Har ni sett vädret!?
Det enda jag kan tänka på är att jag vill ut och springa efter jobbet!
Men det får jag inte!
Jag ska hedra mina vilodagar
Och bara springa 1 gång/ vecka
Dessa två saker har jag lovat min Coach
Och jag håller vad jag lovar
*duktiga jag*!
Men visst är det ett inspirerande vårväder?!!?
Jag lär mig att vila nu. Det är tungt och tufft och svårt. Just nu har jag ett grymt flow i träningen. Ett helt fantastiskt flow- det ena passet tycks faktiskt toppa det andra. Och nej, jag överdriver inte för att bloggen ska verka så himla positiv, utan det jag skriver är ärligt. Träningen går verkligen suveränt bra nu och jag har en hög intensitet och glädje i träningen. Passionen är närvarande och jag njuter av känslorna innan passen, under passen, efter passen. Träningspassionen och det grymma upplägget gör att utveckligen kommer. Om och om igen skickar jag tacksamma tankar till min Coach- hon lär mig att tänka smart med träningen, med kosten, med sömnen, med vilodagar!
Det vanskliga med flow är att det är så lätt att ta det förgivet! Jag tror inte jag är ensam om det. Att ett gott flow kan leda till att önskemålen om prestationerna skenar iväg. Man blir helt enkelt jävligt bortskämd! Den där bortskämda känslan leder till att man förväntar sig att varje pass ska överträffa det föregående. Ibland går det riktigt bra och man tycks skena uppför en prestations- stege men plötsligt kommer det där passet som inte toppar. Det kanske inte ens handlar om ett dåligt pass! Utan bara ett pass som inte toppade det förra och då kommer den besvikna känslan farande som ett slag i huvudet! Trots att det finns flera logiska anledningar- som som flera tuffa träningsdagar på rad. Känner du igen dig? Jag vet att jag inte är ensam om detta!
Man börjar knarka rekord helt enkelt! Här får man vara vaksam på sig själv och vaksam på känslorna och hur man hanterar dem. Påminna sig själv om att man inte kan persa (*sätta personliga rekord) på varje pass. Det kommer dåliga pass. Det kommer bra pass- pass som egentligen är bra men man nästan räknar bort dem för att det inte var topptopptopp! En abstinens efter nya träningstoppar- vare sig det gäller mätbara rekord såsom vikter, tid, kilometrar eller om det handlar om upplevelser.
Kan man konservera sitt flow? Jo, jag tror faktiskt det. Det kanske inte finns några garantier men en enkel och billig försäkring mot dippar i flowet är att lägga in vilodagar! Även om energin är på toppen och även om det känns som tusen miljoner myror i blodomloppet och tanken på att inte få köra skiten ur sig den dagen är olidlig. Vilodagar är bästa sättet att bevara flowet- minska risken att köra slut på sig- och höja möjligheterna till fler rekord, fler superpass, fler träningspassionshöjder!
Så ni som som har svårt att motivera er att vila- de det som dagen ni säkrar upp ert flow.
Plötsligt känns vilodagarna som en investering!
