Jag såg det trots att jag vet att programformen är hemsk...
Jag imponeras av att deltagarna vågar ställa upp. De är modiga som i TV vågar erkänna, inför så mycket människor och tittare, att de "misslyckats" i sitt liv. Även om det största nog är att inse, acceptera och erkänna för sig själv att de behöver hjälp. Att de fattat mindre genomtänka beslut. Haft en livsstil som påverkat dem så negativt. Att de tappat kontrollen. Att de faktiskt gjort sig själva så illa. Mina tårar rann och det skar i hjärtat när de säger saker som:
"Hur har jag kunnat låta det gå så långt?"
"Hur har jag kunnat göra så här mot mig själv?"
Det skar i mig när jag hör det och jag känner sån sympati för deras situation. Att inse att de skadat sig själva så gravt, av olika anledningar. Att vara överviktig kan väl också ses som ett missbruk. En ätstörning. Oavsett anlendningen till deras övervikt så lider jag med dem. Det kan inte vara lätt att förändra ett beteende när det gått så långt. Så deltagarna är både modiga och imponerande som så öppet berättar om sina problem och tar tag i dem. Just det där slår an en ilning i mig- att veta att man behandlat sig själv så illa. Vilken smärta. Att svikit sig själv är långt värre än att bli sviken av någon annan.
Deltagarna är de som gör programmet värt att se!!
Men Biggest Losers programupplägg.... Skottpengar! Jag blir helt rasande känner jag!! För det första läggs det alldeles för mycket tid av programmet på vägningen. Det mest intressanta är väl den mentala förändringen, framstegen, kampen, utmaningarna, lärdomen men ändå ska vägningen komma att ta upp typ 25% av tiden...? Och sen att någon ska röstas ut! Det är ju så jävla dumt att jag baxnar! Här tar vi människor med stora problem, som desperat behöver hjälp och som kanske för första gången i sitt liv verkligen på allvar tar tag i sina problem- så skickas de iväg för hjälp men går de inte ner tillräckligt snabbt så får de åka hem... Jaha. Hej ett gäng astmatiker- här får ny syrgas men varje vecka så rycker vi bort tuben från någon. Adjö. Adjö.
* Jag önskar att samtliga deltagera fick vara med från början till slut
* Jag vill följa allas väg och kamp!
* Ha gärna någon utmaning/tävling varje vecka där vinsten är någon typ av belöning som underlättar för vinnaren. En dag på spa, privata PT- timmar, en kurs i näringslära, en natti en skön svit, massage...
Men jag vill se alla kämpa hela vägen!
Det är väl vad det handlar om i livet? Med varje utmaning? Att fullfölja? Hur ska de lära sig nåt om tålamod och uthållighet? Jag gissar på att flera av deltagna försökt gå ner i vikt på egen hand men gett upp. Varför kan de nu inte få hjälp hela vägen?
Och så var det inslagen av mobbing...
Ingen annan som reagera på det igår?
Här har vi människor som kämpat med sin vikt och många av dem berättade att de varit utstötta, mobbade... Och så ska de välja lag? Jävla pedagogiskt. Himla kul att bli sist vald. Det kändes som en usel idé. Tillbaka till skolidrottens hemska minnen.
Vad tycker du om programmet?
Vad tycker du om programmet?
9 kommentarer:
Håller med fullt ut..fruktansvärt för dem som måste åka hem, speciellt tidigt i programmet också. Risken känns ju stor att de får återfall till sina gamla vanor igen, istället för att få peppning hela vägen. Man får hoppas att majoriteten lyckas vända sina liv iaf
Jag är helt beredd att hålla med. Fantastiska människor och fantastiskt att dom får chansen, men det andra? Här kommer ett gäng trasiga själar som förmodligen inte tycker dom är vatten värd ens, oxå börjas det med en utslagningtävling i form av löpning som redan där visar hur "kassa" dom är i förhållande till varandra för att sen följa upp det med den biten där dom väljer lag och blir ännu mer bekräftade att dom inte räcker till och att livet är en tävling i att duga för andra och inte för sig själv. Usch.
Du sätter fingret på ALLT som jag tänker i ju med programmet! Älskar biggest loser, men avskyr utröstningarna. Sedan kan jag tycka att programledaren är en fjäskig fjanta. Låter så falsk när hon beklagar deltagarnas situation eller när hon peppar på dem.
Vad. Vet. Hon. Om. Att. Vara. Tjock?
// Joanna
www.livsvinst.se
Fast de som åker hem är ju fortfarande med och tävlar och får hjälp. För många är det just den första sparken i baken som behövs. Det är ju inte så att de bara släpper dom plask på backen så fort de åker ut för att de inte gått ned tillräckligt mycket i vikt. Alla kommer tillbaka i slutet av striden och kan vinna hemmapriset för bästa viktnedgång också. Själv tycker jag det var ett bra upplägg med både de 500 meterns som visade för var och en att shit jag måste verkligen göra något åt min kondition. Nu vet de vad de klarar. Tänk när de om några veckor kan springa samma sträcka på betydligt bättre tid. Och att de berättar för varandra om varför de kommit dit de är idag är psykologiska bra. Det är lättare att förstå vad man ska ändra när man har uttalat det högt och flera vet om det. Det blir som en peppning att veta att fler har samma problem som en själv har. Sen är det ju svårt att undgå att det ändå är ett tvprogram som ska generera pengar. Alltså ha så många tittare som möjligt. De som inte tittar för att de blir inspirerade ska titta för att de tycker det är roligt att se överviktiga människor kämpa med sina känslor (ja sådana finns det ju också) och tv måste alltså tillfredsställa flera kategorier.
Pernilla- jag håller med om dina poänger men förstår fortfarand einte varför folk ska röstas ut! Jag vill hellre se alla få chans att kämpa hela vägen igenom!
Jag har inte sett programmet mer än några minuter här och där men min uppfattning är att det läggs för stor vikt vid träning, och dessutom styrketräning. För att gå ner i vikt är det ju kaloriunderskott som gäller och det uppnås enklast med mat.
Styrketräning är viktigt, absolut, men känns inte som det borde vara nån hög prioritet på den nivån...
Det fanns ett program som hade ett bättre upplägg, Tjockholmen. Där fick alla vara med till slutet. Minns inte när det gick, några år sen var det.
Frida- jag håller helt med! Träna är dessutom oftast den "lättare" delen att få ordning på och jag tror också deltagarna framförallt behöver lära sig äta bättre och mer medvetet....
Jessica- ja det var bättre!
Håller helt och hållet med Pernilla här! Och det med invägningen och utröstningen behövs för att det ska bli bra TV. Det är bara vi träningsnördar som tycker att det är spännande att följa ALLA i sin utvecklig. De andra tittarna behöver spänning från annat, typ som invägningen, utröstningarna och utmaningarna för att det ska bli bra TV. Annars tycker jag också att det är något de lägger lite vär mycket energi på.
Härlig och sjukt inspirerande blogg förövrigt, det tackar vi för!
Skicka en kommentar