Mina ben var tunga imorse. Konstigt hade varit annat läge. Men de var stumma. Som väntat. Hade nog varit lite besviken om inte gårdagens pass känts i benen. Jag räknar med en eskalerande träningsvärk under dagen. Är även lite stum i ryggen efter måndagens pass. Ikväll vankas nytt träningspass. Tredje dagen på rad med Kärleken. Sitter och klurar på upplägg- någon form av helkroppspass lutar det åt som ska byggas kring supersetts. Utmanande och jobbigt men roligt och givande. Så som träning ska vara.
Jag tog mig ut på morgonpromenad imorse. Med vännen Lisa i öronen och ett ivrigt babblande om ditten och datten. Efter ett tag styrdes spåret in på livsstil. Val av livsstil. Friheten att göra val. Och varför vissa val provocerar så mycket. Det är ganska fantastiskt egentligen hur mycket energi vissa människor lägger på att klaga på andras val... Face- to- face. Och det gör mig lite chockad. Det är en sak att sitta i en blogg eller på något annat forum, eller i en diskussion med vänner/ bekanta/ kompisar/ kollegor och prata mer allmänt om gott/ont/bra/dåligt. Det är helt okej att ha en åsikt. Det är även okej att säga till en person som bett om det vad man tycker- om det alltså handlar om konstruktiva råd/tips. Men när en person tar sig friheten att rätt i ansiktet kritiserar någon annans val... Ifrågasätta och kritisera. Nej sånt kan jag inte förstå. Särskilt när man ger sig på någon man egentligen inte känner och försöker trycka ner sina åsikter i halsen på denna.
Hur kommer man på t ex att fråga en ytlig bekant varför denne inte har barn? När personen ska skaffa barn? Och nästan tjata på folk att de ska skaffa barn. Pronto. Det är ett ganska känsligt ämne. Tänk om den du går på inte kan få barn? Eller- om personen inte vill... Den sistnämnde, den som avsiktligt och aktivit valt att inte bli förälder får oftast utstå en del spott och spä över sitt val och verkligen argumentera för det. Men motargumentet är alltid- "du kommer ångra dig"...Att inte vilja ha barn är tydligen bland det mest provocerande du kan säga...
Något annat, som jag vet att jag bloggat om förut, är att det av någon anledning är extremt provocerande om man säger nej tack till fika, socker, godis etc... Den som tackar nej kan få stå ut med att höra att man är larvig, att man måste unna sig något etc etc... Återigen- den som tackar nej får försvara sig... Även att träna ofta verkar provocera vissa som direkt ska komma med påhopp om överträning, förslitningar etc etc. Särskilt lustigt när den som inte tränar alls fäller såna uttalanden... Jag tror, som jag sagt tidigare, att fler lider av övervila snarare än överträning... Men rör på dig så mycket eller lite du vill.
Men nu till det lustigaste, eller bland det mest beklämmande och som faktiskt gör mig riktigt jävla förbannad. Hur valet att avstå alkohol kan provocera så många! Jag tackar nej till alkohol och får höra att jag är en tönt. "Men en öl kan du väl ta? Kom igen nu! Sluta larva dig"... Jag har bara en enda fråga tillbaka- vem fan är du att säga till mig om jag ska dricka alkohol eller ej??? Jag behöver inte försvara eller förklara min åsikt här. Vad vet du- om jag aldrig dricker alkohol och i så fall varför? Kanske ett beslutet grundat på erfarenheter i livet då närstående och vänner hamnat illa pga alkohol. Kanske prioriterar jag annat på den nivån att jag inte vill hälla alkohol i min kropp? Eller kanske tycker jag att alkohol är något jag förtär i form av ett gott glas rött vin ihop med en god middag i hemmet eller på en restaurang? Jag vill inte behöva förklara. Men jag blir riktigt upprörd när jag blir kallad tönt för att jag inte vill dricka. Va fan är det? Jag är snart 30 år! Jag väljer väl det själv? Och alkohol... Är väl en form av drog? Är jag lika töntig som inte röker måntro...?
Jag äter kosttillskott och det är mitt aktiva val så snälla eko- rörelsen sluta hoppa på mig. Ni har er åsikt, jag har min och jag kommer inte ändra mig på den frågan.
Jag äter kött och kommer fortsätta göra det så veganrörelsen får gärna behålla sina moralpredikningar- för jag kommer inte ändra mig på den punkten heller.
Jag äter det jag vill. Jag dricker alkohol när/ om jag vill. Jag tränar precis så mycket jag själv vill. Jag skiter i om någon annan tycker att jag "slösar bort mitt liv" och allt vad jag kan få höra. Om du tycker att jag är tråkig så är det mer synd om dig än mig för jag har jävligt roligt! Kanske borde man inte skriva ett sånt här inlägg- men få inte för er att jag tar åt mig personligen för jag är starkare och mer självständig än så- utan detta är mer en allmän betraktelse av ett underligt, ibland skrattretande- men ofta sorgligt, beteende och fenomen. Att bli så provocerad av andras val av livsstil...
Min livsstil skadar ingen annan och så länge den inte gör det behöver den inte försvaras eller förklaras
Min livsstil gör mig lycklig och det gör mig till en bättre medmänniska- varsågoda!
Om en människa är lycklig, väl medveten om sina val, gör aktiva val, är välmående-
hur kan det då vara så jäkla provocerande för andra?
7 kommentarer:
Mitt i prick som vanligt! Jag fick en sådan konstig kommentar häromdagen så jag kunde inte änds kommentera den... vilket är ytterst ovanligt. "Att det jag gör är skrämmande och provocerande för många andra... Jag förändrar ju hela mitt yttre, å jag bör akta mig så det inte går överstyr" Hur i helvete kan det vara provocerande att jag tränar och håller en sund livsstil, att jag inte valt att sitta och hinka rödvin på helgerna och trycka chips med dipp, istället så tränar jag och gillar det, jag pratar gärna om det och vill jätte gärna inspirera andra till att börja. Så jävla trött på folks åsikter som jag inte bett om.
Tack för ditt inlägg.
KRAM Stina
Hehe jag var på väg att skriva ett liknande inlägg igår då jag stötte på en gymbekant i kiosken. Jaa, jag köpte godis till att börja med och bara blicken jag fick av honom sa "jaja nog ser jag minsann att du också äter snask". Försökte jag dölja det eller vad? Har jag sagt att jag aldrig äter godis?
Sedan kom kommentaren att han inte sett mig på gymmet på länge. Nä, inte så konstigt eftersom jag tog vilovecka efter FF, blev sjuk i 10-14 dar och därefter var det jul och de få, få pass jag lyckats göra i gymmet har jag gjort på andra gym. Blicken eller flinet då tillsammans med frågan: "jaha så du har inte tränat nå...? varför inte det då du som alltid tränade så mkt?!!!". Jaa, jag blev slutkörd efter all stress och press jag utsatte mig själv för och har inte haft lust. Punkt.
Men näääää. Då kom spela-duktig-flinet och blicken och KOMMENTARERNA om hur dum i huvudet jag var som inte insett att det inte är "hälsosamt" att träna så mkt och "se själv vilken effekt det får". Vadå? Om jag dietat, eller iaf i hjärnan haft diet i 7 månader och under vissa månader tränat 2 styrkepass om dagen, kan jag inte få ta paus 1-2 månader utan att bli påhoppad?
Och det roligaste.... Sist så sa han: "Nä jag har inte tränat sedan augusti". Haha, jag höll på döööööö av skratt. Där hade jag retat upp mig, och gör det fortfarande, på folk som på nå vis ska "sätta dit en" för att man tränat intensivt och nu knappt alls och så tränar de själva ingenting.
Ja, mitt i prick som Stina skriver ;) Tack att jag fick avreagera mig jag också hehe.
Kramis!!!
Jävlar anamma, där satt den!!! :-))))))
/Tina
Håller med fullt ut! Får exakt samma kommentarer, å som du säger - ett sånt JÄKLA tjat det blir just om alkohol (även de andra gerjerna du tog upp, men även jag har svårast att förstå alkoholgrejen).
Får man inte vara med för att min inte vil dricka - är det de eller jag som har problem med att ha roligt för att jag är nykter? Uppenbarligen dom!
Du vet väl att de är de personer med taskig självkänsla och som är missnöjda med sitt eget liv som allt som oftast klagar över andras liv? Tragiskt men sant. Istället för att rensa sitt eget bo och göra något vettigt med sitt liv tar de ut sin frustration på andra med sina åsikter....
Hej! Gillar du inredning, med inriktning på den franska lantstilen & shabby chic? Då har jag kommit rätt. Jag kombinerar det gamla med nytt. I min blogg Hemlängtan visar jag er hur jag inreder, hur man bakar bullar i 15 cm klack, vardagen som en ensamstående mamma och mitt intresse för skyhöga stilettklackar. Numera finns även mizs -hemlängtan på Facebook. Joina oss gärna där. Välkommen!
Jag tycker det inte det är några konstigheter med att vara nykter, hade själv en period där jag inte drack alls. Jag fick mycket frågor om det, men det var aldrig någon som sa något dumt. De frågade om jag ville ha men sa jag nej så var det nej.
Jag måste däremot erkänna att jag själv är en sån som oftast frågar varför. varför någon inte dricker/inte röker/eller vad det nu kan vara. En nyfiken en helt enkelt. Jag har inte riktigt tänkt på att det kan uppfattas som otrevligt att fråga varför folk gör som de gör utan tycker mest att det är intressant att veta vad människor baserar sina val på. Alla är vi ju olika och det är ju det som är så himla kul :)
Skicka en kommentar