. Eller tungt. Eller jobbigt. "Jag mår så dåligt så jag orkar inte träna". Eller. "Det är så jobbigt på jobbet/ i kärlekslivet/ i vänskapskretsen just nu att jag inte orkar träna". Jag fascineras lite. För varför är det så lätt att släppa just träningen? Jag håller med om att när andra saker i livet går riktigt uselt så töms man ju på energi, och den där dränerande känslan är så påtaglig och hjärnan tycks sända signaler att kroppen inte vill annat eller för den delen, kan annat, än att stanna i soffan. Men jag förstår ändå inte. Varför är så mycket en ursäkt att sluta träna? Vem tror sig må bättre utan fysiska aktiviteter? Varför ska just träningen ryka? Mår man bättre då? Jag tror inte det. Inga endorfinrushar som hjälper en att tömma tankarna och fylla på kroppen med tilfredsställelse. Inte den där egna sköna tiden när man kan försvinna in i bubblan där inga andra människor finns- bara jag och min kropp.

"Jag mår så dåligt nu att jag inte orkar röka". Ingen säger så! Utan "Jag mår så dåligt nu och jag orkar inte ta tagi det där med att sluta röka också". Mer sannorlik mening. När man mår dåligt ska man tydligen hålla fast vid annat dåligt- eller kanske inte "ska" men många gör det ändå. Men det som gör en gott det lägger man ner. Fast jag vet att så otroligt många mår bättre när de tränar. Ett träningspass kanske inte löser alla problem men på nåt sätt känns de oftast mer hanterbara efter ett pass. Det är iallafall så för mig. En ledsen, irriterad, frustrerad, sorgsen, tröttt, uppgiven Em gynnas av ett träningspass. Att försvinna in i bubblan, stänga ute världen och bara köra. Under passet töms hjärnan, känslorna tvättas rena, självkänslan höjs, självförtroendet stärks och det blir lättare att ta sig an världen. Dessutom har jag då gjort något bra för mig själv och min kropp att det kanske blir lättare sedan att hantera de saker som är mindre kul.

Visst kan de vara motigt att träna när man mår riktigt uselt men jag tror man skjuter sig själv i foten när man slutar. Kanske bör man bara skala lite i kraven? Inte träna mot samma mål, släppa pressen, inte tänka på tider, vikter, rekord etc. Utan bara tänka att det är bra för kroppen med fysisk rörelse, men lite utmaning och för hjärtat och blodet så rör vi på oss. Men att lägga ner något som är så viktigt för kroppen- det kan aldrig vara en bra idé.  Men kanske handlar det om vilken relation man har till sin träning? De som tränar "bara för att man ska" kanske lättare ser ursäkter att slippa träna medan de som länge odlat sin förälskelse till träningen och gjort den till den mest naturliga delen av vardagen håller fast vid den- vad som än händer?

Varför är träningen så lätt att kasta över bord när det stormar?

lördagen den 22:e januari 2011

11 timmars träningspass idag!

Ja det känns så iaf! Att bära ner tusen saker i omgångar från fjärde våningen... Sen hiva in allt i nya lägenheten och sen genomgå "rugbyarenorna" a.k.a Ikea kungens kurva OCH barkarby... Jag är redo att kapsejsa! Det har Förövrigt min plånbok redan gjort!

Batterier, kondomer, rakblad, kosttillskott....

Intressant blandning vid kassan hos min lokala ICA- handlare!

fredagen den 21:e januari 2011

Vart är du på väg?

Jag är på väg framåt
Uppåt
Snart hemåt
Imorgon mot IKEA

Lånsiktiga mål blandas med nya och visioner med extremt konkreta mål
Livet är en skön blandning av knappt förnimmelsebara drömmar och högst påtagliga och mätbara mål!

Vart är du på väg?!

Jag känner en ilande känsla i kroppen. Äventyrslust. Spänningshungrande. Omväxlingssuktande.

Jag träffade en kvinna idag som sa: "När jag dör ska jag ha testat allt jag drömt om! Jag behöver inte bli bra på allt, jag behöver inte behärska allt- men jag ska banne mig våga följa mina drömmar och nyfikenhet"!

Favoritövning för axlar!!

Jag har skrivit förutom en favoritövning för axlar- axelpressar med fri vikt, som jag inte hade helt lätt att beskriva, men här kommer den i bilder!


Utgångsläge!
Stolt hållning, spänd bål, fokuserad mördarblick (det sista är avgörande hehe)!


Sen ska den upp! 


Hela vägen upp!


Och sedan ner igen!


Repetera tills det skakar i axlarna!

Enjoy!!

En skön återställare

Finns det något bättre dagen efter ett benpass än att gå en skön promenad? Jag tror inte det. Det motverkar den stela känslan och det hjälper faktiskt till att hålla träningsvärken under kontroll. Jag promenerade Götgatan upp och Götgatan ner, kikade in i lite skyltfönster, drömde om en härlig vårgarderob, lät blicken försvinna in så långt det gick på Igor Sport och fantiserade om lite nya fräscha träningskläder. En skön morgonvända helt enkelt. Lisa Ekdahl var mitt sällskap, ja i öronen alltså, fast hon är ju inte mycket större än MP3n jag stoppade i fickan *ler*! Det sträcker i baksidan av låren och krampar lite i skinkorna. Det trycker på axlarna och ilar i mina triceps. Jag genomförde bra pass igår, det känner jag idag! Härligt sätt att avsluta en vecka!

En annan återställare:


Jag trodde aldrig jag skulle säga så här om ett proteinpulver- men det är gott! Riktigt gott!

torsdagen den 20:e januari 2011

Jag kommer att ha rejält med träningsvärk imorgon!!

Jag konstaterar det nu så jag kan börja förbereda mig. Jag tror jag kan få svårt att gå imorgon därför att baksidan av låren kommer säga ifrån! Vilket pass! Varvarade övningar för både benen tillsammans och för ett ben i taget- vilket behövs då jag är markant starkare i vänster sida. Men allt fokus lades på baksidan av låren och till slut bad de om nåd! Särskilt marklyften tog bra vilket är glädjande då det är en riktigt tung och bra basövning som jag gärna vill behärska! En annan övning som sved rejält var kickbacksen jag körde i cabelcrossen- ajaj! En ny övning för mig som direkt blev en favorit, grymt skön rörelse och en ilande känsla i skinkorna! När jag skulle köra sista övningen, liggande bensparkar ett ben i taget var det inga imponerande vikter kan jag meddela! Helt slut! Alla de andra övningarna tog bra- och eftersom jag hade lite svårt att hitta rätt vikter blev det många sets men kontinuerlig ökning- för att bibehålla teknik men hitta rätt vikter!

Körde hantelpress för axlar, sittande, med en sida i taget. Också mycket bra för att stärka min svagare sida samt att om man kör med en hantel i taget är det svårare att fuska. Det är svårare att lassa på för mycket vikt och riskera att trycka med bröst. Teknik teknik! Jag vill aldrig vara en av de där som lassa på mycket vikter och tycker det är allan ballan fast tekniken är skrattretande. Jag vill ju bygga muskler och det gör man inte genom fusk. Därför att för tunga vikter kommer inte gynna mig. Jag vill köra strikt. Jag vill vara teknisk. Det handlar inte om att hiva upp maximal vikt för att det ska se coolt ut. De som är riktigt balla att kolla på i gymmet är de som kör så där riktigt strikt och långsamt, ja, eller tekniskt och explosivt. Sånt imponerar bra mycket mer än hivande och svingande av höga vikter! Det är inte siffran på hanteln som talar om hur stark du är. Typ! Resten av axelträningen flöt också på riktigt bra och jag förväntar mig en trött känsla i axlarna när jag vaknar imorgon!!

I vilket fall gick hela passet mycket bra och jag känner mig nöjd. Jag har bara 1 pass kvar att testa på detta nya träningsschema sedan har jag kört igenom samtliga pass och övningar och bekantat mig med upplägget. Det betyder att jag från och med nästa vecka kommer köra hårdare och tyngre, fokusera mer på hur jag tränar och inte bara på vad. Dessutom kommer jag börja följa den periodisering min coach lagt upp. Veckorna kommer därför skilja sig åt vad gäller reps och set. Spännande och omväxlande!

Jag trivs så extremt bra med min träning och kost att det är larvigt! Detta är bara första veckan med min coach men om det börjar så här bra... Hur bra kommer det inte bli då när jag kommit en bit till?!

Dagens agenda

Träning
Jobb
Frukost
Jobb
Mellis
Jobb
Lunch
Jobb
Mellis
Jobb
Träning
Middag
Mys
Godnatt!
Hur såg din dag ut?

Nu bär det snart av mot kvällens träningspass! Ett mycket efterlängtat sådant eftersom baksida lår och axlar står på schemat! Älskade muskelgrupper!!

Varför vänta?!

Lonely inside the gym

Ja, inte var det trångt iallafall! Någon enstaka själ som var där. Ganska skönt. Lugnt och skönt. Inte trångt, inte som på kvällarna. Kändes som en lite meditativstämning när det är tyst och lugnt på gymmet. Fast jag erkänner att jag trivs bästa när det är lite mer folk där- inte så det är trångt men rätt mycket folk. Jag tycker om stämningen som blir när man omges av andra kämpande, svettande och stånkande personer! Men detta var ju skönt som omväxling, visst. De flesta som var där på morgonen körde med PT. Smart! De hade ju i princip hela anläggningen att tillgå, kan tänka mig att det är skönt, både som kund och som PT att slippa vänta in maskiner/vikter eller konstant tänka om i planeringen!

Triceps och mage
Det var vad agendan sa och coachen ordinerat och vad jag genomförde. Triceps är roligt att träna, alltid varit en favoritmuskelgrupp. Kanske för att man får snygga armar av det, tycker om den konturen som blir. Sedan gillar jag inte ett dallrande gäddhäng *ler* och tricpesträning hjälper till att hålla armarna mer fasta. Det är en skön känsla! Dessutom är jag ganska stark i triceps och det boostar ju självförtroendet!

Jag har fått flera nya magövningar som jag ska köra och det är jag riktigt strålande glad för! Jag är inte stark i magmusklerna, det erkänner jag. Det är verkligen en muskelgrupp som släpar efter och som tar det tid för mig att stärka. Samtliga nya magövningar är smärtsamma. Kvidframkallande. Piskande. Stönuppbringande. Så ja, de är bra. Än så länge gör jag på vissa ganska få reps per set. Men ju fler gånger jag kör desto starkare kommer jag ju bli. Logiskt. Löjligt logiskt. Men ändå värt att påminna sig själv om. När man tycker att man är rätt kass på något, inte orkar, är för svag. Ju mer jag gör desto bättre blir jag!

Så dagens första gympass avklarat. Nu väntar ju en dag av ätande och arbetande innan det är dags att återvända till gymmet. Ikväll kör jag igen! Laddar om mentalt och fysiskt under dagen men längtar faktiskt redan till kvällen. Morgonens pass var kort men intensivt, men eftersom jag bara körde strax över en halvtimma så var det knappast utpumpande. Den känslan satsar jag på ikväll istället!



Em på väg mot stryka
Riktig styrka
Mycket styrka
Inre och yttre styrka

Lonely outside the gym

Kunde varit Inledningen på en melankolisk låt... Men det var det inte. Det är ett stilla konstaterande. God morgon världen!

NU KÖR VI!!!

onsdagen den 19:e januari 2011

FiskProttePanna!

Mätt och laddad inför morgondagen! Idag var det vilodag men imorgon vankas det inte mindre än 2 pass på gymmet. 2 nya pass jag inte kört förut, lagda av min coach. Ser mycket fram emot att testa dem, ett innan jobbet och ett efteråt! Mycket länge sen jag körde ett morgonpass på gymmet, spännande att se om fler är vakna då.

Lagade en fantastiskt god, så enkel, mättande och grym middag ikväll! FiskProttePanna! Bestående av scrambled eggs, torsk och lax hackade i mindre bitar och så morotsstavar! Grymt gott, enkelt, nyttigt och allt sånt som en måltid gärna får vara. Till detta? Guacamole och sallad! Men rätten ska utvecklas- nästa gång åker det nog i körsbärstomater och sparris! Kanske kan vara nåt!?

Tjejkväll på Budo & Fitness!

Tisdag 25/1!


På Budo Fitness- butiken på Sveavägen
Ses vi där?!

(Finns mer info på facebook!)

"Det finns bara ett sätt som är rätt sätt och det är mitt sätt!"

Känner ni igen meningen?

Visst är det lätt att slå fast vid en åsikt. Jag är en mästare på det om jag får säga det själv. Tycker som jag tycker och kan ibland vara svår att övertala till att tycka annorlunda. Åtminstonde har jag varit sån. jag förändras. Jag kommer aldrig bli en kappan-efter-vinden-människa. Jag tycker om att vara stark. Jag tycker om känslan att våga stå på mig när jag tycker något, inte släppa min åsikt bara för att någon tycker annorlunda. Jag älskar att analysera och diskutera men är inte alltid den lättaste att övertala. Det handlar kanske lite om integritet, att våga uttrycka sin åsikt och sedan stå för den. Vara beredd på att inte alla kommer tycka som jag. Acceptera det och vara till freds med det.

Men samtidigt, om man är en stark person, stark i själ, huvud och hjärta och med många åsikter får man också vara beredd på att acceptera att andra kommer tycka annorlunda och vara okej med det. Här skiljer sig människor åt. Radikalt! Vissa har svårt att sätta sig in i andras perspektiv och kunna acceoptera och hålla med om att det finns bra anledningar till att vi tänker och tycker olika. Det som är mina åsikter och mina övertygelser kanske inte passa andra. Så när man uttrycker sig kan det vara smart att minnas att åsikter oftast är något högst subjekjtivt. Som sanningen. För vad är egentligen sant? Jo visst, vi vet att jorden är rund och dygnet har 24h och liknande saker. Men sen?

Detta ÄR nyttigt
Detta ÄR hälsosamt
Detta ÄR en bra kosthållning
Detta ÄR en bra träningsplan

För mig
Och kanske för dig
Men inte för din kompis
T ex

Om vi inte vågar acceptera att sanningen kan se olika ut kommer vi aldrig låta oss utvecklas. (Mycket bra inlägg där som jag just länkade till!) Om vi aldrig törs se saker ur ett annat perspektiv. Inom träningsbloggvärlden är detta mycket vanligt. Det finns väldigt tydliga åsikter om hur man ska träna, hur man ska äta, hur man ska planera sitt liv. Rätt och fel. Svart och vitt. Jag tror vi alla i grund och botten strävar efter ungeför samma sak. Hälsa. Men hur den ser ut- det är subjektivt. Jag tror vi alla vill må bra, vi vill inspirera andra och vi vill visa hur vi tänker kring hälsa, kroppen, träning och kost. So far so good. Men jag tror det är viktigt att uttrycka sig i "jag- form"!

Jag tycker detta är bra kost... Därför att....
Jag tycker detta är bra träning... Därför att....
Jag tycker detta är bra att göra/undvika... Därför att....

För våra idéer och känslor och tankar är inte applicerbara på alla andra. Målen styr. Tankarna. Känslorna. Förutsättningarna. Drömmarna. Visionerna. De styr och de skiljer oss åt. Så bra kost, träning och rytm för mig kanske inte alls är det för dig. Jag tycker bloggvärlden är fantastisk när det kommer till att inspirera och peppa, och bloggarna är ett bra forum att dela med sig av åsikter och tankar. Jag får rätt ofta, iallafall med jämna mellanrum aha- upplevelser när jag surfar runt. Fastnar i någon blogg och fascineras över hur olika vi kan tänka. Fast målen är ungefär de samma. Okej, utåt sett kan våra mål verka olika, men skrapar man lite på ytan finns det mycket som stämmer överens.

Olika mål kräver olika medel. Så bakom varje varför finns oftast ett därför! Men varför och därför kan förändras.  Inte bara är vi olika varandra men vi är olika oss själva. Jag äter och tränar annorlunda nu än jag gjorde innan jul. Stora förändringar på kort tid. Jag tränar och äter annorulnda än jag gjorde för 5 år sedan. Jag lever annorlunda. Bor annorlunda. Bytt jobb, bytt hemstad, bytt civilstånd. Jag förändras och klart mina åsikter också gör det. De utvecklas och formas om. Ny kunskap och information ger nya synvinklar. Andra perspektiv blandas in och simsalabim så inser jag att vissa saker som jag har tyckt och stått för de kan jag inte förlika mig med idag. Det är härligt! Det är spännande att utvecklas, lite pirrigt i maggropen men ändå så underbart. Att våga öppna sig för nya tankar och våga utvecklas. Jag är envis, lätt tjurskallig, stark, med integritet och en förmåga att alltid ha en åsikt, om det mesta, jämt. Men samtidigt. Jag vill se vad som är grunden till andras åsikter och jag kan nicka instämma till dem, även om de ligger en bit från mina egna. Vissa saker är bra för andra men katastrof för mig. Inga värderingar i det. Men framförallt vågar jag, och vill våga ännu mer, öppna mig och utvecklas. Låta mina åsikter och övertygelser förändras för att jag ska komma framåt.

Jag står stadigt på mina två fötterna, stadigt på jorden, men inte vill jag bli stående, trampandes, på samma fläck hela livet för det! Så jag vill vara öppen för andras perspektiv såväl som inför att mitt eget kan komma att förändras.

Beroende på var man står faller skuggan olika

Vilodag idag

Jaha. Då kom den dagen. Vilodag smilhodag. Det är idag det. Hela långa dagen. Lite skönt iochförsig eftersom träningsvärken är väldigt närvarande. I rygg. I ben. I mage. I armar. Så idag vilar jag- Äter något mindre men ingen större skillnad. Och så blir det en dag med andra roliga saker. Så vila idag och nya tuffa utmaningar imorgon. Imorgon har jag dessutom 2 pass på gymmet planerade. Det är kärlek det!!

Hur många vilodagar har ni/ vecka?

tisdagen den 18:e januari 2011

En tisdagkväll

Nytränad
Nyduschad
Luktar gott
Trött i rygg och biceps

Negativa chins... Svårt! Mycket tungt, jobbigt- men så där underbart och grymt. Jag är ingen chinsmästare därför tränar jag dem rejält hårt från och med idag. Hårt och kontinuerligt.  Det finns bara ett sätt som gäller om man ska bli bättre. Nöta järnet! Jag ska bli bättre. Starkare. Jag ska bli stor och stark! Det blir jag även av att köra tunga latsdrag. En pyramid serie avklarades 10 reps- 10 reps- höja vikten- 10 reps- höja vikten 8 reps- sänka vikten 10 reps- sänka vikten- 10 reps. Bra där!

Bamsecurls är också en svår övning. Det ser lätt ut. En snygg övning. Cool övning. Men svår. Inte riktigt klurat ut varför. Bara svårt med kontakten. SÅ jag tog en lägre vikt, var ödmjuk inför tekniken och körde tusenmiljonermiljarder reps. Det finns bara ett sätt att lära sig. Nöta järnet. En återkommande slutsats just nu vill jag lova. Att sitta ner när man kör bicepscurl är en annan bra idé- fast inte lika skoj psykologiskt för man blir starkare när man står. Men koncentrationen när man sitter är ovärderlig. Pump? Ja! Aj! Hurra!

Så nu ska jag få det jag förtjänar!
God mat i form av varm gulaschsoppa och till det härligt mörkt bröd med bregott och kalkonskivor. Gott! Sen blir det te. Sen blir det kramar. Sen blir det pussar. Sen blir det sömn!

Återhämtning och vila. Mat och träning. Bygga och bygga. Runt runt cirkulerar orden!

Sing it to me!

Vissa dagar alltså...måste jag säga mer? Nej jag tror inte det. Jag nöjer mig så!

Nynnar lite på kvällens melodi!

Uppvärmning tralala rodd- rodd-rodd- YEAH- Lats- aha give it to me yeah-
chins- oh yezzzz- rodd- rodd-rodd- and some curl oh yeah!!

Sjunger ni med!?

Check!

Frukost- Check!
Mellis- Check!
Inläsning av dagens träningspass- Check!
Pluggat in kvällens pass så jag kan det utantill! Jag ser fram emot det för det bjuds på rygg med fokus på bredd samt biceps. Min rygg såväl som axlarna är prioriterade områden som kommer uppmärksammas mer än 1 gång/ vecka. Det känns bra!

Snart dags att stoppa goda lunchen i munnen och magen, sedan jobba vidare, i med en mellis sen och sen till gymmet och piska musklerna! Helst skulle jag vilja gå nu. Faktiskt. Men det går ju inte *tålamod blä*!

Ingen liten lort!

Nej det tänker jag inte vara!
Jag tänker våga!
Jag tänker vara lejonhjärta!
Modig och våga!

Känner mig ganska modig nu. För jag vågar släppa sarjen och lyssna på någon annan. Följa någon annans anvisningar och order. Vågar lyssna och lyda. Jag känner mig modig! Jag tror man måste våga först. Våga i hjärtat innan kroppen har mod att följa efter. Innan hjärnan finner ro och kan slappna av. Kroppen och själen är stressfri just nu. Jag bara-göra. Det är inget "bara" i det. Men ett "bara" i tanken. Jag tänker inte så mycket. Jag åker med. Det är en cool känsla! Det är som jag är motorn i bilen men någon annan har ansvar för ratten, farten och kartan. Jag har målet och bränslet. Någon annan är min vägvisare. Jag har en GPS nu och litar på den. Jag kör efter anvisningar. Men det är fortfarande jag som kör. Jag som gör jobbet. Jag som valt jobbet. Men jag tar åt mig av de anvisningar jag får. Det kallas utveckling och det är underbart!



En bild från mars 2010
Blicken var fokuserad
Den får symbolisera dagens känsla

måndagen den 17:e januari 2011

Tillfredställande post-träning känsla!

Det första av mina 5 nya styrkepass har nu körts igenom! Det var framsida lår, vader samt mage som stod på schemat och det blev ett riktigt fokuserat pass. Jag försökte hålla mitt tunnelseende och fokusera helt på det jag ägnade mig åt och det kändes bra. Körde övningarna i den ordningen som jag hade fått i min plan och det var en bra följd på dem så jag är mycket nöjd. Jag kommer ha träningsvärk imorgon!! Jag har dock tappat av styrkan i benen men det ska tas igen *så det så*!
 
Testade en helt ny magövning som inkluderade en pilatesboll. Det kan ha varit det mest plågsamma jag gjort! Jag pep och gnydde! Det närmsta jag tänker komma till att låta som att jag föder barn! Men det betyder ju att övningen var bra, den tog och den sved. Jag ska försöka fota den en lämplig dag och lägga ut den här. Tycker fler ska få chans att plågas *ler*!
 
Hur gick era träningspass!?
 
Vad underbar den här känslan är- tillfredsställelsen efter ett riktigt bra träningspass. När man vet att man tagit i, när man vet att man kämpat. När svetten är bortduschad och den belönande maten strax ska intas. Magen kurrar så skönt efter träning och det är den bästa hungern! När man är så värd att sjunka ner i soffan och mysa till det under en filt. Tänder ljus, myser med familjen, njuter av att sträcka ut i myskläder och sköna morgonrocken! Mmm! Det blir en god natts sömn inatt. Bästa sömnen. Bästa hungern. Bästa känslan! Någon som håller med?!

Fix -och -trix- måndag

Bokat en PT- timme med min coach. Ca 1 månad dit och perfekt för en första avstämning. Har ju då ätit och tränat efter hennes scheman under drygt 5 veckor och vi kan göra en första utvärdering! Spännande men läskigt!

Haft ett skönt coachsamtal idag med min coach- ställt massor med frågor och fått lika många eller fler svar. Jag är lite klokare nu än jag var imorse! *Skönt*!

Beställt kosttillskott!

Skrivit ut varje träningspass på mindre lappar att förvara i plånboken! Nya träningsplanen innehåller en hel del nya övningar som jag ska lära mig och nu få in rutinen på passen så känns bra att ha minneslappar! Jag är riktigt taggad att testa allt det nya och väntar med spänning på varje pass. Allt känns nytt och fräscht och det är härligt efter många år i gymmet!


Om 2 timmar så är det dags att gå till gymmet och sätta igång med veckans första träningspass!
Framsida ben samt vader samt mage står på schemat!

Vad kör ni ikväll!?

Klickar hem lite återhämtning och uppbyggnad!

Klick klick!
Farligt lätt det är att shoppa på nätet!

Nu inväntar jag ett paket från Svenskt Kosttillskott med:

Fairning Sloow Protein New edition




Jag ska bli så stark, så återhämtad och så musklig! *hehe*!

Recension av: Core Protein från Svenskt kosttillskott

Dags att utvärdera Core Protein. Jag har en hink med chokladsmak till mitt förfogande och jag kommer slurpa i mig av detta på förmiddagsmellis samt efter träningspass. Protein protein till mina muskler! Vilken tjusig melodi!

Det ser ut ungefär som oboypulver.
Det luktar ungefär som som oboypulver.
Det smakar inte som oboy!
Det är inte oboy *ler*!

Men det smakar proteinpulver. Med chokladsmak. Men det smakar gott! Jag har länge kört på whey- 100 och tillsatt lite kanel för smakens skull. Det behövs inte i detta pulver- det är mycket godare! Jag är glad för det! Jag har aldrig gillat proteinpulver egentligen, men detta smakade riktigt bra! Hurra! Jag är sån som kan dricka och äta saker jag egentligen inte gillar om de gör gott för min kropp- men klart är det mycket trevligare om smaklökarna slipper bli total sura på mig.

Ett tips! Ta inte så mycket vatten- då blir det hemskt blaskigt!


Detaljerad information


Portion: 40 g (25 port, 100 port)
Innehåll per portion 
Energi 161 kcal
680 kJ
Protein 30 g
Kolhydrater 3,9 g
- varav sockerarter 2,5 g
Fett 3,1 g
- mättat 2,3 g
 enkelomättat 0,8 g
Fibrer 0 g
Natrium 0,06 g





Skål!

Morgoncardio avklarade!

Fast ska man kalla det cardio egentligen? Att halka runt ca 30 minuter? Jag promenerade på isiga gator och i slask. Men det är okej att det inte är riktig cardio och att inte svetten lackar. Det är inget jag ska prioritera nu! Jag ska ju köra minimalt med cardio nu till förmån för muskeluppbyggande styrketräning- att gå på morgonen eller springa (som jag bara kommer göra 1 morgon i veckan) är något jag nu mest gör för att det är en skön rutin och det är ett härligt sätt att starta kroppen varje dag. Frisk luft i lungorna och rörelse i hela systemet. Men inget högt tempo och inget maxande. Nu ska det inte förbrännas- nu ska det byggas!

söndagen den 16:e januari 2011

Så redo för nästa vecka!

Riktigt nöjd med denna söndag. Storkok gjort och det resulterade i 8 portioner kycklingwok med massor av färska grönsaker! Frukostar packade och proteinshakar förberedda! Jag är redo för veckan som kommer. Har pluggat på mitt nya kostupplägg och lär mig det. Det kommer bli en spännande första vecka med nya kostplanen men jag ska följa både den och träningsplanen till punkt och pricka! Spännande!

Så här ska mat se ut!
Jag har aldrig varit något fan av frysta grönsaker ur påse. Jag föredrar färska grönsaker!


Vacker mat!

Transliknande tunnelseende och en stor dos tillit.

Jag vet inte hur jag ska kunna återberätta dagens träningspass för att någon annan ska förstå känslor i mig. Men jag vill försöka för jag vill få dela med mig. Det här träningspasset blev så viktigt och det blev underbart! Men hur ska jag förklara passet och resultatet?

För passet idag handlade inte om vikter, övningar, reps eller liknande. Nej. Dagens pass handlade om känslor. Jag var lite tveksam i stegen när jag närmade mig gymmet. En liten oro gnagde i magen. Jag har inte tränat konsinuerligt på sistone, inte som jag brukar och plötsligt blev jag lite skrämd. Hur ska jag likna det? Kanske som någon som hoppar bungyjump flera gånger- och så länge man inte slutar går det bra, men när man är borta från det ett tag börjar man kanske tvivla! Kan jag? Törs jag? Har jag koll på utrustningen? Vågar jag? Hur är säkerheten? Jag vet inte bättre hur jag ska kunna förklara det. En rädsla infann sig i min kropp och i mina steg. Jag tvekade.

Jag hade bestämt mig för ett helkroppspass utan press och utan prestationskrav. Direkt när jag kom in i gymmet träffade min blick en tjej jag inte sett förut på gymmet. Hon hade en helt fantastisk fysik! Fylliga starka muskler, hon såg tight och hård ut utan att vara för smal. Muskelmassan var imponerande och hon var stark. Rädslan jag bar på när jag kom till gymmet raderades direkt. En enormt tillit träffade mig, ett lugn och så kom fokuset. Hon kan. Jag kan. Så jag började köra igenom mitt pass och för varje övning, för varje repitition växte styrkan. Den inre styrkan. Jag tränade som om jag var i trans. Tunnelseendet var perfekt och närvaron fullkomlig. Det fanns bara jag där. Jag och gymmet. Jag och vikterna. Jag och hantlarna. Jag och jag. Jag och min spegelbild. Jag nöjt av att alla tankar kopplades ur och alla andra känslor tonade ut. Och rädslor...? Vilka rädslor? De tonade också ut. Jag trodde på mig själv. Jag tror på mig själv!

Jag har nyligen varit med om en situation där just tillit var temat. Jag har sett hur fult det kan bli när tillit inte finns. Tillit till sig själv och till alla relationer man omger sig med. Just nu är min tillit fullkomlig och stark. Jag litar på mig själv och på den väg jag valt. Jag litar på min egen förmåga till vinst och prestation. Jag litar på mitt eget värde! Jag vet vad jag är värd och det hjälper mig att lita på allt det som sker i mitt liv.

Någonstans i slutet på passet gick en extremt tranceinspirerad remix av Lady Gagas "pokerface" igång och jag började le. Jag önskade att jag inte tränat själv för jag hade velat skratta med någon. Det bubblade i magen. Ett kolsyreliknande sprittande bubbel bredde ut sig inom mig och det pirrade skönt i armar och ben. Den oövervinnerliga känslan. Jag ville fnittra och studsa på stället! Glädjen fanns där. Glädjen att träna. Passionen för kroppen. Kärleken till utveckling!

Det här passet blev allt och mycket mer!

Status just nu!

Nytränad! Inspirerad! Lycklig!

Jag säger som Elvis

lördagen den 15:e januari 2011

Fräsigt tilltugg!

Eller kanske tapas!
Så himla gott!
Färska champinjoner frästa med färska haricots verts!
Starkt med en skvätt sambal oelek och med massa vitlök och några droppar soya!



Perfa till kött eller kyckling! Mums!
Jag är hungrig!!

På lördagar vill jag ha lyxigt och gott- på söndagar lagas det storkok!

Vad äter du ikväll!?

Mitt all time bästa träningstips!

Eftersom jag skrivit om mitt all time bästa kosttips måste jag väl skriva om mitt bästa träningstips också! Det handlar om motivation, och vad gör man gör om man inte känner sig så motiverad, eller kanske snarare hur man kan försöka motverka att förlora den. Det finns få garantier här i världen men man gör väl vad man kan för att försäkra sig om att alltid ha sin motivation!

Motivation kommer som bekant innifrån! Den bär vi med oss och den finns i vår själ och utsöndras i vår kropp, genom tanke och handling. Men för att motivationen ska få utlopp måste vi också genomföra. Ibland är det enkelt, ibland svårt. Personligen hatar jag att känna mig vilsen, att träna lite på känn. Jag vill veta vad jag ska göra, hur, när och varför! Så ett hett tips, för dig som är som jag, är att lägga upp en träningsplan och sedan hålla den. Lägg lite extra tid på planen, se till att du är nöjd med den och sedan stick to the plan! Det underlättar de där dagarna när känslorna kanske sviker, när soffan lockar mer än gymmet eller löpspåret, när det är jobbigt att komma iväg, när det känns för mörkt på morgonen för att orka. Har du en plan så kan du pränta in den i huvudet, placera den i ryggmärgen och låt autopiloten göra jobbet! Lova dig själv att hålla dig till din plan- för inte vill du bryta ett löfte till dig själv?!

Kanske är det lätt att skriva en träningsplan och när man får in snitsen är det lätt att hålla sig till den, det går automatiskt till slut! Då kommer nästa steg, att trycka på! För det krävs passion och driv. Mitt andra träningstips handlar om det- att få valuta för sina träningsminuter.  För det är skillnad på 5 km fislöpning och 5 km stenhård löpning! Det är skillnad till att gå till gymmet och träna en timme i lite mellanmjölkstempo med halvsvala vikter och att gå dit och köra en timme så hårt man mäktar med! Du som inte håller med kan låta bli att läsa- men detta är viktigt för mig. Jag vill göra saker ordentligt annars kan jag lika bra låta bli. Och jag vill få ut något av de minuter jag lägger ner på träning, på de timmar. Först kommer alltså träningsplanen då man bestämmer vad man ska göra, när och hur mycket- men sedan kommer steget som inte handlar om vad du gör utan hur du gör det. Nog så viktigt! 60 minuter på löpbandet- är det bra? Tja, det beror kanske på vad du gjort där? Promenera i shoppa-i-skylt-fönster-tempo eller powerwalkade eller sprang du i ett utmanande tempo (givetvis efter din förmåga!) Har du "spenderat" 1 timme i gymmet eller har du tränat? Det går ju utmärkt att komma ifrån ett spinningpass med bara en lätt fuktig panna och det går ju att komma därifrån med ett riktigt bra pass i benen och en svettdrypande kropp. Det är ditt val! Jag vill ta ut mig, annars kan de vara. Jag vill att varje pass ska bjuda på en ny utmaning annars tröttnar jag. Jag är mig en kniven-mot-strupen-person som kroknar och tappar fokus om jag inte känner mig utmanad! Så jag skulle nog tips om att pressa på och utmana sig själv! Man kan och orkar oftast så mycket mer än man vet om- bara man vågar testa!

Jag vill även tips om mentala förberedelser!

För att kunna köra hårt och gå för max brukar det för mig krävas att jag är förberedd inför mitt pass. Inte bara att jag har bra kläder, är uppärmd, sovit och ätit bra, utan att jag är mentalt förberedd och laddad. jag brukar tänka igenom mitt pass innan jag börjar- vilka övningar ska jag köra, var ska de kännas, hur ska de kännas. Vilka vikter kör jag på idag, var vill jag och hur vill jag känna mig när passet är över. Det sista brukar vara nyckeln till att kunna köra riktigt hårt och tungt. Att jag är mentalt förberedd inför vilket tempo jag vill ha och hur tungt jag ska köra. Jag har mentalt visualiserat stönande, grimaserna och svetten *ler*!

Så mitt träningstips är:
1. Lägg en träningsplan- gärna så detaljerad som möjligt
2. Ge allt på varje pass!
3. Förbered dig mentalt inför varje pass

fredagen den 14:e januari 2011

Premiärbubbel!

I nya lyan!

Honey we are home!

Jag lär känna min kropp

Tvetydiga inlägg det kommer va? Ena sekunden skriver jag att jag känner min kropp och nu skriver jag att jag håller på lära känna den. Ja, men det är faktiskt lite så det känns. Jag känner min kropp på flera sätt, vet hur den reagerar på olika kostupplägg, livsmedel, träningsmängd, utmaningar, mängd av sömn, socker, kolhydrater etc. Men å andra sidan lär jag ständigt känna den. För min vikt förändras beroende på hur jag tränar och äter. Ibland reagerar kroppen inte alls som jag önskar utan den gör tvärtom. Jag tror inte då att den gör fel, utan jag tror det är jag som omedvetet gett den fel signaler, fel uppmaningar. Jag lär ständigt känna min kropp och mer av det kommer det bli nu. Jag har aldrig ätit så som jag ska göra med nya kostplanen, det är lite läskigt. Följdaktligen vet jag ju inte riktigt på förhand hur den kommer reagera. Läskigt men spännande!

Kroppen förändras över tiden, det är en sak som är säkert. T ex tål den mycket mer och tuffare träning idag än förr. Jag minns när jag var helt slut om jag hade 3 träningsdagar på rad. Idag krävs det mycket mer för att jag ska känna den utpumpande slitna känslan (om det nu skulle vara något att sträva efter att uppnå...).  Hur mycket sömn kroppen behöver baseras också på vilka utmaningar jag ställer den inför. Nivån på passen påverkar behovet av återhämtning- genom såväl vila som kost. Det är ett evigt laborerande!

Hur väl känner du din kropp?