Ett av alla

Ibland är det svårt att sammanfatta ett träningspass. Det gick liksom "bra". Enligt alla mått man kan mäta efter. Bra upplägg. Ryggen fick uppmärksamhet- fokus bred, massor av set för latsen. Därefter axlarna. Tungt, fokuserat, bra takt och tempo. Jag var stark. Bra utmaningar. Ingenting att anmärka på. Ett pass bland alla. Nöjd. Lugn. Svettig. Jag blir lite vimmelkantig när jag tänker på hur många träningspass jag kört och hur många jag har kvar. Tänker vi att det är ca 5 gympass på en vecka så är det alltså 45 pass kvar till deff- i runda slängar. Sedan ytterligare 4 månader innan den beryktade luciapokalen. Det är ca 18 veckor vilket ger ytterligare ca 90 gympass. Sen kan vi ju addera alla deffcardio! Måtte tålamodet och kroppen hålla och räcka. Måtte tiden räcka. Det är oändligt många pass ur en vinkel- men ur en annan kan jag undra hur fan det ska räcka för allt jag måste hinna åstadkomma... ???

Skärp dig Em!

Här

Nu

Sen kommer sen

Fokusera på ditt här och nu!

Hjälp!!

Overkligt

Läser listan och känslan är overklig och absurd
Ett mål är nått

Längtan

Jag vet att jag brukar påpeka att det är HärOchNu som gäller och att det är bra att fokusera på det. men idag trillar jag rakt ner i det förlorade landet Längtan!

Jag längtar till helgen för jag vet att den kommer bli både rolig och avslappnande!

Jag längtar till helgen för jag är trött och behöver både mental och fysisk vila. Jag längtar efter att vara i mitt hem och jag längtar efter lugn och ro med Kärleken. Jag längtar efter all det där som är bara vi!

Jag längtar till helgen för vi ska besöka landet och jag behöver det verkligen. Jag trivs så bra i Stockholm med närheten till "allt" (Vad är egentligen allt?) och älskar vårt område- men ibland är det så skönt att få åka ut på landet och andas in doften av gräsmatta, åker och jord.

Jag längtar  efter 5 lediga dagar

Jag längtar efter sommar och semester. I år är det 4 sköna veckor i ett svep och då ska jag ta hand om mig själv. Det ska bli så underbart med alla de där lediga dagarna- fri att spenderas så som jag älskar mest.

Jag längtar efter varm sol mot huden, en hud som blir brun, vatten, bryggor, gräsmattor, bara ben och brända axlar.

Jag längtar efter att min deff ska ta fart för jag vill se vad jag skapat. Nu ligger det ett mjukt skyddande lager över musklerna men jag är ju så oerhört nyfiken på vad som finns där under. Det pirrar till av iver i hela kroppen! Hur kommer jag se ut i december? Jag vet att vägen dit kommer vara stenhård och tuff och det är en kamp, men jag längtar så oerhört! Jag vill se vad resultatet blir, jag vill kämpa ända in i mål men jag är också så nyfiken på om jag lyckats skapa det jag kämpat för.

Sedan slog en annan längtan över mig. Den slog så hårt. Jag längtar efter dig. Fast vi aldrig ses igen. Herregud vad du fattas mig- du fattas mig så det skär i hjärtat. Snart ett år sedan vi tog adjö- men fortfarande kan jag känna dina andetag mot min hand.

Återställare och FitForFight

Bra mat igår- mycket mat!
Massor av vatten!
Nattsömn (visserligen i minsta laget)
En skön morgonpromenad med tillhörande underbara telefondejt
En dusch!
Voila!
Jag är fit for fight igen!
Träningsvärken i benen kommer sannorlikt att smyga sig på under dagen men ikväll tränas det rygg!
Idag är det dessutom torsdag! Hurra!

Delta, första in- trycket och så lite persning!

Älskar att komma till Delta! Älskar allt med det stället! Ljudet, stämningen, atmosfären- ja, fan till och med lukten och de fläckiga heltäckningsmattorna! Till och med det helcoola dörrhandtaget!

Idag var vi taggade till max, jag och BästaFinasteStarkasteLisa! Vi hade planerat in ett grymt benpass med fokus framsida och vader, och därefter mage. Det är sjukt bra att köra ihop med henne, vi har exakt samma tanke, samma upplägg, samma idéer. Peppar, uppmanar och stöttar. Skönt att träna med någon man är så samspelt med och som man står sig lika med och hyfsat jämnstarka. Hon är en utmaning för mig! Så ska det vara att ha en träningskompis- det berikar och jag har alltid en grym träningsvärk när vi kört ihop! Dessutom låter hon mig aldrig komma undan. Som idag- målet är att bibehålla vikterna från förra veckan med upp med 3-4 reps till och lägga mig runt 10 reps. Men när hon ser att 10:an kommer upp hyfsat enkelt låter hon mig inte stoppa där- så på många set blev det 1-2 bonusreps! Nyttigt! Jag tvingas träna min mentala styrka också!

Knäböj- gick sjukt bra. 90 kg funkade. 95 lika så. Sista setet blev en utmaning. En tresiffrig utmaning. Helt jävla absurt! Och innan nån tänker protestera så nä- det är inte ass to the grass, men å andra sidan är jag enbart ute efter att träna framsidan under såna här pass, och då är det helt okej att stanna vid 90 grader! Men självklart- jag avser att fila på djupet! Men personbästa är det- såjävladetså! Sammanlagt var vi väl uppe på 6 tunga set efter alla uppvärmningsset!

Sittande bensparkar- supersettades med jägarvila. Kräkjobbigt räcker som kommentar på den...

Hackliften- Inte kört på år och dar. Varför? Därför att jag hatar den! Men idag vet jag inte vad som hände- kanske var det för att Lisa var så peppad eftersom hon älskar den så jag hängde på, både med vikter och emotionellt och var lycklig för det! Det gick över förväntan och vikten nådde bra siffror. 80 kg. Ett personbästa som jag dock inte har nåt att jämföra med eftersom jag aldrig kör den! Men nu ska den nötas- sjukt bra ju! Varför har jag inte gillat den? Dumt!!

Stående vadpress i hackliften

Sittande vadpressar

Supersettade 4 varv med "fällkniven, liggandes, med viktplatta" och bålrotationer med kettlebells. Brutalt tungt med tanke på att jag redan hade en absurd träningsvärk!

Tack fina vännen för ett sjukt bra pass!!!

Jag blir så motiverad av att träna med dig!

Flög nästan hem på glädje och endorfiner! Jag älskar min träning! Jag älskar den så mycket! Jag älskar varje reps, varje set. Jag älskar gymmet och alla vikter, hantlar, tyngder! Jag älskar att vara stark och jag älskar utmaningarna! Jag blir så lycklig av att träna och det är vad det handlar om! Träning ska vara roligt! Och det är det- hur ont det än gör, hur jobbigt det än är, fast jag vill dö under passet, fast jag tror jag ska gå sönder ibland! SÅ fortfarande är det kärlek! Passion! Jag kommer till varje pass med glöd och jag går därifrån med glädje i kroppen!

Träning är kärlek!

Social, emotionell och materiell storstädning

Jag erkänner. Jag är torsk på storrensning. Jag har en kasta- fetisch. Jag går igång på tanken att få kasta och slänga saker. Jag älskar det! Jag är totalt okänslig och osenimental när jag gör det. Jag vill inte ha saker i skåp och förråd eller kläder i garderoben som jag inte använder eller älskar. Då kastar jag hellre. Jag älskar att rensa och jag är grym på det (har du svårt för det kan jag komma som rensnings-konsult, du blir av med grejjerna på ett kick- jag river så att säga av plåstret åt dig!)! Kärleken har varit lite blek om nosen några gånger när det är hennes högar som hamnat under luppen. Jag är hård och obeveklig! Jag förstår inte poängen med att hålla fast vid saker man inte använder- eller älskar?!

Jag rensar inte bara materiellt bland saker, utan även bland känslor. Om jag kopplar känslolivet till min träningssatsning är det inte så svårt att förstå kanske att det gäller att hålla koll på känslorna och försöka bemästra dem. Jag slåss mot negativa känslor emellan åt. Tjockångest. Valkångest. Pluffsångest. Såna känslor och tankar är inte välkomna i mitt liv. De måste bort. De lägger sig iväg, som ett tjock smutsigt filter så de där fina känslorna som fokus, disciplin, glädje, passion blir lite solkiga även de. Precis som de där onödiga prylarna i skåpen så åker de negativa känslor ut. Jag har inte tid med dem. De hjälper inte. Underlättar inte. Så de måste bort. Det gäller både de känslorna jag själv tycker lyckas skapa ibland, och sånt som andra människor försöker få en att känna. Det är inte välkommet. Kanske det bara får plats ett visst mått av känslor i en kropp/själ/hjärta- och då vill man ju göra plats för de känslor man älskar! Precis som kläderna på hyllorna- jag tror ni hajjar kopplingen/liknelsen!

Så jag städar materiellt genom att kasta saker. Jag städar emotionellt genom att vara uppmärksam på vilka känslor som påverkar mig. Slutligen har jag även storstädat socialt.

Detta kommer låta hårt men jag har avslutat relationer som inte tillfört något. Varför hålla fast vid människor man inte mår bra av? Det är som saker man inte älskar. Som känslor man inte vill ha. Kan man välja tycker jag man ska göra det. Varför stanna i en fullkomligt död, dränerande, uppgiven kärleksrelation med en partner som inte hjälper en att utvecklas, som inte stöttar, som inte får en att växa, som inte tillför lycka? Så varför skulle det vara annorlunda med vänner? Jag har inte tid eller lust att umgås med människor eller kalla de vänner om de inte just tillför något positivt till mitt liv. Det kan göra ont att avsluta en relation, särskilt om man känner att man verkligen investerat i den. Om man känner att man ansträngt sig för att det ska fungera, man har varit generös med sin tid och energi, och investerat i en relation. Men när man inte blir lycklig då är det nog inte en relation värd att behålla. Jag behåller min älskade Kärlek som får mig att må så bra och de fantastiska vännerna som på olika sätt tillför glädje till mitt liv. Vissa står en oerhört nära- vissa är mer ytligt bekanta men sätter ändå en guldkant på ens tillvaro. Fantastiskt egentligen att vissa är så ovetande om att de får andra att må bra!

Livet kan vara långt men också kort. Det är för kort för att satsa på fel människor, relationer, saker, känslor, aktiviter, jobb. Och samtidigt är det långt och man vill ha rätt utrustning med sig för alla de där långa dagarna. Om man tänker livet som en lång resa, en backpackingtripp, så blir det kanske enklarare att se vad man verkligen vill lägga i den där väskan man bär på. Det som bara tynger men inget tillför måste bort. Det som inte underlättar är onödigt att bära på. Så jag städar och rensar- emotionell, socialt och materiellt.

Och vad är det bästa med såna städningar?

Jo- all den plats man frigör!

All den underbara plats man då kommer ha för de där aktiviterna, människorna, känslorna, upplevelserna och sakerna man älskar och som gör en lycklig!

Den nionde veckan- KeepYourEyesOnThePrice!

Nu är den här. Nedräkningen bara rusar iväg och det skrämmer mig lite grann. Samtidigt som jag längtar. Jag längtar efter deffen. Jag längtar efter att strama åt kosten och kroppen. Jag ser så mycket fram emot att se vad som kommer komma fram när fettlagret försvinner. Jag längtar med en skräckblandad förtjusning. Tänk om det inte alls finns tillräckligt med muskelmassa? Tänk om fettet inte alls lossnar som det ska? Tänk om förbränningen inte alls är igång som den borde och behöver? Tänk om jag inte kommer ner dit jag ska och behöver? Många tankar far runt i huvudet! Självklart är jag rädd att inte orka oxå, rädd att inte orka kämpa- fast detta är en så onödigt rädsla för den kan jag göra nåt åt. Jag kan bestämma mig och bita ihop. Men det där man inte har kontroll över då? Ja- det skrämmer mig lite grann!

Men nu är alltså nionde veckan här!

Bara 9 veckor kvar innan uppbyggnadsfasen övegår till deff.

De tre senaste veckorna har jag köprt maxtunga vikter och legat på 6-7 reps/set

Denna veckas utmaning är att bibehåller de vikterna men öka repsen till 8-10/set

Rejäl utmaning att bita i men mitt självförtroende är starkt!
Jag kommer fixa denna vecka galant!

Jag har redan kört veckans första pass- biceps och triceps nu på morgonen!

Fick en nytändning via övningen stående hantelpress bakom huvudet (barbell skull crush)- länge sen jag körde den och jäklar vad den tog! Jag såg till att få bra variation mellan tvåhandsövningar och enhandsövningar- här ska minsann ingen arm få chansen att åka med gratis! Jag konstaterar att jag fått en bra start på dagen och den här träningsveckan!

Dagens uppmaning:

Keep Your Eyes On The Price!

Vilodag med årets första grill!

Underbar kombination! Njutning! Vila för kroppen som har en fruktansvärd träningvärk och som ska ladda om för morgondagens stenhårda pass som är inplanerad! Bara 9 veckor kvar på uppbyggnad.... Go Go Go!!!

Woodchopper!

Väldigt vad denna övning blev efterfrågad!

Ni är flera som frågat om den så jag ska försöka förmedla vad det är!

En riktigt bra övning för bålen, för magen. Jag är inte helt hundra på tekniken när jag utförde den, jag tycker den var svår, mycket att tänka på med rotation i kroppen, rotation i höften, vridning i benet, raka armar, rak hållning! Men jag kommer klart fortsätta träna och slita med den för den gav en sjuk träningsvärk! Tack Coachen för bra övning!

Här är en bild på den:

Jag har kollat runt på youtube och lite andra sidor och sett många förslag på utföranden. Bättre och sämre. Många tycks köra den med "krokig" rygg medan jag fick lära mig en mera rak hållning. Jag tycker också den tog bättre och blev mer koncentrerad när jag var tämligen rak i hållningen- visst blev jag starkare när jag böjde ryggen men jag tappade också den där perfekta kontakten med magmusklerna!

Jag körde den i en trissa som satt högt, som på bilden ovan, jag har även sett den utförd med ett utgångsläge i en trissa mer paralellt med axel, eller bröstkorg. Antar att denna övning är som de flesta- möjlig att modifiera och ändrar man lite så får man en annan kontakt. Min Coach läser säkert detta och får gärna uttala sig mer om denna grymma övning!

Film på utförandet:

Dock tror jag det fattas en del rotation i hennes kropp! Att vrida det ben som du roterar över, annars lär det göra ont i knät när man börjar köra med tung vikt! Och det ska ju ta i magmusklerna, inte bara vrida axlar och överkroppen!



Äntligen hemma!

Det är galet hur kär man kan vara! Efter att ha bott ihop i 2 år är det fortfarande olidligt att vara ifrån varandra! Men nu kommer Kärleken hem! 2 dygn ifrån varandra har känts som en evighet! Det enda som är bra med att vara ifrån varandra är att man får bevisat hur underbart det är att vara ihop! Fast... Du behöver inte åka bort för att jag ska veta det!

Ett helt vanligt gympass!

Åkte faktiskt till gymmet utan större ambitioner. En annorlunda känsla. Jag var motiverad och taggad. Jag var sugen på att träna. Jag hade ett bra pass planerat och jag var redo att genomföra det. Men jag hade inte några krav på mig själv, inte ambitionen att köra- skiten- ur- mig. Kroppen var faktiskt fortfarande trött efter gårdagen.

* Sittande rodd v- handtag

* Sittande rodd med stång

* Stående rodd med stång i hög- trissa för baksida axlar

* Sittande axelpressar

* Stående hantellyft framåt

* Stående framsida axlar/ bröst lyft med viktplatta

Bra pass. Körde det intensivt och fokuserat. Ingen vila utan bara kötta igenom samtliga övningar och de set och reps jag hade bestämt mig för. Jag känner mig nöjd med passet. Som sagt- inga stordåd, men fokuserat och tungt!

Förspänt

Stort lycka till!

Den här helgen är så stor för så många! Det är Stockholm Maraton och det är Elitloppet som går av stapeln. Lycka till ni alla- oavsett vilket av det ni satsar på! *ler*!

Själv är jag strax på väg till gymmet. Känns lite halvt absurt efter gårdagens urladdning men det finns en muskelgrupp eller två som är redo för en omgång till. Dessutom är det vilodag imorgon med besök hos underbara svärföräldrarna! Har rejält med träningsvärk i magen från igår, och i benen. Kroppen känns mosad och det blev en brakfrukost den här morgonen. Den var tyvärr jobbig att få i, jag har alltid svårt att äta morgonen efter ett sådant megapass, men jag behöver ladda i ordentligt känner jag. Var fortfarande lite skakis när jag vaknade! Men nu är den i magen och planen för dagen är klar. Idag väljer jag att åka till SATS Farsta där jag inte känner så många. SATS Medborgarplatsen är ju annars mitt stam- gym där jag trivs allra bäst. Men jag har lärt känna lite för många där så ibland är det skönt att åka till Farsta. Jag har gjort en deal med mig själv- inte börja prata med någon där så jag kan vara helt osocial och bara träna järnet när jag är där. Inte för att jag maskar på Medborgarplatsen heller- men ni förstår kanske skillnaden!

När jag tränar ska jag tänka på alla häftiga människor som springer Maraton idag. Det är något jag själv aldrig drömmer om men jag har en enorm respekt för de som springre. Över 4 mil! För mig är det overkligt långt, jag som knappt sprungit över milen. Jag tycker det är rätt trist att springa långt så jag är imponerad både av deras mentala uthållighet och den fysiska! Snacka om inställning, mentala förberedelser och fokus!

Kan inte sluta skratta- eller gråta!

Alla känslor är uppochner och inochut! Tårarna forsar nerför kinderna, av utmattning och av avklingande endorfiner. Men i hjärtat är jag lycklig och inom mig skrattar jag. Kroppen är utpumpad men samtidigt så pigg. Jag vill lägga mig ner och dö samtidigt som jag känner mig redo att lyfta en häst. Jag vill skratta och gråta. Jag vill dansa runt i vardagsrummet och fira känslorna, samtidigt vill jag bara fortsätta gråta och tömma ur mig alla känslor. Det är cirkus inom mig!

Passet med min grymma coach Madde ikväll blev verkligen grymt!

Vi var på WorldClass Nybroplan som jag verkligen gillade måste jag säga! Snyggt, fräscht och gott om utrymme! Dessutom fick jag en vattenflaska av den trevliga receptionisten- bara en liten sak men det är tanken som räknas och det var trevligt! Madde hade med sig pre- work- out tabletter jag beställt och jag premiärtestade dem. Vidare recensioner kommer komma när jag kört lite mer på dem- men de hade ju tveklöst en effekt.

* Utfallsgång med rotationer

* Frontböj

* Knäböj supetsettade med upphopp (förhatligt!)

* Sittande bencurl för baksida

* Finnen (kärlek vid första ögonkastet- detta ska nötas!)

* En ny magövning- liggande med "medicinboll med handtag" bakom huvudet som sedan lyfts och möter knäna!
* Wood- chopper! En annan ny galen bålövning som tog så bra när jag tillslut fick till tekniken!

* Sittande bålrotation med kettlebell

Därefter var det dags för UppTillBevis!

För några veckor sedan gav Coachen nämligen mig 3 stycken utmaningar som idag skulle checkas av. Efter ovanstående pass. Mina förhoppningar att sätta dem var väl så där, särskilt med tanke på att det endast är 1 av dem jag hade fixat under veckorna jag tränat!

Utmaning 1!

3 chins

Jag har aldrig klarat mer än 1. Men jag satte dem- helvetesjävlar- jag flög upp alla 3! Jag landade sedan på golvet totalt chockad! Vad hände?!

Utmaning 2!

6 reps på 80 kilo marklyft. Den kände jag mig trygg med och var säker på att jag skulle sätta- och jajamen!

Utmaning 3!

45 armhävningar

Madde hade tidigare frågat hur många jag gjort och jag kaxade och sa "35". Under veckorna jag tränat nu har jag inte kommit över 30. Detta var det sista idag, sista utmaningen, så va fan! Började mata på, de 20 första gick ju enkelt, 10 till gick helt okej, när jag kom till 40 skakade jag i hela kroppen- efter nummer 45 dog jag! Men vad spelar det för roll?

3 utmaningar uppsatta- 3 utmaningar avklarade!

Lyckan och stoltheten har inga gränser!

Jag vet att jag kanske låter dryg/ kaxig/ förmäten nu men jag kan ta om någon säger det. Jantelagen är ett skämt! För jag är lycklig- så fruktansvärt lycklig!! Och stolt över mig själv! Jag är så mycket starkare än jag tror- om bara pannbenet och insikterna om detta kan komma ifatt musklerna så kan inget stoppa mig!!

Tack Madde för all du ger mig. All kunskap, all insikt, allt stöd och allt pepp. Jag litar så fullständigt på dig och lägger utan eftertanke över allt till dig och följer dina instruktioner. Jag njuter av känslan att våga lita! Jag fylls av inspiration och motivation och inte blir det sämre av att jag ikväll fick höra att jag bygger bra och ligger helt i fas! Jag blir så himla glad och stolt! Men även trygg- om hon tycker att jag ligger i fas så litar jag på det. Jag har enormt svårt att vara objektiv och tycker ju att jag har alldeles för lite muskler och mest bara fett- men om Madde säger att jag bygger bra då litar jag på det!

Förövrigt fick jag presenter ikväll! En Smartshake som jag är så glad av (en shake med flera bottenskikt så man kan förvara proteinpulvret eller andra tillskott direkt i den!) som kom från Sportkost.se samt ett snyggt träningslinne med PureFitness snygga logga:

Sjukt snygg logga och en sjukt stolt tjej som får bära den!

Skrattar och gråter av lycka, stolhet och utpumpningen!

World Class Nybroplan

Dit styr jag strax mina steg! Dags att möta min Coach för ett pass. En avstämning kring vad som skett sen sist, en push inför vad som ska komma, lite ny inspiration och så tung träning. Jag har längtat till den här dagen och det här passet! Kan man förresten börja en helg på bättre sätt?!

Glad helg!!

Det ska bli något av det här!

Ja det ska det bannemej!

Jag är under konstruktion!

Bredda- kom igen, bredda då!

Forma, ändra, bygga!

Ombyggnad och uppbyggnad sker!

SvenskaKroppsKulturFörbundet

Wopaa!
Då var man anmäld och registrerad på SKKF!
Läskigt, men så spännande!
Kom till min hand kära licens- du är efterlängtad!

En riktig vilodag!

Raka spåret hem efter jobbet

Vila i soffan

Pussa på katterna

Fixa och fnula runt lite i lägenheten

Städa köket

Pyssla lite i garderoben

Lägga sig på soffan igen

Läsa nya BODY!

Blir inspirerad!

Definitivt en bra idé att vila idag. Imorgon möter jag min coach för en stenhård PT- timme. Jag är lite nervös, lite pirrig. Jag vill ju ha utvecklats sen vi sågs sist. Det är viktigt för mig. Jag ser massor fram emot att träffa henne men lite känns det ju som ett läxförhör! *skratt*!

Sträck på dig!

Befriad och berusad!

Det bubblar och spritter i mig! Allt är så extremt mycket på riktigt nu! Det jag vill ska hända det händer verkligen! Jag har en PT- timme med världens grymmaste coach imorgon! Tokvilar hela dagen idag och ska ladda med bra käk så jag är super pigg och stark imorgon kväll när vi kör. Jag längtar! Dessutom ska hon ha lite nya kosttillskott med sig, en ny produkt, ska bli spännande att testa! Rapport kommer efter att den är testad och utvärderad! Känns som jag valt ett grymt bra team- jag har fullt förtroende för både Madde och Minette och det är viktigt! De har erfarenheterna och den bakgrund som krävs för att jag ska känna mig riktigt trygg! De utvecklar det nystartade teamet och det går framåt med stormsteg- ny samarbetspartner landad t ex! Dessutom har en kickoff planerad och mina tågbiljetter är nu precis köpta och betalade! Jag räknar ner tiden och ser fram emot att dessa 5 veckor ska passera så jag får åka dit och träffa alla! Det finns så mycket energi och så mycket fokus att dela. Jag ser fram emot att träffa alla, att träna ihop, att ta del av allas tankar och erfarenheter. Vi har ju samma mål, samma dröm! Undrar om man behöver ha en extra plats på tåget hem eftersom jag kommer vara så uppsvullen och överfull med inspiration!? *ler!* 

Livet är en fantastisk resa och jag känner mig så lycklig och trygg i den väg jag valt. Äntligen lyssnar jag verkligen på mig själv. Äntligen vågar jag fullt ut gå mot mina drömmar! Det är befriande och berusande!

Color me!

Jag fortsätter försöka. Fortsätter få in färg i träningsgarderoben! Hittade detta linne igår på H&M och blev riktigt glad, färgerna gör mig glad:

Jag försöker lära mig att vara stark i färger. Jag tycker jag är starkast och kan köra mest "rått" när jag är klädd i svart! Dags att släppa sarjen och inte vara beroende av såna mentala små bluffar! Jag kommer aldrig vara hon kommer till gymmet i rosa från topp till tå, men att springa i detta linne när solen skiner känns ju helt rätt!

Om jag hade råd så skulle jag bara klä mig i, och träna i Adidas och BetterBodies! Mina favoritmärken! Och så Fred Perry och så kanske krydda med lite Nike. Men nu är jag inte gjord av pengar *attans* och då får man vara mer kreativ. Jag har mycket träningskläder från H&M och det funkar utmärkt, Stadiums märke SOC är också väldigt prisvärt! Titt som tätt blir det också en sväng till Igor Sport på Götgatan, där kan man köra märkskläder betydligt billigare- riktigt bra outlet!

Var köper ni träningskläder? Favoritfärger? Favoritmärken?

Bra jobbat benen!

Det blev ett riktigt bra benpass, med fokus på tyngd och styrka!

Efter ett antal olika uppvärmningsset med knäböjen gick jag på den tunga vikten!

6 set tunga knäböj (7-8 reps/set)

4 set tunga raka marklyft (7 reps/set)

4 set bensparkar- maxad vikt

4 set liggande bencurl- höjde vikten ytterligare från tidigare!

4 set tunga stående vadpressar- jag tror dock jag fegade lite på de 2 första!

Avslutade med lite mage- indragningar på pilatsboll. Gjorde nästan för ont med tanke på att jag ju körde ben igår!

Nöjd med passet iallafall- bra fokus- bra intensitet och perfekt kontakt. Detta var ett sånt där pass då allt stämmer. Då det bara går att trycka på. Då smärtan är skön!

Också nöjd med nya träningslinnet. Försöker föra in mer färg i träningsgarderoben! Som vanligt är det ryggen som lockade och fällde avgörandet!

Tålamod

Är det något jag inte har så är det tålamod. Inte ett skvatt. Inte ett dugg. Jag vill alltid ha allt på en gång. Inte vänta. Jag vill ha det nu. Köpte bikini idag och tillät mig studera mig själv. Otäckt. Läskigt. Nästan naket. Jag visualiserade det som komma skall. Och jag gillade det jag då "såg".  Men verkligheten gillas inte. Jag vill träna hårt, jag vill bygga muskler men nu vill jag gå på en diet. Jag vet att jag kommer få äta mina ord och jag kommer sakna den här tiden när jag åt för att växa. Men just nu skulle jag kunna ge nästan vad som helst för en strikt diet. Se kilona falla av, musklerna komma fram, fettat rinna bort. Jag vill vara tight. Och fit. Jag ska bli det. Men jag vill det nu. Absolut, just, exakt, precis, jäkla nu! Det är 9 1/2 vecka kvar till dietstart. Jag vill knäppa med fingrarna och vara förbi dem. Men å andra sidan är jag ju livrädd för det som kommer sen. Så ni ser- inget tålamod och dessutom ambivalent. Hur kan man se fram emot att dra ner kosten och äta mindre, orka träna mindre hårt? Puckat! Ja, kanske. Jag vet att jag kommer få kämpa, jag vet att det kommer bli jobbigt... Men jag ser den perioden som en rejäl utmaning- en utmaning jag vill ta mig an nu!

Helhetskänslan och gillanden!

Idag är jag mosad och full av träningsvärk, från naveln och uppåt. Gårdagens tunga ryggpass känns av idag, rejält! Och jag har fortfarande träningsvärk i axlar och bröst sedan måndags pass. Ikväll står ben på schemat- ska bli skönt, för där har jag ju iallafall ingen träningsvärk idag! Jag älskar den helhetskänslan som jag vet kommer infinna sig under morgonens vilodag! En helhetskänsla! Imorgon kommer jag vara mosad från topp till tå! Det gillas!

Annat som gillas är att det är lön idag! Hurra!

Gillas gör också tanken på 5 dagar ledigt nästa vecka- röda dagar och helger gillas!

Mer gilla på att jag antagligen ska köpa den finfina bikin jag provade i förra veckan!

Dessutom tokgillar jag ju min dag började- 40 minuter powerwalk i svettigt tempo kombinerad med en härlig telefondejt! Tack gullet!

Dessutom tokälskgillar jag min Kärlek! Finare, snyggare, snällare och mer omtänksam människa går inte att finna!

Och om inte alla dessa gillanden vore nog så gillar jag verkligen den här bilden som jag snor direkt från PureFitness facebooksida:

Det finns mycket att gilla!
Vad gillar du lite extra idag?!

Tung träning men lätt sinne!

Hon har den inverkan på mig. Jag blir glad! Så glad! Och så är hon bra för mitt självförtroende- för hon peppar! Som en riktig kompis!

Kvällens underbara pass på Delta bjöd på mellanmånga övningar men massor av set!

Först chins- Tappade räkningen på set, men kanske 6? Lisa är så sjukt duktig på att anteckna all sin träning, jag kör på höft och minne. Kanske borde börja anteckna mer?
Sen breda latsdrag- Maxtung vikt och dragremmar när greppet svek mig
Sen marklyft- Jobbade mig upp till 80 kg som är mitt mål och drog 7 reps. Försökte med ett set till men fick inte upp den från golvet. Ner till 70 kg och jobbade 5 set till där. Tålamod...
Efter det en latsmaskin jag aldrig testat förut men som var sjukt bra! Mer i den tack!

Att släppa loss oss på Delta är ju som 2 barn i en leksaksbutik! Underbart!!

Därefter körde vi mage
Supersettade sittande vridningar med kettlebell och plankan
Följt av "benindragningar" på pilatsboll

Sen var jag typ blind av svetten som ran  i ögonen och slut i musklerna! Tack för ett underbart utpumpande men energigivande pass min fina vän!

Ryck upp dig!

Nu får de fan vara nog med gnällande!!

Kroppen är pigg- stark- lätt- mäktig!
Punkt slut!

Mot DeltaGym och hård träning med min Lisa!

Tunga dagen rullar vidare

Tungt att springa imorse

Tung känsla i kroppen

Tungt träningspass planerat ikväll

Tungt att äta! Jäkla tungt att äta. Jag får plocka fram disciplinen även där. Jag skulle vilja vara utan mat idag, bara äta yoghurt. För kroppen är tung och svullen. Hormon-tung. Så det vore skönt att leva på yoghurt. Eller fil. Skulle kunna tänka mig en piggelin också. Eller två. Men inte mat. Fast jag måste äta mat så jag äter mat. Äter enligt mitt kostschema. Tugga och svälj. Det behöver kanske inte vara svårare än så? Om man bestämt sig så har man. Då gör man väl vad som krävs? Inte bara ibland, inte när man råkar känna sig motiverad, utan hela tiden. Regelbundenhet. Konsekvent tänkande. Orubbliga rutiner. Tankarna maler och far fritt i huvudet. Men så länge viljan ligger där som en trygg filt, ett säkerhetsbälte, en motor, ett ankare, ett vindskydd- ja då kan jag bemästra vilka känslor som helst! Vill man så kan man!

Tung snabblöpning!

Just idag känns det väldigt orättvist och hemskt att behöva vara tjej! Mens... PMS... Huvudvärk, magvärk, tung känsla i kroppen, svullen, seg, däst. Jag hatar det. Jag vill inte ha det. Ta bort ta bort. Urk! Jag måste få gnälla lite. Fast det är som med vintern, man borde inte bli överraskad när det blir svinkallt och bussarna är inställda, men ändå är man liksom aldrig beredd. Samma sak här. Spelar ingen roll hur gammal jag blir, det är lika jävla jobbigt varje gång. Jag lever i förnekelse i de där underbara mellanveckorna- sen kommer den här skit- veckan och chocken följer liksom alltid med. Kanske dags med en ny taktik?

Löpning imorse. Det kändes som jag hade cement i vaderna, hubbabubba under skorna och 2 ton överkokt pasta i magen. Härligt va? Nä! Det gick inte att bara springa för det kändes inte som jag kom någonstans alls. Frustrarande! Jag behöver springa fort för att lätta upp mig egen sinnesstämning. Så det fick bli intervaller. Supersnabba rusher och mellan dem korta powerwalks. Så det blev ju en bra tur trots allt. Även om känslorna är där de är. Ja, jag tänkte snluta gnälla nu, men det verkar inte gå någe vidare. Så det är helt enkelt mest syn om mig... I hela världen!

Tur att jag ska träffa Lisa ikväll! Det peppar alltid upp!! Dock ska vi köra ett ryggpass och jag undrar ju stillsamt hur denna häffaklumpskropp ska kunna hävla upp några chins? Återstår att se!

Skönt att vara mig igen!

Jag tappade bort lite av mig själv i slutet på förra veckan. Jag var inte riktigt jag. Inte samma energi, inte samma tryck. Jag var trött och håglös.  En mycket obekant och ytterst obehaglig känsla. Skönt att lite extra vila kunde råda bot på det. Skönt att vara sig själv igen. Skönt att åter känna kraften och trycket i kroppen!

Det blev ett riktigt kul pass ikväll!

Både jag och Kärleken var taggade och axlar och bröst stod på agendan. Dessutom kom vi ovanligt tidigt till gymmet och den värsta folkmassan (som alltid är värst på måndagar!) hade inte hunnit komma- så skönt! Vi maxade på för fullt i samtliga övningar och jag känner mig så nöjd när jag säger att vi verkligen utnyttjade varje övning, varje set, varje repetition!

* Sittande axelpressar

* Stående flyes utsida axel

* Sittande arnoldpressar- utan ryggstöd

* Drag med stång i CCn- baksida axlar

* Lutad bänkpress

* Liggande press med hantlar

Vi avslutade med 50 stycken framsida axel/ bröstpressar med 10 kilos viktplatta! Skönt sätt att mosa ut det sista!

Tänk vad dyrbar den är- kroppen. Hur vi tar den förgivet. Jag förväntar mig att den ska vakna  varje morgon, full av energi och redo för allt som mitt huvud vill. När den där håglösheten träffar mig så är det en påminnelse om att vara ödmjuk och visa kroppen omsorg. Vi är ett team. Det är kärlek. Inte ett krig!

Att jämföra sig med andra

Det sägs att man inte ska jämföra sig med andra utan bara med sig själv. Jag undrar hur realistiskt det är. Alla jämför sig. Punkt slut. Okej okej, det kommer vara någon som kommentarer nu och skriver "jag jämför mig minsan inte med någon"- men då får du väl vara undantaget då. Regelbekräftelse och undantagsfall.  Men de flesta av oss gör de- jämför sig. Och jag ser inget fel i det. Jag har mina förebilder- en del bara i form av googlade bilder, andra förebilder är vänner. Jag jämför mina prestationer med deras, min fysik med deras. Ochsåvidare. För mig är det inte negativt utan peppande. Jag jämför mig inte för att hylla dem och sänka mig själv- jag har en annan tanke i huvudet!

Den som nått dit jag vill nå har bevisat att det är genomförbart!

Så det ligger inget fel i det. Alla börjar vi någonstans. Pauline Nordin såg inte ut som hon gör idag när hon föddes, inte Jillian Michels heller om någon fick för sig det. Alla de stjärnor jag har på min önskehimmel började någonstans. Någon gång greppade de den första hanteln, gjorde sin första armhävning, genomförde sin första deff, steg för första gången ut på scen. Det är inte underligare än att läsa någons CV- något arbete var det första, någon praktikplats lade grunden, någon utbildning var den första. Vi lägger en grund och bygger från den. Alla föds någonstans och börjar någongång med ett steg mot det mål de bestämt. Så de som du har som förebilder tog någon gång sitt första steg, sitt andra, sitt tredje... De tog alla, det är varför de nått dit de nått!

Självklart kan det finns ett negativt moment i att jämföra sig. Det kan klart finnas en destruktiv känsla i det. Jag har fått mig en örfil ibland när jag jämfört mig själv med vissa personer och jag inser att jag inte bara är mil ifrån där de, utan ljusår. Men jag skakar av mig känslan och snart går färgen på kinden ner, pannbenet trycker på, hornen bultar där under huden vid tinningen och hela kroppen, hjärtat, hjärnan fylls av beslutsamhet. I helvete heller att jag nöjjer mig med mindre än allt. I helvete heller att jag stannar innan jag nåt dit jag beslutat mig att nå. Så fan heller att jag ger upp! Min utgångspunkt idag är en annan än för ett år sedan. Jag har flyttat fram mina markörer och sitter idag med andra kort på handen. Jag ser längre idag och har fler erfarenheter att ta avstamp ifrån. Så jag fortsätter jämföra mig i in strävan efter att alltid ha gått om inspiration. Jag fortsätter ha mina förebilder och imponeras av dem. Så jag tycker det är okej att jämföra mig så länge anledningarna är de rätta. Det är inte för att trycka till mig själv, inte för att kritisera mig själv, inte för att förminska mina egna prestationer. Jag har istället förebilder!

Jag vill lukta mod

Jag luktar gott! Nytvättat hår. Och nytvättade fräscha kläder. God doft på mitt shampoo (var det äpple och nån blomma kanske?) och även på balsamet. Min älskade Armani- parfym har skvätts på och den luktar mig, och jag den, eftersom jag haft den i åratal. Min frukost luktade mindre gott enligt kollegorna- tydligen gillar den inte lukten av fil och kokta äggvitor. De brukar heller inte hurra när jag har tonfisk med mig till mellis. Det doftar tydligen inte heller gott. Jag luktade nog inte så gott på gymmet imorse eftersom jag blev väldigt svettig. Jag var redan lite svettig när jag vaknade efter nattens hemska mardrömmar. Sömnsvett luktar apa. Färsk svett är det väl inte så farligt med. Det luktar inte illa på gymmet om alla svettas i rena träningskläder. Det finns en kille på mitt gym som nog sällan tvättar sina träningskläder. Det är illa. Det är helt ärligt så illa att jag bytt övning fast jag inte varit klar, bara för att jag känt ett behov av att flytta till andra delen av gymmet. Han luktar riktigt illa- gammal svett i otvättade träningskläder. Det luktar äckligt- som gammal rutten hundmat ungefär. Känner man inte det själv?

Jag tränade armarna imorse. Både biceps och triceps. Bra och varierade övningar planerad efter ett bra helheltstänk. Efter det la jag mig på golvet en stund för att köra några plankor. Jag drog in doften av golvet, det susade till i huvudet och plötsligt var jag tillbaka i gamla hemstaden, och idrottshuset. Jag minns hur det luktade där. Jag minns när spinningen kom till stan och var ny och det var så hippt. Och när man sa att man gick på spinning var man liksom stolt- alla "vågade" inte gå på det. Denna nya träningsform hade rykte om sig att vara hård, tuff och att framkalla svimattacker. Jag var modig och gick dit och cyklade på de rangliga cyklarna och växlade stå, sitta, stå, sitta allt enligt instruktörens instruktioner. Tänk vad en doft kan påverka oss. Tänk hur dofter knyter an till minnen. Så doften av träningsgolvet idag fick mig alltså att minnas en stund då jag kände mig modig. Jag vill vara modig. Jag försöker bevara den doften idag. Doften av att vara modig. Kan man få lukta mod?

Motivation vs disciplin

Jag har fått frågor som:

Vad får du din motivation till träningen ifrån?

Hur behåller du din träningsmotivation?

Och andra liknande frågor

Jag vet inte exakt hur jag ska sätta ord på det svar som finns inom mig. Men det handlar om hjärta. Vilja. Driv. Passion. Jag har motivation jämt. Dygnet runt. 365 dagar om året + den extra som krävs vid skottår. Jag är alltid motiverad att träna. Alltid. Min motivation kommer från mitt mål. Och mitt mål håller uppe min motivation. Motivationen att nå målet. Jag är sån som behöver ett mål. Inte en dröm- utan ett mål. En handfast plan och ett konkret mål. Jag är nog ingen drömmare utan en rationell, logisk, konkret målsättare. Så jag sätter upp ett mål som kommer ur en inre brinnande vilja. En vilja till någonting mer, någonting större. Jag älskar att träna men jag vill ha ett mål med det. Därför tilltalar det mig sällan att gå på olika pass. Det kan vara ett roligt inslag, en omväxling (inget jag behöver men ibland bara på skoj), en aktiv aktivitet kombinerat i en social träff med någon vän. Men att träna olika pass är inte målinriktat för mig och därför tycker jag heller inte att det känns meningsfullt. Träningen känns meningsfull när den leder mot målet. Målet styr hur jag tränar. Jag är extremt målfokuserad.

Av dessa anledningar kan jag nog härleda min motivation till min disciplin. Jag är disciplinerad. Fruktansvärt fokuserad och med ett tunnelseende om det så behövs. Jag gör det jag ska. Jag tar alla steg. Jag har den disciplinen. Jag går upp tidigt, jag tränar innan jobbet, jag tränar efter jobbet, jag tränar i regn, snö, kyla, mörker, mitt i sommarhettan. Jag tränar ensam när andra sover. Jag väljer träningen före så många andra saker. Jag planerar in min träning och därefter allt annat. Det finns så mycket som gör mig lycklig men träningen står aldrig tillbaka. Ibland ser jag det som ett jobb. Och ja- jag vet! Vissa som läser detta kommer säga att jag är dum i huvudet. Japp, jag vet det. Det finns ju de som tycker att om man har den inställningen som jag har så bränner man snart ut sig. Eller om man inte bränner ut sig så kommer man tappa lusten. Viljan. För ni tycker att träningen inte blir kul om man resonerar som jag. Vissa översätter det till måsten och det brukar vara något som många människor skyr som pesten. Måsten... Sånt som väcker rebeller i en? Om man måste något så vaknar gärna instinkten till uppror. Men det är inte så för mig. Jag älskar träningen! Jag binner för den! Min eld brinner så fruktansvärt hett. Jag är passionerad med det jag gör. Mitt "måste" är en passion. Och min disciplin är min livlina. Jag tappar inte målet ur sikte. Jag har inte någon motivationssvacka. Jag förlorar inte fokus. Jag blir inte distraherad. Jag älskar det jag gör. Jag konserverar min passion och behåller min vilja. Med hjälp av min disciplin behöver jag inte förlita mig på inspiration eller motivation. Har jag bestämt mig för något så har jag.

Så svaren är väl att min motivation kommer från mitt mål och min disciplin är vad som gör att jag inte släpper mitt mål eller sviker min väg!

Näst efter träning

Så är skrivandet min passion. Att få sätta sig bekvämt, datorn uppslagen och sen låta fingrarna springa över tangenterna. Skriva ord efter ord, låter meningarna avlöpa som om de hade eget liv, låta nya ord formas och uppenbara sig. Jag släpper sällan tangentbordet med blicken, det är som om en annan själ intagit min kropp och jag skriver dennes ord. Det finns ingen hejd och inget stopp. Karaktärer blir till, relationer skapas och händelser uppstår. Jag ser situationer och händelser och jag snubblar nästan över mina egna fingrar i iver att skriva ner dem. Tryck efter tryck på tangentbordet och när fingrarna tillslut grinar i skrivkramp så lyfter jag blicken och noterar att flera välfyllda word- sidor löpt förbi. Jag älskar historierna som dyker upp i mitt huvud. Jag öser ur egna minnen och andras berättelser. Jag lånar och förstärker, jag inspireras och sätter mig in i hur andra måste känt. Och nya historier skapas.

Näst efter träning är skrivandet min passion. Där får jag ett utlopp jag behöver, annars sprängs jag av alla ord jag spar inom mig. De måste ner, ut, och lyser sedan på skärmen. Jag njuter. 150 sidor i något dokument. 95 i ett annat. Några kapitel här och där att sammanfoga. Människorna i mina historier har eget liv- jag lär känna dem var efter jag skriver deras historier. Jag skriver inte om dem- jag skriver genom dem. Huvudet har ingenting med saken att göra- jag skriver ur hjärtat. Ibland rullar tårarna, ibland mår jag illa, ibland når jag en nivå av upphetsning, men jag är inte hungrig och sällan törstig. Jag känner det människorna i mina historier känner- ibland skäms jag över saker de gör och säger, men jag dömmer dem inte utan jag låter dem blomma ut. Jag slutar existera när skrivpassionen tar tag i mig.

Så till dej som frågade om jag har något annat intresse än träning- jag har en skrivpassion!

Ni då?

Ni läsare?

Vad har ni för passioner i livet?

Sommarfrukost med doft av syren

Det här måste vara bland det ljuvligaste som finns!

Lång sovmorgon sedan frukost i solen i trädgården! Färskt bröd med aprikoser i, jordgubbar, brieost, kalkon...

Jag älskar svensk sommar och den här börjar så bra!

Jag har testat Tree- cross

Eller kanske rättare sagt varit med och uppfunnit det. Martina och jag är snart redo att lansera en helt ny träningsgren *skratt*! Här kommer några övningar:

Treelifting

One- arm treelifting

Martina visar tree- climbing

Vi körde även en del mer "traditionella övningar"

Passet var 5 varv på:

5 knees to elbows

10 bänkpress

15 situps på bänk

20 "t- bar- rodd"

Tung övning!

Min kompis har värsta snygga ryggen!

Passet gick helt okej men min kropp är inte som den ska. Kändes så trist när jag ville vara redo för ett riktigt pisk- pass. Men istället blev det rätt segt. Jag fick snabbt en hög puls, en konstig pirrande känsla i benen och ett susande i öronen. Jag känner mig absolut inte sjuk men jag känner att något är fel i kroppen. Så vi bröt där, myste med picknick och snack. Tack för en superhärlig förmiddag fina vännen!! Resten av dagen har vilats på filt på gräsmattan och imorgon blir det antagligen en total vilodag. Jag har inget annat val än att lyssna på kroppen!

Vad har hon hittat på?!

Vem vet!
Men kul ska det bli!
Sätter kurs mot Bästa Martina och förbereder mig på det värsta! Bara kroppen pallar... Saknar att känna mig 100% fullständigt på topp!

Hoppas ni alla njuter av solen idag!!

Jag ska njuta av den med en fin vän, träning och picknick! Mys!

Välkomnar sommaren på Mälarpaviljongen!

Med Sara!
Med rosevin!
Glädje!
En filt om axlarna!
Kom sommar!
Jag är redo!
Jag trivs!

Och Sara- du gör mig glad!

Tagit tag i sommarångesten!

Lite terpai på lunchen! Provat b-i-k-i-n-i! Urk! Blä!

Bikinin var snygg som fan, men kroppen rimmar inte riktigt. Att köpa bikini är en sån där årlig ångestgrejj, så jag tänkte att man får göra det i omgångar. Lite terapi på lunchen alltså. Så nu är den testad för första gången. Sen ska jag testa den igen och förhoppningsvis köpa. Gud så smart jag är!

 Det enda roliga var att spana in ryggen- bra med speglar från två håll så man får chans att se vad som händer där bakom! Men hur tar man kort på det? Omöjligt!

Jag rycks med!

När kroppen säger ifrån

Den säger verkligen ifrån. Somnade med sus i huvudet, gung i kroppen och ett enormt illamående igår. Vaknade inte när jag skulle, tog ingen morgonwalk. Lyckades tillslut tränga ur mitt medvetslösa tillstånd och baxa upp min kropp ur sängen. Kroppen är helt totalt fullständigt slut. Vilodag idag? Ja. Absolut. Definitivt. Tung i kroppen och trött i huvudet. Måste äta ordentligt- med det är himla svårt på dagarna när jag känner mig så här dränerad...

Betyg på Vitargo

Sedan slutet på mars har jag testat Svenskt kosttillskotts Vitargo. Jag blandar Vitargon med proteinpulver och tar denna shake efter träningspasset. Vitargo är en snabb kolhydrat som hjälper mig med min återhämtning! Jag tycker det funkar bra med Vitargon, jag har lättare att ta en shake direkt efter träning än att äta nåt så det funkar bra för mig. Det enda jag inte känner mig nöjd med är att den påverkar smaken på min shake. Det står att det inte ska göra det- men det gör den. Och eftersom jag älskar smaken på min proteinshake (Core Protein) så blir jag ju lite besviken att Vitargon påverkar smaken, det blir helt enkelt inte lika gott. Det går i, men det smakar inte särskilt gott. Det är ett minus. Jag ger Vitargon 4 av 5 poäng- och det som drar ner är just smaken.

 Fast Carbs (Maltodextrinet) som jag också har kan man ju jämföra med och den påverkar ej smaken vad jag kan känna. Maltodextrinet är dessutom billigare (64 kronor för 1500 gram) jämfört med Vitargo som ligger på 379 kronor (2000 gram visserligen, men om man räknar på kilopris är det en enorm skillnad). Nu ska ju Vitargon vara bättre och mer effektiv, vilket man ju får ta med i kalkylen när man bestämmer vad man vill lägga pengarna på!

Jobbigt men med oväntade PB

Hela dagen har jag känt mig mosad efter gårdagens pass. Mosad, trött, lite febrig, utpumpad och hungrig. Jag har jobbat, mest stillasittande och försökt äta lite extra. Men det var en ganska trött Em som kom till gymmet.

* 10 minuter full-fart-trampning på motionscykeln. Det var jobbigt och pulsen skenade. Av det lilla...

* Marklyft stod sedan först på agendan. Några lätta uppvärmningsset och sedan på med vikten. 60 kg gick bra. 80 kg var PB sist- jag rubbade det inte idag... Vad fan! Växlade tillbaka till 60. Sedan 65. Sedan 70. Sedan 75. Och där var det stopp. Totalt stopp! Jaha...

* Chinsen då? 4 set á 5 reps. Kärleken passade men jag gjorde iallafall den första på de 3 första seten själv. Bra där!

* Latsdrag brett grepp. 60 kg är mitt PB och det gick idag med. 3 såna set á 6-7 reps. Men det var betydligt tyngre än sist.

* Latsdrag smalt grepp (v- handtag). Skenande puls och jobbiga känslor. Tungt. Bara tungt! Jobbigt tungt!

* Sittande axelpressar. Här vände det! Tragglat på samma vikt hur länge som helst men nu kom 10 reps utan ansträngning. Så jag höjde hantlarna med 2 kilo och 8 reps kom relativt enkelt. Höjde 1 kilo till och gjorde 6 reps. Sjukt jobbigt men oväntat PB! Lusten kom tillbaka, viljan, drivet, orken. Jag brann till för en stund!

* Stående flyes utsida axlar. De hantlarna jag maxade på sist var upptagna. Vad gör man? Man höjjer! Personbästa igen! Vad hände här? Jag var ju trött?

* Sittande flyes för baksida var tungt men det fick avsluta passet.

Åter rusade pulsen och kroppen kändes mos. Jag är helt totalt slut. Det fanns ingenting alls mer att ge. Det blir bra med vilodag imorgon- och sannerligen fönuftigt med tanke på att jag ska träna med min fina Martina på lördag och då lär jag ju bli slutkörd så den här känslan idag känns enbart banal!

Minns du din första gång?

Så många hade snackat om det innan. Alla som redan gjort det. Så det var väl klart att man var lite nervös- svårt att veta vad man ska förvänta sig innan. Så nervös var jag. Men så bet jag ihop och gav mig in i det, jag gav mig på det. Och trots att det gjorde ont var de härliga känslorna så enorma och översvallande att jag bara vill ha mer. Fast det gjorde ont. Skitont! Och fast jag var nervös alla de första gångerna. Men så väcktes en lust efter mer. Jag minns inte riktigt i detalj min första gång. Gör ni?

Men jag minns hur det var den där sommaren. Det var sommaren mellan högstadiet och gymnasiet och jag var nyfiken. Så jag följde med en kompis och hennes kille till gymmet (Ja- va fan trodde ni detta inlägg skulle handla om? *Haha*!) och jag minns känslan. Jag minns hur jag omslöts av en atmosfär som var fylld av endorfiner och testosteron. Vi var nog max en handfull tjejer på det som var Enköpings tyngsta byggargym. Hårdrocken pulserade i gymmet och kantades av mer eller mindre jämna vrål, stön och kraftiga utandningar. Jag minns att det inte fanns några fläktar eller någon AC- istället kördes det med KD (KorsDrag) och sommarens varma luft fyllde gymmet och svetten låg som en hinna över kroppen. Jag minns hur fruktansvärt ont jag hade i början, all träningsvärk. Det var ovana muskler som började bekanta sig med riktig träning och det fanns gott om folk som peppade och som kom med förslag på upplägg, och som visade mig teknik. Jag började aldrig på nåt tjejgym, eller på nån stor kedja, jag blev aldrig satt i någon väloljad maskin av en PT som uppmuntrade mig att köra lagom. Nej, jag började med tunga vikter i ett rum av enorma, uppumpade, testosteronstinna killar och med tjejer vars lår var större än min midja. Det var så det började för mig och det var så jag fostrades. Det skulle vara fria vikter och det skulle vara tungt. Man fick (eller var det kanske till och med obligatoriskt?!) att skrika. Om man inte stönade körde man inte tillräckligt tungt och det fick man höra. Det var den gamla skolan. Jag minns hur det började för mig, hur passionen uppstod och kärleken till träningen tog plats i mitt liv!

Minns du hur det började för dig?

Vilken baksmälla!

Kroppen är tung och febrig, som värsta baksmällan efter gårdagens pass. Jag tog verkligen ut mig totalt och fullständigt. Det blev tidsmässigt ett långt pass och för mig som springer max 5 km 1 gång i veckan nu så var det mycket att sammanlagt springa 7 km + 10 intervaller i backe + de 100 utfallsstegen + de 3 varven i gymmet. Jag är mosig i kroppen idag. Somnade med en alvedon och i långbyxor. När jag manglar slut på mig så där så fryser jag i kroppen sen, igår speciellt i benen. Det kändes som om benen hade feber och jag ville ha de varma, så jag somnade i långbrallor. Idag blir det lite extra stor lunch, lite extra återhämtning. Kroppen behöver ladda för det vankas ett gympass ikväll. Men imorgon- då är det vilodag!

Kort statusuppdatering

Jag minns inte när jag sist var så här fullständigt genommosad i hela kroppen. Det pulserar i hela mig och liksom "tickar". Efter ett gympass är jag ju slut i 1 eller 2 muskelgrupper men nu är hela kroppen totalt utmattad! Jag vill känna så här igen... Och igen... Och igen!

Utekrossad!

Får nog kalla det så när jag ska beskriva kvällens pass. Drog iväg till utegymmet i Björkhagen med en kompis som aldrig tränat där förut (jag fick vara den sadistiska lektanten *hehe*!) och som jag heller inte tränat ihop med tidigare. Mycket spännande!

Kvällens upplägg:

* 3 km joggning dit

* Varv 1 i gymmet med maxreps på varje övning

* 10 intervaller i uppförsbacke

* Varv 2 i gymmet med 15 reps på varje övning

* 100 utfallssteg

* Varv 3 i gymmet med 10 reps på varje övning

* 1 km löpning

* 3 km joggning hem

Stationerna i gymmet var:

* Stående axelpress

* Knäböj

* Marklyft

* Splitböj

* Dips (dipsställning varvades med dips på bänk)

* Chins

* Rygglyft (hänga under låg "chinsstång" och dra sig uppåt)

* Situps på den lutade "bänken"

* Armhävningar

Jag är riktigt slut nu. Riktigt krossad och mosad. De där utfallsstegen var inte att leka med och jag sprang hem med en känsla av att benen var totalt avdomnade och bedövade. De sista intervallerna i backen gick väl inte allt för fort. Jag är riktigt nöjd med kvällens pass och känner att jag verkligen slet och ansträngde mig. Illamåendet fanns där, endorfinerna, svetten! Nu finns den tömnda känslan, och stoltheten!

"Det känns som jag är på väg mot min egen begravning"!

Diskuterade kvällens pass med min vän som jag ska möta och köra stenhårt med i utegymmet. Jag är sugen på tills- vi- kräks- i- gräset- känslan och det där var den responsen jag fick! Jag är så sjukt taggad- jag vill springa, svettas, lyfta, dra, slita, jobba! Jag vill släpa mig hem med ben som skriker av mjölksyra. Jag vill gråta och kvida men vägra stanna. Jag vill hela tiden tänka en till- en till- en till.  Jag vill bli yr i huvudet och jag vill må illa. Varför? För att jag älskar när träning känns just så! Jag älskar den tillfredsställande känslan när jag krossat en gräns. Jag älskar stoltheten som fyller på när endorfinerna klingar av! Jag älskar att leva och att känna min kropps gränser och min mentala styrka!

Less is more och min risotto är god!

Med ganska få ingredienser fick vi ihop en rejält stor risotto igår som smakade underbart! Gott! Fantastiskt! Den smakade jag vill ha mer!! Jag älskar storkok- vi gör ofta 1 eller 2 per vecka som räcker till massor av matlådor. Då blir luncherna klara och man kan laga nåt snabbt och enkelt på kvällarna. Jag älskar att laga mat, när jag har tid, men att stå och laga lunch varje dag har jag inte tålamod till. På helgen får matlagningen gärna ta tid dock. Men igår- då gjorde vi en stor laddning risotto och den var himmelsk! Lättlagad och otroligt god!

1. Började med att steka riktigt finhackad purjolök, färska champinjoner och paprika!
Kolla färgerna- mat är vackert!

 2. Steker kyckling! Den ska vara finskuren i små tärningar och den hade fått legat och dragit sig i kycklingfond, soja och sambal oelek och pepparmix!

3. Koka ris!

4. Blanda de stekta grönsakerna, den stekta kycklingen och riset! Låt dem umgås en stund så smakerna sprider sig!

5. Servera!

Vi valde att ha isbergssallad (med vinäger/grönsakskrydda/olivolja) och soltorkade tomater!

Njut!

Lättlagat minst sagt och går att variera i det oändliga, med olika sorters ris eller varför inte med quinoa? Nästa gång ska jag ha röd quinoa och byta kycklingen till lax och sedan lyxa till det med någon skiva kallrökt lax på sidan om! Vad gäller grönsaker kan man ju oxå ta precis vad man gillar bäst! Nästa gång vill jag ha sockerärtor i och någon färsk krydda- oregano kanske, eller basilika?

Stora armar

Jag upplever mina armar som stora. Kanske till och med oproportionerligt stora. Men jag tänker inte fastna i den tanken. Fast jag alltid haft komplex för dem. Men de kommer minska under deffen och bli hårda och förhoppningsvis inte bli några tarmar tack vare att jag hade mycket innan *positivt tänkande*. Så jag lever med att de är lite stora nu. Fast de gör det besvärligt med kläder- håller på att spränga ärmarna i skjortor och kavajer! Men vad som är positivt med armarna är att de faktiskt är starka också- så det finns ju muskler i dem.

Kom nyligen från gymmet och ett morgon- arm- pass.

Bicepscurl med hantlar

Bamsecurls

Curl med stång i cabelcrossen

Tricepspress bakom nacken

Stående drag med rep över huvudet

Pushdowns i cabelcrossen

Effektiv morgon!

Bra start på dagen!

Glädjeskutt på denna vecka!

Den här veckan är sprängfylld av sådant som gör mig glad och lycklig och jag ska träffa människor som gör mig glad och som fyller mitt liv med värme! Så ska alla veckor vara. Egentligen hade jag tänkt ha en betydligt mindre social vecka, och mer egentid. Men tack vare att människor runt mig är så fina så vill jag ju spendera tid med dem! Bästa känslan!

Måndag

Morgonlöpning (check)
Kväll Benpass på SATS med Kärleken (check)

Tisdag

Morgonpass på SATS- rygg fokus djup (check)

Kväll Massamys hemma med Kärleken och katterna (och tvättstugan...) och så storkok! Jag har klurat ihop ett recept på risotto som jag ska testa- den är god på pappret nu hoppas jag att verkligheten ska visa síg vara lika bra. Den ska innehålla massa grönsaker och kyckling bland annat. Håll tummen nu då att den blir riktigt god!

Onsdag

Morgonpass på SATS- armar

Kväll Träning i utegymmet i Björkhagen med min vän "C"! Vi har aldrig tränat ihop tidigare och det ska bli spännande. Jag befarar att hennes kondition är tokmycket bättre än min så där får jag pisk, men jag är nog starkare. Så vi har mycket att utmana varandra med kort sagt. Spännande första gången man tränar med någon man inte tränat med förut!

Torsdag

Morgon: En skön powerwalk
Kväll:  Träning på SATS med Kärleken. Ett ryggpass med fokus bredd, blir massor av chins (!!) och axlar

Fredag

Vilodag!
Ser fram emot kvällens afterwork med fina Sara! Ska bli så härligt att få ett glas rosé och låta snacket flyga som det vill!

Lördag

Förmiddags dejt med världens bästa Martina! Jag hoppas på fint väder så vi kan träna utomhus. Jag ser fram emot stenhård träning följt av myslunch (picknick?) ute i fina vädret med massa tillhörande babbel!

På kvällen vankas det massa mys hemma med Kärleken och så ska vi laga lyxmat!

Söndag

Planen inte helt fastställd. Klurar på ett gympass med fokus baksida ben och bröst- beroende på hur hårt vi kört på lördagen! Resten av söndagen ska ägnas åt min lilla familj. Kanske blir det fint väder så man kan sova en stund på en filt i solen?! *hoppas hoppas*

Hoppas er vecka innehåller en massa saker som gör er glada!